Det är länge sedan fiskebåtarna som sysslar med pelagiskt fiske – alltså fiske på öppet vatten ute till havs – kom in i hemmahamnen i Fiskebäck. Eftersom båtarna blivit allt större tvingas de sedan 1990-talet lägga till på annan plats.
LÄS MER:Ödesdagen för fiskarna i Fiskebäck närmar sig
Sedan 2003 har fiskarna med hemmahamn i Fiskebäck haft sina båtar i Frihamnen, men där kan inte de vara särskilt länge till – så för ett år sedan öppnade kommunfullmäktige för att muddra farleden så att de ska kunna återvända till Fiskebäck.
Kommer kosta 200 miljoner kronor
Nu har fastighetskontoret tagit fram ett förslag för hur nästa steg ska tas.
Det beräknas kosta ungefär 200 miljoner kronor att muddra farleden och att bygga en ny hamn och förslaget är att kommunen står för muddringen och att fiskarna – genom ett nystartat bolag – tar kostnaden för hamnbygget.
Det innebär kostnader för ungefär 70 miljoner kronor för kommunen och i storleksordningen 130 miljoner kronor för fiskarna.
Kurt Claesson är en av de fiskare som drivit frågan om en utveckling av hamnen i Fiskebäck. Han säger att förslaget ligger i linje med vad han och de andra fiskarna hade tänkt sig.
"Ett stort åtagande för oss"
– Det är ett stort åtagande från vår sida, men det är nog det som måste till för att det ska hända något, säger han.
LÄS MER:Kommunen går vidare med planerna för Fiskebäck
Fastighetsnämndens vice ordförande Hampus Magnusson (M) tycker att den föreslagna lösningen är bra.
– De här sju Göteborgsföretagen står för 80 procent av det pelagiska fisket i landet. Om vi ska vara en hamnstad, så måste vi se till att de kan vara här. Som det är nu landar de fisken i Danmark och jag tar hellre de intäkterna det innebär här, säger han.
När kommunfullmäktige behandlade frågan om muddring för ett år sedan ställde sig en bred majoritet bakom beslutet. Miljöpartiet röstade dock emot planerna och Emmali Jansson, andre vice ordförande i fastighetsnämnden, säger att partiet fortfarande tycker att man bör hitta en annan plats för verksamheten.
Framförallt är det den muddring som krävs för att bredda och fördjupa farleden man vänder sig emot.
– Risken är att man förstör havsmiljön och framförallt ålgräsängar, som är viktiga för det marina livet, säger Emmali Jansson.
Miljödomstolen ska säga sitt
Hon är också kritisk till den finansieringslösning som föreslås och som bygger på att kommunen bekostar muddringen för att sedan få tillbaka en del av pengarna genom tomträttsavgäld på hamnområdet.
– Kommunen kommer i praktiken att agera bank. Och det tycker vi inte att man borde lägga pengar på det.
Hampus Magnusson (M) tolkar det som att det är fisket i sig Miljöpartiet är emot och säger att partiet letat efter anledningar till att vara emot utbyggnaden.
– Att kommunen lånar upp för att finansiera muddringen är inte konstigare än att vi bygger vägar eller cykelvägar. Vi bygger infrastruktur och kommer få tillbaka pengarna i form av tomträttsavgäld, skatter och avgifter.
Ärendet kommer upp till beslut på fastighetsnämndens möte på måndag. Även om det går igenom där, vilket är troligt, så kommer det dröja år innan en djupare farled och en ny hamn blir verklighet. Först väntar miljöprövningar.
– Det är klart att det kommer att ta tid, men det är vi införstådda med. Det viktiga är att vi får en hamn, säger fiskaren Kurt Claesson.
