Strax före midsommar är det fotbollsskola för 80 barn hos Utbynäs SK.
- I år har vi nästan lika många killar som tjejer, vilket känns väldigt kul. Jag tror vi får tacka EM för det, säger Madeleine Bäckström på klubbens kansli.
Gulblåklädda och delvis kransprydda berättar barnen om sina midsommarplaner. Fast sjuårige Herman Ingmarsson har missat att titta i kalendern.
- Va, är det midsommar snart? Jag har ingen aning om vad vi ska göra, men jag tänker i alla fall inte ha krans.
Det blir förmodligen små grodorna-dans för Andrea Celec, 7, och hennes bror Emil, 11. Men i övrigt har de lite olika fokus.
- Vi ska ha en fest som slutar klockan ett på natten. Vi ska äta mat, titta på film och dansa runt en midsommarstång, säger Andrea.
- Jag tror att vi ska fira här i Utby. Jag har sett Tobias Hysén på midsommarfirandet där, säger Emil.
Klara Larsson, 9 år, är inte så sugen på midsommar.
- Jag vill helst ligga i soffan och greja med min ipad.
Ska du inte fira alls?
- Jag kanske ska spela fotboll. Och okej, jag kanske ska leka med min kusin.
Någon särskilt mat kunde barnen inte erinra sig att de brukar äta.
- Kanske skinka, föreslog Emil Celec.
Etnologen Annika Nordström har studerat våra midsommartraditioner, och förstår att barnen inte håller stenhårt på de gamla traditionerna.
- Det händer alltid saker med traditioner när de anpassar sig till nya tider, säger hon.
Förra året gjorde Institutet för språk och folkminnen en enkät om människors midsommarvanor.
- Det viktigaste verkar vara att vara på landet och att äta den traditionella maten. Dansen är det inte så många som pratar om. Den traditionen vi har är att göra tiden annorlunda. Äta annorlunda och smycka vardagen på ett annat sätt än vanligt så att den blir en fest.
Varför firar vi midsommar?
- Det är svårt att säga. Sommarsolståndet har vi förmodligen firat väldigt länge, just för att det står för nya tider och förändring. Men den midsommartradition vi har nu, med dans, midsommarstång och kransar, började vi med på tidigt 1900-tal, säger Lina Midholm, etnolog vid institutionen för språk och folkminnen.
Hon berättar att det började växa fram en nationalromantisk tanke kring sekelskiftet, där bland annat hembygdsföreningarna bidrog till att skapa ett mer likriktat midsommarfirande över hela landet.
- Men firat har man nog gjort i alla tider, på många platser i Europa. Då har det förmodligen varit en hyllning till pånyttfödelsen. Vissa element i vårt firande har vi importerat. Midsommarstången, till exempel, kommer ursprungligen från Tyskland och har flyttat norrut.
Vad är egentligen midsommarmat?
Midsommarmaten har alltid varit festmat. Men för 150-200 år sedan var förråden tomma vid den här tiden. Det var elva månader sedan skörd, och en och över en månad till nästa.
- Festmaten bestod av torkade eller saltade fisk- och köttprodukter. Lagrat bröd kunde finnas; knäcke- eller tunnbröd. Det kunde finnas mjölkprodukter, ofta syrade filprodukter. Därifrån kommer gräddfilstraditionen, säger Richard Tellström, måltidsforskare vid Örebro universitet.
I dag är butikerna fulla av primörer, och vi äter gärna färskpotatis till midsommarlunchen. Men det är ett nytt påfund.
- Förr fanns det inga primörer vid den här tiden. Färskpotatis åt man inte, det ansågs vara slöseri eftersom den inte var färdig. 1898 började färskpotatis säljas i Mölle, där överklassen bodde på badhushotell, och vid efterkrigstiden började gemene man att äta det.
Även jordgubbar är en relativt ny tradition. Det var inte förrän på 50-talet vi började äta dem till midsommar. Historiskt sett har de inte varit mogna förrän långt senare.
- Midsommarmaten har verkligen de typiskt svenska smakerna; färska och lagrade produkter. En tallrik med matjessill, gräddfil och färskpotatis ger ett smakackord som spänner över 600-700 år av svensk mathistoria. Lägger man till knäckebröd med ost och smör är det 1000 år av svenska matideal som ligger på tallriken, säger Richard Tellström.
Varför dansar vi på midsommar?
- För att svara på den frågan måste jag skilja mellan dans på logen och dans runt midsommarstången, säger Mats Nilsson, etnolog vid Göteborgs universitet.
- Nu är det kanske inte lika populärt med dans på logen längre, men det var ungefär som att gå på diskotek i dag. Man dansade och träffades. Midsommar var nog en extra stor helg för den typen av dans.
Dans runt midsommarstången är en betydligt nyare tradition.
- Det är en 1900-talsföreteelse, precis som att dansa runt julgranen. Den traditionen har vi konstruerat. I slutet av 1800-talet började man med sommarläger för lärare på Nääs och där var danser och lekar runt stången viktiga inslag i folkbildningen. De visste nog inte då att det skulle bli en så stor tradition.
Räven raskar, Mormors lilla kråka och Små grodorna - varför sjunger vi så gärna om djur?
- Det är lustigt. Räven raskar, Mormors lilla kråka och Små grodorna. Det är nog bara en lustifikation. Det blir lite småroligt att sjunga om tokiga djur.
