Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Axel Wenblad uppskattar att han har arbetat med miljöfrågor i nästan 50 år. Bild: Robin Aron

WWF-ordförande Axel Wenblad kritiserar regionens klimatpolitik

"Nonsens" säger ordföranden i Världsnaturfonden om Sahlgrenska-chefens försvar för flygandet till Stockholm. Miljö-nestorn Axel Wenblad är kritisk till mycket av det som sägs från regionen i GP:s nyligen publicerade klimatgranskning.
– Politiker har en skyldighet att påverka sin väljarbas, och vara långsiktiga, säger Wenblad, som - apropå Trollhättan – tycker att det är ”fullkomligt fel att i dag subventionera flygplatser”.

Nyligen hade GP en klimatgranskning som handlade om glappet mellan Västra Götalandsregionens egen bild av sig själv som en föregångare i klimatpolitiken och verkligheten.

Vi uppmärksammade flygandet bland anställda på Sahlgrenska universitetssjukhuset där högsta chefen är den anställda i regionen som flyger allra mest till Stockholm.

En artikel handlade om flygplatsen i Trollhättan som fått 51 miljoner kronor i bidrag av skattebetalarna sedan 2012. I dag, tisdag, väntas regionens "Beredning för hållbar utveckling" föreslå att bidraget till flygplatsen höjs under de kommande två åren.

I just Trollhättan arbetade Axel Wenblad i början av 70-talet som miljöinspektör.

– Då var det helt andra frågor. Trollhättan var smutsigt, det var stora utsläpp från smältverken och en massa andra industrier på Stallbacka. Saab fanns där med sina lösningsmedel. Det var bara elände. Men det var lokala utsläpp. Klimat pratade vi över huvud taget inte om. Det har kommit successivt och med rätta blivit den helt dominerande frågan.

Axel Wenblad konstaterar att han ”hållit på med miljö i nästan 50 år”.

Generaldirektör och Volvochef

Det har han omväxlande gjort i privat och offentlig tjänst: som miljörevisor och miljöchef på Volvo och hållbarhetschef på Skanska. Han har arbetat inom FN, på Naturvårdsverket och varit generaldirektör på Fiskeriverket. Som 70-årig pensionär är Wenblad ideellt arbetande ordförande för den svenska grenen av WWF, Världsnaturfonden.

Mycket vägtrafik i Volvos huvudstad. Axel Wenblad var miljöchef på Volvo, och konstaterar att företaget var "sena på klimatsidan" och inte byggde energieffektiva bilar för 25 år sedan. Bild: Stefan Berg

Apropå hållbarhet och industrin – gör industrin något om den inte måste?

– Det är en ganska svår fråga. Dels gör ju industrin saker när den måste. Men en del företag inser att det här kommer, förr eller senare, och då vill man gärna ligga före för att plocka poäng. Men det går inte att låtsas, det brukar avslöjas. 1988 gav Volvo ut en fin broschyr, med PG som stod ute vid Vinga och förklarade hur viktig miljön var. Det funkade inte. Ingen utanför företaget trodde honom. Då anställde man en miljörevisor, och det var jag.

I den rollen reste Axel Wenblad runt i världen på Pehr G Gyllenhammars uppdrag och granskade fabriker som Volvo jobbade med.

Kunde du göra något åt dem – jag förmodar att det var ganska smutsigt på en del håll?

– Jo. Men PG var engagerad i de här frågorna och då kände man ett stöd i ryggen. Det var inte så mycket att tveka om för ledningarna för de här fabrikerna, det var bara att följa våra rapporter.

"Inte lätt vara etisk i byggbranschen"

När Wenblad efter ett femårigt mellanspel som miljödirektör på länsstyrelsen i Göteborgs och Bohuslän kom till Skanska var det till ett jobb med ett vidare hållbarhetsperspektiv där också mänskliga rättigheter och affärsetik ingick.

– Att vara ett etiskt företag inom byggbranschen är inte så jävla lätt, det kan jag tala om.

När Axel Wenblad kom till Skanska var tunneln genom Hallandsåsen ännu inte färdig och miljöskandalerna kring bygget fortfarande akuta.

