Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Flera misstänkta fall av covid-19 finns på häktet i Göteborg. Bild: Jonas Lindstedt
Flera misstänkta fall av covid-19 finns på häktet i Göteborg. Bild: Jonas Lindstedt

Häktets personal saknar skydd mot covid-19

Intagna som misstänks ha covid-19 har placerats på en egen avdelning på häktet i Göteborg. Men personalen har varken haft skyddsutrustning eller rutiner för hur misstänkt sjuka ska hanteras. Nu förbereder huvudskyddsombudet Reidun Strandelin skarpa åtgärder.
– Man har inte tänkt tillräckligt långt. Det finns väldigt mycket brister, säger hon.

På häktet i Göteborg finns flera intagna som visat symptom som kan vara covid-19. Därför har de placerats separat. Men GP har varit i kontakt med flera som arbetar på häktet som menar att skyddsutrustning saknas och att det dessutom varit upp till de enskilda medarbetarna att läsa på om hur smittan och smittbärare bör hanteras.

Den bilden bekräftas också av huvudskyddsombudet Reidun Strandelin.

– Jag gick själv en rundvandring i måndags för att se hur det såg ut med skyddsutrustning och med information. Ingen hade varken mun- eller ansiktsskydd, förkläden eller skoskydd. De jag pratade med sa att de inte hade någon skyddsutrustning. Den enda information de fått var att de skulle använda handskar. Det gör mig upprörd givetvis. Så får det inte gå till.

LÄS MER: Nödropet: Häktet i Göteborg är överfullt

Ingen utbildning om smittan

Reidun Strandelin menar också att ledningen på häktet inte sett till att de anställda utbildats kring vilka rutiner som gäller när man hanterar smittade eller misstänkt smittade. Istället har det varit upp till enskilda anställda att läsa på om rutiner på intranätet, enligt Reidun Strandelin.

– Man måste utbilda personalen och se till att alla känner till och förstår vad som gäller och känner sig trygga med arbetsuppgifterna. Det är vad arbetsmiljölagen säger. Det har man inte gjort.

Reidun Strandelin berättar också att det levererades skyddsutrustning till häktet i fredags. Men när hon konfronterade chefer i frågan på måndagen hade den fortfarande inte tagits i bruk.

– Jag undrade varför det inte hade delats ut. Svaret var ”det kom i fredags”. Jag sa att det är måndag nu. Det hade man kunnat hinna dela ut med det har man inte gjort.

LÄS MER: Bekräftat fall av covid-19 i Kriminalvården

Förbereder åtgärder

Ett skyddsombud är arbetstagarnas representant på en arbetsplats som ska säkerställa god arbetsmiljö. Som skyddsombud har man även mandat att stoppa arbeten, om bedömning är att det kan äventyra personalens hälsa. Sådana åtgärder förbereder nu Reidun Strandelin.

– Jag kräver att det tas fram till rutiner och att jag vill se att personalen utbildas i till exempel hur man tar på och av skyddsutrustning men också var personal som arbetar med misstänkt smittade ska äta sin mat eller duscha och klä om.

Reidun Strandelin påpekade tidigt att häktet måste ha en plan och vara förberett för hur coronapandemin kan påverka verksamheten.

– Jag var ganska tidigt ute, för ungefär en månad sen, och påtalade att vi behöver se över hur vi ska hantera olika lägen.

Hur tycker du att häktets ledning har hanterat den här situationen?

– Det är för slapphänt och för dåligt. För mig känns det som om de tror att detta är ungefär som en förkylning eller vanlig influensa. De tar det inte på allvar.

Som en försiktighetsåtgärd slutade häktet under en period ta emot saker från anhöriga som de ville lämna till intagna. Men det har man åter börjat med. Det sätter Reidun Strandelin nu stopp för.

– Det tänker jag stänga ner. Är det något man vill skicka får man göra det via posten. Jag tänker inte utsätta personalen för den risken.

Fler bekräftar bilden

Flera som GP pratat med bekräftar också att det finns en stor oro bland personalen på häktet. Och ett missnöje med hur ledningen hanterat pandemin.

– Man kan fundera på vad ledningen tycker och tänker om de anställdas liv? säger en person GP pratat med.

– Det här kan sprida sig i personalen men också bland de intagna. Och de är ju faktiskt människor vars hälsa och trygghet vi har ansvar för, säger personen som vill vara anonym.

Stefan Römer är fackklubbsordförande för Seko på häktet i Göteborg. Han är också mycket kritisk till den nuvarande situationen på häktet i Göteborg.

– Brist på skyddsutrustning är direkt skrämmande. Det är en smitta som eventuellt redan finns på häktet och som dessutom är potentiellt dödlig. Även misstänkta fall ska behandlas som om de är smittade. Det ska finnas skyddsutrustning att tillgå och rutiner för hur och när det ska användas. Det är en självklarhet, säger han.

Häkteschefen: Finns rutiner

Bristen på skyddsutrustning har diskuterats flitigt de senaste veckorna. Häkteschefen i Göteborg, Malin Sparrström, menar dock att skyddsutrustning finns att tillgå på häktet.

– Än så länge klarar vi oss med det vi har. Däremot kan vi också fundera på hur det kanske blir i förlängningen. Den oron delar vi med andra. Kriminalvården ser skyddsmaterial som en nationell resurs, och kommer att öka på tillgången där man ser att det kommer mest till behov. Det är det vi förhåller oss till.

Malin Sparrström menar att rutiner funnits tillgängliga för personalen, att chefer dagligen hänvisar till den information som Kriminalvården tagit fram och även går igenom rutiner tillsammans med personal.

– Sedan märker vi samma sak här på häktet, som hos personer i gemen, att oron finns och kommer och går i vågor. Därför kan man nästan inte informera tillräckligt. Det finns en mängd olika information att ta till, och där tänker jag att man får bemöta varje persons oro i sig.

Har personalen fått tillräckligt med information?

– På ett sätt ja, eftersom den finns tillgänglig. Men när någon blir orolig behöver man lägga mer tid på att informera och visa på hur man ska göra. Det tänker jag att vi behöver ägna mycket tid åt även framöver.

Ledningen har svarat skyddsombudet, och tryckt på de rutiner och den information som sedan tidigare funnits, enligt Malin Sparrström.

– De får stå för hur de upplevt det, det är olika hur man upplever saker. När det blir en oro behövs mer information, så det är också svårt att säga när alla känner sig tryggade med det. Informationen ändras hela tiden, och det blir mycket innehåll och ny information.

Hon säger vidare:

– När oron slår till behöver man vara konkret och gå igenom saker flera gånger. Sedan gäller samma sak för Kriminalvården som i stort, att informationen ändras och då är det viktigt att vi håller oss uppdaterade. Det lägger vi väldigt mycket tid på.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.