Maten är uppäten och Abdullahi Mohammed visar bilder på tv:n.
- Det här är när jag var på besök i riksdagen.
Han berättar att det var debatt mellan en Sverigedemokrat och Annie Lööf. Han tyckte att centerledaren gav en vass replik och gjorde tummen upp från sin plats på läktaren.
- Jag träffade henne efteråt. Hon sa att jag borde gå med i Centern. Men nej, säger han och skakar på huvudet.
När Abdullahi Mohammed var helt ny i Sverige fick han frågan vad han ville bli av en lärare. De andra i gruppen svarade fotbollsproffs eller läkare. Abdullahi Mohammed svarade statsminister. Han skrattar.
- Hon sa: "jag har varit lärare i 30 år, men det svaret har jag aldrig fått tidigare".
Ettan är sparsamt möblerad. Säng, soffa och tv, men inget bord varken i köket eller rummet. Han har bott här i ett par månader, men helst skulle han vilja bo i en annan stadsdel. De gånger man hör något om Bergsjön är de sällan positivt, säger han. Och på gården har han sett folk som röker och säljer hasch.
Abdullahi Mohammed är från Somalia och bodde sina första 16 år i Mogadishu. Han hade aldrig varit utanför staden – faktiskt hade han nästan aldrig varit någon annanstans än i skolan eller hemma innan han kom till Sverige.
- Det var för farligt att gå någon annanstans.
Ett vinterregn slår mot köksfönstret, som han öppnat för att hjälpa fläkten att få bort matoset. På en skärbräda bankar han ut tunt skuret lammkött med skaftet på kökskniven. Det ska vara lövtunt innan han doppar det i blandningen av kryddor, pressad vitlök och olja som han förberett.
- Jag kunde inte ens koka te när jag kom till Sverige, säger han.
Nu bjuder han på lamm enligt somaliskt recept, med ris som han kokar på persiskt vis. Mannen som lärde honom laga mat, en anställd på boendet där han bodde under sin första tid i Sverige, var från Iran.
Abdullahi Mohammed lägger det stekta köttet åt sidan under lock och häller upp en burk bondbönor i spad i stekpannan. När de kokat sönder häller han i krossad tomat, lök och paprika. Klart.
Han säger att han lärde sig jättemycket under tiden på boendet på Londongatan.
- Det var svårt ibland – vi var 16 ungdomar från olika länder i ett hus, tillsammans med 12 anställda. Men det var fantastiskt också. Jag lärde mig svensk kultur, laga mat. Och vi hade många aktiviteter. På vintern åkte vi skidor, det hade jag aldrig gjort innan.
Han plockar fram en pärm och visar oss. Här står allt man behöver veta för att orientera sig i det svenska samhället: vilka myndigheter som sköter olika saker, telefonnummer att ringa i olika situationer.
De flesta somalier drömmer om att komma till ett engelsktalande land, och allra helst USA. På andra plats kommer England och trea något av de skandinaviska länderna, säger Abdullahi Mohammed.
Han har en farbror som bor här sedan 30 år, så även om han kunde engelska sedan tidigare låg Sverige nära till hands för honom när han lämnade Somalia.
- Det var väldigt svårt att komma hit. Ett helt nytt land. När jag hörde svenska i början tänkte jag att jag aldrig kommer att lära mig det.
Inte minst saknade han sina föräldrar, och tänkte att han aldrig skulle se dem igen.
Antalet ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige har ökat kraftigt under den senaste tioårsperioden och Migrationsverkets prognos pekar mot ett nytt rekord under 2015. Bakgrunden är förstås den ökade oron i världen, och flest barn kommer från länder som Eritrea, Somalia och Afghanistan.
Göteborgs stad fick sitt första avtal med Migrationsverket om att organisera mottagande 2010, då det första boendet – det på Londongatan – etablerades. Sedan dess har flera nya boenden öppnat och under 2015 ska staden vara beredd att ta emot 151 ensamkommande flyktingbarn.
I våras öppnade ett nytt boende i Kärra, där Matilda Brinck-Larsen är ansvarig. Hon har bakgrund som skolkurator i Biskopsgården och reagerade där på att det vanliga mottagandet av nyanlända inte var särskilt väl organiserat. De ensamkommande försöker man ge det mottagande hon tycker att alla borde ha egentligen.
- Mottagandet är avgörande för hur människor ska klara av att ta sig in i samhället, säger hon.
Hon säger att asyltiden ofta är väldigt svår. Barnen lever i ovisshet, och de kan ha varit på flykt länge.
- Vi måste få dem att bryta flykten, upprätta tillit och förklara: nu är resan slut. Vi kommer inte att skada dig.
Under den första tiden är det viktigt att upprätta en struktur och ge varje dag ett meningsfullt innehåll. Och förklara vilka roller de olika yrkesgrupper den ensamkommande stöter på har, arbeta med att lära barnen hitta rätt, ge dem kunskap och egenmakt.
Matilda Brinck-Larsen säger att de barn som kommer som ensamkommande som regel är överlevare, med massor av eget driv.
- Jag tror inte att vi kan föreställa oss hur hårt det är att vara på flykt som barn och det där kan man förstås fastna i – eller använda som en anledning att resa sig och kämpa ännu mer än andra.
De flesta har en tydlig målbild: de vill lära sig språket så fort som möjligt, komma in i samhället och göra rätt för sig. De väljer tuffa gymnasieutbildningar och pluggar till sent på kvällarna.
På asylboenden får barnen stanna till en månad efter det att de fått uppehållstillstånd, sedan utreds vilket behov den enskilde har så att hjälpen hamnar på rätt nivå. Och under alla omständigheter fortsätter man att följa upp hur det går för personerna.
- Vårt viktigaste mål är att ingen hamnar i utanförskap på något sätt. Och det är väldigt få barn vi har tappat, säger Matilda Brinck-Larsen.
När Abdullahi Mohammed hade varit i Sverige i två månader gick han på ett SSU-möte. Han förstod inte mycket av det som sades, men lyssnade och försökte hänga med. Han berättar att han hade valt mellan Socialdemokraterna och Moderaterna, eftersom det var de två största partierna, och tyckte att Socialdemokraternas politik verkade bättre.
Men det blev bara ett SSU-möte. När svenskan satt sig lite bättre fick han upp ögonen för Miljöpartiet. Synen på integrationspolitiken och miljöfrågorna tilltalade och han bytte parti.
- Miljöpartiet ger ungdomar chansen. Hos sossarna är alla gamla.
Han kommer från en familj av politiker. Farfar var politiker. Pappa också. Och en farbror ställde upp i det senaste presidentvalet i Somalia. Men han konstaterar att det är en helt annan sak, ett helt annat system, där makten ligger hos olika klaner och deras storlek är en viktig faktor till hur mycket inflytande en person får.
- Och min klan är stor. Här är det helt annorlunda. I Sverige kan du bli vad du vill om du kämpar och är duktig.
Fler bilder rullar fram på tv:n: Abdullahi Mohammed tillsammans med Gustav Fridolin och ute på ett torg i Göteborg under valrörelsen. Han säger att politiken gett honom jättemycket – han har blivit bättre på språket, träffat nya kompisar, lär sig mer om svensk kultur och hur man diskuterar.
- Jag hade mycket tur som kom till Sverige. Jag känner mig som svensk.