– Skanska var som bolag lite grand nere för räkning så det gällde att bygga upp förtroende. Det var min uppgift att leda det arbetet. Samtidigt köpte vi bolag i världen som man köper skjortor. När jag började var vi 45 000 anställda, när jag slutade sex år senare (2005) var vi 79 000.

Både Volvo och Skanska var två gigantiskt klimatstörande verksamheter – hur var det med din bakgrund?

– Ja. Volvo var lite knepigt. Men det var inte så mycket diskussion om klimatfrågan då, i början på 90-talet. Det handlade mest om lösningsmedel och miljöfarligt avfall.

Kändes det någon gång som du fick göra våld på dig själv?

– Alltså, man måste vara lite pragmatisk om man jobbar inom industrin. Man kan inte vara 100 procent principfast, och aldrig göra avkall. Men man måste ha nån sorts – vad är det amerikanarna kallar det? Red line. Hit men inte längre. Det har jag haft.

Kan du nämna något tillfälle när den linjen varit nära?

– Ja, nu är det så många år sedan. Skanska byggde kraftverksdammar i tredje världen, i Indonesien, Kashmir, Sri Lanka. Vi var inblandade i ett projekt i sydöstra Turkiet, Ilisu-dammen. Vi skulle dämma upp Tigris och bygga ett gigantiskt kraftverk. Det var ett av mina första uppdrag på Skanska. Jag fick en tjock bunt papper att titta på. Turkarna skulle omlokalisera 20 000 kurder, bygga en stor sjö, dränka en historisk stad och lite annat. Där hade jag en red line: bygger vi det här, ska jag inte vara med. Men det slutade med att vi hoppade av. Tyvärr byggdes dammen lik förbannat, utan Skanska.

Fossilfritt Sverige skriver: Vi arbetar för att påskynda omställningen, inte bara för att det är möjligt utan också för att det är lönsamt. Stämmer det?

– Det är olika i olika branscher. På Skanska hade vi resonemanget till köparen: Det här huset ska stå i 100 år och värmas upp. Vi kan bygga så att kostnaderna under husets livscykel minskar, men då kostar det kanske fem eller tio procent mer att bygga. Det resonemanget anammade Skanska när jag var där; man började bygga energieffektivt, på olika håll i världen, för att tjäna pengar på det.

Kommenterade IPCC-rapport

Men nyordningen kom inte utan friktion. 2001 när FN:s klimatpanel IPCC kom med sin tredje rapport, framförde Wenblad till Skanskas koncernchef Claes Björk att han borde kommentera rapporten i sina vd-ord i årsredovisningen.

– Jag tyckte att vi skulle säga att vi tar de här frågorna på största allvar, inte att vi skulle följa IPCC:s rekommendationer. ’Hmm’, svarade Björk, vred sig några varv men skrev till slut i årsredovisningen.

Det som hände däremellan, enligt Axel Wenblad, var att Claes Björk kontaktade Skanskas folk i USA, där företaget hade 40 procent av sin omsättning, och därifrån fick höra ’if you do that, then we’re getting out of business’.

– Senare visade det sig att energieffektiva byggnader blev en viktig affärsdivision för Skanska i USA. Min poäng är att det går att påverka – the noble art of muddling through. Men det gäller att välja striderna.

"Volvo trögfotat"

Axel Wenblad beskriver bilföretaget Volvo som mera ”trögfotat” än byggbolaget Skanska.

– Volvo var sena på klimatsidan. Man hade stora bilar, hög säkerhet. På min tid började man jobba oerhört bra med kemikalier men också med material – inom separering och återvinning av plast när bilar skrotades var man en föregångare. Men när det gällde att göra energieffektiva bilar – nej. Det kommer nu kan man säga.

Fortfarande dominerar tunga bilar hos Volvo, som även om de elektrifieras rimligen drar mycket material och energi att bygga?

– I början av 90-talet utvecklade vi tillsammans med IVL, Svenska miljöinstitutet, ett system som heter EPS där man kunde värdera material ur klimatsynpunkt, med mycket fokus på vikt. Det fanns ett verktyg som designers och tekniker kunde arbeta med. Men det blev aldrig någon efterfrågan på det. Och sedan blev bilarna bara större och större.

LÄS MER: Vill ha mer skattepengar för att driva flygplatsen

En bransch där det i dag inte är ekonomiskt lönsamt att ställa om är flyget.

