"Onsdag 10 april 1940 upptogs GP:s första sida av följande rubriker:
"NORGE OCH DANMARK TAGNA VID BLIXTKUPP. TYSKLAND HAR FÖRSÄKRAT SIG OM SVENSK NEUTRALITET."
Den 11 april kunde läsarna ta del av våldsamma sjöslag utanför Göteborg. Fem tyska trupptransportfartyg hade sänkts och i Marstrand hade en tysk tiotusentonnare blivit internerad.
Tusentals tyska soldater hade omkommit när engelska ubåtar gått till angrepp mot tyska fartyg.
GP skrev: "Den ohyggliga kraftmätningen mellan stormakterna kom igår ett steg närmare vårt land. Tätt inpå vår västkust, några sjömil utanför Pater Nosterskären, ägde igår ett sjöslag rum i hela sin skrämmande utsträckning bevittnat av befolkningen på öarna i Göteborgs skärgård."
Snabbt förändrades staden. Kungörelser utgick om allmän mörkläggning. Folk rusade till affärer och köpte mörkläggningspapper som sattes upp vid fönstren.
Bombskydd i form av stora betongrör monterades upp i parker och på torg. Hundratals man från Gatukontoret grävde 1 1/2 meter djupa gravar. Utanför butiks- och källarfönster lades sandsäckar.
Samtliga tavlor på Konstmuseet plockades snabbt ned och fördes till säkra skyddsrum.
Så kom den dramatiska fredagen. Klockan 05.11 ljöd flyglarmet. Folk väcktes upp och rusade i panik ut på gator, eller ner i källare och skyddsrum där sådana fanns. På några minuter blev Göteborg en stad i skräck.
På Rörö och Knippla såg folk hur åtta större plan närmade sig. Deras nationalitet gick inte att urskilja men i skrämseln togs de för tyska.
Chefen för Göteborgs luftskydd, polismästare Ernst Fontell, kom snabbt på benen och mobiliserade det civila luftskyddet.
I 13 minuter hölls Göteborg i en gastkramning. Klockan 05.24 blåstes signalen "Faran över".
Det visade sig att planen var svenska och var ute på en morgon-övning över och runt Göteborg.
I morgondimman som rådde gick det inte att urskilja om planen hade blågul markering eller tyskt hakkors.
Trots signalen "Faran över" hade dock larmet satt skräck i folk. Skolbarn och mödrar som hade släkt eller vänner på landsbygden lämnade Göteborg med bussar och tåg. Skydds-tunnlar blev snabbt färdiga och folk tog sig in och provade dem.
Denna fredag fick man för första gången se poliser i stålhjälmar patrullera omkring. Flera var pensionerade konstaplar som återkommit i tjänst för att fylla luckorna efter dem som inkallats till militärtjänst.
På Torslandas landningsbana uppställdes mer eller mindre utrangerade fordon för att hindra fiender från att landsätta flyg-burna trupper.
När den dramatiska fredagen 12 april 1940 var förbi var man enig om att det falska larmet hade orsakat en nyttig generalrepetition. Och samtidigt en tankeställare över brister i det civila försvaret.
Inte minst gällde det de offentliga skyddsrummen som många hade svårt att hitta till."
