Polis och fältarbetare har sedan några år tillbaka uppmärksammat att unga killar lever som gatubarn i Göteborgs city. Det har främst handlat om pojkar som på egen hand tagit sig från Nordafrika via Europa till Sverige. I en kartläggning som de sociala myndigheterna gjorde tidigare i år talas om ett 40-tal unga på drift. Polisen uppskattade då att dryga hundratalet befanns sig i och omkring Göteborg.
Situationen är i stort sett densamma nu, enligt Anders Börjesson, chef för citypolisen.
– Det har varit besvärligt under sommaren med gäng av unga killar vid Kanaltorget. Men vi är där och i Nordstan och vi satsar stenhårt.
En samordningsgrupp, där bland andra polis och sociala myndigheter ingår, kommer att träffas regelbundet för att stämma av läget.
– Det är viktigt att få upp alla kort på bordet och diskutera hur vi ska kunna samverka och arbeta förebyggande för att ungdomarna inte ska fort sätta driva runt.
Kommunens fältarbetare rapporterar också om Kanaltorget som den stora samlingsplatsen under sommaren.
Magnus Bergström, från Fältgruppen City, säger att det går i vågor hur många gatubarn som befinner sig Göteborg. Men han befarar att gruppen unga på drift kan komma att öka i och med nya och strängare regler för ensamkommande. Så snart de fyller 18 år skrivs de ut från boenden och flyttas till Migrationsverkets anläggningsboende, som kan ligga i en helt annan del av landet.
– Vi vet inte ännu vad det kommer att leda till, men vi har träffat på några individer som tvingats flytta och bryta upp ur sina sociala sammanhang. De såg vi inte alls för ett halvår sedan, säger Magnus Bergström
Matilda Brinck-Larsen, som arbetar på ett boende för ensamkommande, delar den oron. Sedan de nya reglerna infördes har fyra unga fått flytta från boendet där hon arbetar och placerats på asylboende flera mil bort.
– Om du hamnar alldeles ensam utan sammanhang och inte har någon som kan stötta dig kan det hända att man packar sin väska och drar därifrån, säger hon och berättar att några av dem nu håller till runt Nordstan och Centralstation, där de lätt kan hamna i destruktiva sammanhang.
Matilda Brinck Larsen, har tillsammans med åtta kollegor, tidigare pekat på konsekvenserna i en debattartikel. Hon säger att det värsta är att det inte finns någon samordning när en ungdom tvingas flytta från ett boende.
– Det är ett så himla stort glapp mellan det omhändertagande de fått i vår regi och att de ska klara sig helt på egen hand på en asylanläggning.
Tidigare fanns möjligheter till stödinsatser genom hela asylprocessen i HVB- och familjehemsvården för att kunna ge en smidig övergång till ett vuxenliv med ett allt större eget ansvar.
– Ungdomarna borde, så långt som möjligt, få en plats på ett asylboende i närheten av sin trygghetszon. Men de kan hamna långt därifrån Det finns inte längre något tänk som vare sig kan kallas barnperspektiv eller medmänsklighet.
Magdalena Runeson, som arbetar med ensamkommande i Mölndals kommun, har uttryckt liknande tankar på GP:s debattsida.
– Tvingas de i väg till ett asylboende på okänd ort, kommer de att ha mycket svårt att ensamma klara av att skapa en fungerande tillvaro. Sannolikheten är stor att de hamnar i en skuggvärld med kriminalitet och droger, skriver hon.
Fakta: Nya regler
I och med att Lagen om mottagande av asylsökande (LMA) ändrades första juni i år har kommunens regler för ensamkommande blivit strängare.
Så snart de unga fyllt 18 år skrivs de ut från boenden och flyttas till något av Migrationsverkets anläggningsboende.
Socialtjänsten släpper allt ansvar för dem som fyllt 18 år. För den som får ett besked om avvisning eller utvisning upphör all rätt till bistånd.