– Preem är ett av världens bästa raffinaderier när det gäller att göra biobränsle. Tekniskt är det inte speciellt svårt, men det finns ingen marknad eftersom nuvarande bränsle är skattebefriat, enligt en konvention från 1944. Då går det inte för ett nytt oprövat flygbränsle att konkurrera. Elflyg för kort- och medeldistans kommer nog, men vi är inte där idag.

"Åker man till Stockholm kan man faktiskt ta tåget." Axel Wenblad reagerade med förundran på uppgiften att chefen för Sahlgrenska universitetssjukhuset regelmässigt tar flyget till huvudstaden. Och han anser att det är fel att subventionera flygplatser - en fråga som är aktuell beträffande Trollhättan. Bild: Stefan Berg

"Gammaldags kräva stöd till flygplats"

Därför gäller det i dag att minska flygandet, anser Axel Wenblad. Han tycker det är gammaldags att, som i fallet Trollhättan, säga "vi behöver flyget" och begära att skattebetalarna ska subventionera det.

– Om det lokala näringslivet ser flyget som så oerhört viktigt, tror jag att man är beredd att betala 345 kronor mer per tur- och returbiljett. Det är ingen hisnande summa för ett företag att betala.

– Jag tycker det är fullständigt fel att i dag subventionera flygplatser. Däremot kan jag tänka mig statliga subventioner av flyget, men de ska vara riktade mot att öka hållbarheten, att minska utsläppen under en period, på samma sätt som vi subventionerar elbilar under en begränsad period.

LÄS MER: Chefen som flyger mest – trotsar regionens miljöpolicy

Wenblad bor numera i Skärhamn på Tjörn, varifrån han ”ganska ofta” åker till Stockholm, med tåg.

– Där leder jag möten, som Sahlgrenska-chefen, och måste vara i tid. Men det är en vanesak, och en fråga om planering – också av arrangemangen i Stockholm; stockholmarna måste ta hänsyn till tillresande, och inte starta möten klockan nio. Jag förstår att man flyger till Stockholm från Luleå, men från Göteborg finns inte någon anledning, tycker jag.

Axel Wenblad reagerade också på förklaringen från Sahlgrenska-chefen till att sjukhusorganisationen flyger oproportionerligt mycket:

– Att de jobbar med innovation och forskning och därför är annorlunda än de andra – det är bara nonsens. Alla organisationer jag jobbat i har varit annorlunda än alla andra, av olika skäl.

Politiker bör gå före

Västra Götalandsregionen vill vara en föregångare i klimatarbetet. För att lyckas med det måste energi läggas ned på att påverka medborgarna, anser WWF-ordföranden, som inte ser någon stark vilja hos politikerna att tänka nytt.

LÄS MER: Han sågar regionens egen klimatstrategi

– Jag läste intervjun med Johnny Magnusson. Jag har förståelse för att man som politiker i en demokrati måste ta hänsyn till väljarbasen och vad den tycker. Men samtidigt har politiker en skyldighet, tycker jag, att påverka sin väljarbas och vara långsiktiga.

Ser du någon sådan politiker nu?

– Nej, inte i svensk politik.

WWF har HM Konungen som högste beskyddare. Hur ofta träffar du honom?

– Jag träffar Kungen återkommande. WWF har ett förtroenderåd med 50 personer där Kungen är ordförande. Det sammanträder två gånger om året. Dessutom är vi däremellan uppe på Slottet och drar frågor för Kungen. Han är väldigt engagerad i natur- och miljöfrågor. Sedan är hans dotter, Victoria alltså, också med i Förtroenderådet, men hon har ju barn och är inte så aktiv. Fast hon är mycket engagerad och väldigt duktig.

Fakta: WWF

Miljö- och naturvårdsorganisationen bildades i Schweiz 1961. Den svenska grenen 1971.

WWF driver verksamhet i mer än 100 länder. Den svenska verksamheten är inriktad på skog & arter, mat, klimat & energi, samhälls- & näringslivsutveckling samt hav & vatten.

WWF stod ursprungligen för World Wildlife Fund, men sedan organisationen utökat sina aktiviteter ändrades det officiella namnet 1986 till World Wide Fund for Nature.

WWF driver att utsläppen måste minska från de fem b'na: bilen, biffen, bostaden, butiken, börsen.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här!