På Bergakungens tak står fyra bisamhällen. De har en drottning och upp till 80 000 bin vardera, en del är drönare vars uppgift är att para sig med drottningar. Andra är arbetsbin som samlar pollen och nektar, samt passar larver, städar, passar upp på drottningen och bygger honungskakor.
– Det är motorvägen här, säger Emil Eklindh och sveper med armen i luften från bikuporna i riktning mot Burgårdsparken och Gullbergsån där flera bin susar förbi åt olika håll.
Han och Jon Franzén är de två biodlare som tar hand om stadsbina. De samlar in honung och ser till så att de inte bestämmer sig för att svärma, det vill säga dela upp sig varpå tusentals drar iväg för att hitta ett nytt hem.
– Det vill man inte som biodlare. Man vill inte bli av med hälften av bina och inte heller orsaka någon form av obehag för de som får en bisvärm i sin skorsten eller någon annanstans, säger Jon Franzén.
På andra sidan kuporna tronar hotellet Opalens fasad, en ambulans med sirenerna piper förbi mot Korsvägen och någon passerar på en grön elsparkcykel. Bina tar sig inte bara till parken eller ån, de kan flyga upp till tre kilometer i vardera riktning för att leta pollen och nektar.
– Den här bigården täcker en ganska stor del av innerstan. De pollinerar blommor i närområdet, säger Emil Eklindh
Om bin och andra pollinerare helt försvann från Göteborg skulle staden se helt annorlunda ut. De dras till trädgårdar, träd och planteringar och samtidigt som de samlar pollen och nektar pollinerar de växterna. Djuren och växterna behöver varandra och utan bin och andra insekter med samma funktion skulle Göteborg se annorlunda ut.
– Det skulle bli mindre blommor helt klart. Utan tvekan, säger Emil Eklindh och tillägger att pollinatörerna är jätteviktiga för estetiken i staden.
Men biobesökare ska inte behöva vara oroliga för att bina plötsligt ska byta kupan mot biosalongen. Emil Eklindh beskriver dem som lugna djur.
När attackerar bin?
– Om man blir stucken så är det för att man sätter handen eller foten på, eller om man går där det flygs vid kupan, de har vaktbin framme vid flustret.
Pollinatörer hotade
Det finns cirka 3 000 arter som pollinerar i Sverige, det kan vara bin, flugor, nattfjärilar och steklar.
90 procent av de vilda växterna och cirka 75 procent av de odlade grödorna får hjälp av pollinatörer. De bidrar därmed till livsmedelsförsörjningen, hemmaodling och förekomst av vilda bär.
Pollinatörer hotas av förändringar i markanvändningen med tätare skogar, färre blomrika miljöer som ängar och hagmarker, mindre död ved och färre våtmarker. Men även av användningen av växtskyddsmedel och insekticider.
En tredjedel av arterna av vildbin är med på den nationella rödlistan över hotade och sårbara arter.
Värdet av honungs- och vaxproduktion i Sverige uppskattades 2019 till mellan 323 och 343 miljoner kronor.
Källa: Naturvårdsverket, Jordbruksverket
Det är Wallenstam som är fastighetsägare och som önskade sig biodlare på taket efter att en student gjort en uppsats med idéer om vad som kan göras med sedumtaket på biografen. De hoppas kunna fortsätta främja biologisk mångfald på taket - bina kan kanske få sällskap av exempelvis ängsblommor.
– Vi har skissat upp ytan och regionen ser positivt på det, så vi ska utreda vidare om vi kan hitta på lite grejer där uppe, säger Maria Arnesson på Wallenstam.
Hon pekar på att just Bergakungens tak är optimalt eftersom det redan finns blommor på taket och bina har nära till bland annat Skånegatans körsbärsträd och hela berget i Örgryte på andra sidan E6:an.
Det finns bikupor på flera ställen i centrala Göteborg, som vid Azaleadalen i Slottsskogen, i Trädgårdsföreningen, på Västra kyrkogården och i Botaniska, men även i folks trädgårdar.
Maria Arnesson nämner att de har insektshotell på centrala Basargatan, också för att få in flera naturliga pollinerare.
Har ni andra tak ni skulle kunna utnyttja för bin i Göteborg?
– Ja det har vi säkert. Vi har börjat titta lite, vi har en till kupa uppe i Guldheden, sen vet jag att vi har tittat ute i fiskehamnen, men det är inte optimalt läge för bin.
