Kvinnan i Stockholm åkte hem till en 25-årig man hon chattat med på Tinder. Där tog mannen stryptag om hennes hals, höll fast och våldtog henne. I tingsrätten dömdes mannen för våldtäkt, i hovrätten friades han – när han sa sig ha gjort allt i sömnen.
Sexsomni – egenskapen att utföra sexuella handlingar i sömnen – är ett erkänt medicinskt tillstånd men extremt sällsynt. Bland jordens åtta miljarder människor har bara 220 fall i världen kunnat bekräftas av forskare fram till maj 2023.
Samtidigt visar nu GP:s granskning att rekordmånga åtalade misstänkta sexbrottslingar i Sverige påstår sig lida av den extremt sällsynta diagnosen – brott man begår omedvetet i sömnen är nämligen inget man kan dömas för enligt svensk lag.
GP:s granskning visar att sammanlagt 74 personer i Sverige har åberopat den sällsynta diagnosen sen år 2008, de flesta på senare år. Fallen rör nästan uteslutande våldtäkter, men även enstaka fall av sexuella övergrepp och sexuellt ofredande.
I 23 av 74 fall friades de åtalade, det vill säga närmare var tredje person. Detta trots att domstolarna i de allra flesta fall kunnat slå fast att övergreppen faktiskt skett.
Gärningen är i objektiv mening att bedöma som ett sexuellt övergrepp.
Ett av de senaste rättsfallen avgjordes i mars 2024. Fallet gällde en ung kvinna som vaknat mitt i natten av att en manlig släkting höll i och förgrep sig på henne. Domstolen ansåg att övergreppet var bevisat.
”Gärningen är i objektiv mening att bedöma som ett sexuellt övergrepp” skrev domstolen, som senare friade mannen ändå:
”(Offrets) berättelse och åklagarens övriga bevisning är inte tillräcklig för att motbevisa invändningen om handlande under sömn. Detta medför att det finns rimligt tvivel om att (gärningsmannen) begick gärningen med uppsåt. Åtalet ska därför ogillas”.
Eftersom bevisbördan alltid ligger på åklagaren så behöver inte de åtalade själva bevisa att de verkligen lider av sexsomni. I stället är det upp till åklagaren att bevisa motsatsen – att handlingen inte begicks i sömnen. I de fall åklagaren misslyckats har det inneburit att männen friats.
2021 blev rekordår
I maj 2021 kom en uppmärksammad svensk dom. En man som börjat avtjäna sitt straff för en våldtäkt i Göteborg inkom till Högsta domstolen med ett läkarintyg om att han led av sömnproblem. Mannen hade fått intyget av en läkare som träffat honom en enda gång och som låtit honom mäta sin sömnkvalitet på egen hand.
Mannen menade nu att han kunde ha begått våldtäkten i sömnen, begärde resning i Högsta domstolen och rättegångarna fick tas om. I maj 2021 friades han slutligen i hovrätten – eftersom mannen kan ha agerat i sömnen var det inte bevisat att han begått övergreppet medvetet, menade domstolen denna gång. Konsekvensen av domen blev att det kvinnliga offret skulle betala tillbaka hela skadeståndet hon fått, sammanlagt 150 000 kronor – till mannen.
– Jag blev helt förstörd. Att veta att jag skulle behöva betala honom, det kändes värst. Som ett hån, berättade offret ”Anna” i en intervju med GP då.
Nu visar GP:s granskning att år 2021 blev ett rekordår i antalet fall av påstådd sexsomni. Tio sexbrottsåtalade män hävdade att de led av sexsomni just detta år.
Sammanlagt har 29 misstänkta sexbrottslingar hävdat att de är sömngångare, under perioden januari 2021 till och med juni 2024.
Av samtliga 74 personer som hävdat sexsomni sen 2008 så rör det sig om 73 män och en kvinna.
Expertvittnen: ”Går på vad de säger”
I många av fallen har en handfull svenska sömnläkare inkallats som vittnen – bedömningar som domstolarna sällan gått emot.
GP:s granskning visar att läkarna mycket sällan undersökt de åtalade. I stället har deras bedömningar utgått från vad de åtalade uppgett muntligt i sina förhör – om de säger sig ha vaknat ”chockartat”, hur mycket de minns och om de uppgett att de haft sömnproblem tidigare. Fram till år 2023 var det psykiatriprofessorn Jerker Hetta på Karolinska universitetssjukhuset som anlitades flitigast – för det mesta har han utgått från vad den åtalade uppgett muntligt.
– Det är klart att idealet vore att träffa individen. Men det kan vara svårt när de befinner sig långt bort i landet. Ibland får man gå på det material som finns, har Jerker Hetta sagt i en tidigare intervju med GP.
Finns det inte risk att våldtäktsmän ljuger och lär sig vad de ska säga?
– Visst finns det en liten risk för det.
Numera har Jerker Hetta gått i pension och uppger att han bara vittnar som sakkunnig i undantagsfall. Varför antalet sexsomni-fall i svenska domstolar ökat på senare år, och huruvida 74 fall sen 2008 är en hög eller låg siffra, vill han inte svara på i dag.
– Det är svårt att säga, säger han till GP.
Experter oense – diskuterar riktlinjer
På Åklagarmyndigheten för man sen en tid tillbaka diskussioner internt om huruvida det behöver tas fram nya riktlinjer vad gäller sexsomni.
– Vi ska se om det eventuellt behövs nya rekommendationer, men inget är klart ännu, säger Lena Jansson, åklagare på Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum.
Nyligen prövades ett rättsfall i Högsta domstolen där ”sömninvändningen” använts av en man som kört bil rattfull.
Det är mycket ovanligt.
I ett yttrande till HD menade dåvarande riksåklagaren Petra Lundh att sömninvändningen blivit vanligt förekommande i svenska brottsmål. I samma yttrande tonar hon samtidigt ner betydelsen av sömnläkare som expertvittnen:
”Det en expert på sömnstörningar kan bidra med är att konstatera att det finns forskning som ger stöd för att personer som lider av s.k. somnambulism kan utföra relativt avancerade handlingar i sömnen, såsom att köra bil, laga mat eller genomföra sexuella handlingar, men att detta är mycket ovanligt” skriver Riksåklagaren och fortsätter:
”En sakkunnig kan dock svårligen uttala sig i frågan om den åtalade gärningen begåtts i sömnen.”
Även Lena Jansson på Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum menar att det varit mycket fokus på just expertvittnen i fall som gäller påstådd sexsomni.
– Ja, i vissa fall har det blivit mycket fokus på det. En reflektion är att det påminner om vittnespsykologerna på 90-talet.
På 80- och 90-talet fördes en intensiv mediedebatt om så kallade vittnespsykologer som användes i rättegångar då – experter på minnen som skulle avgöra om till exempel barn var trovärdiga när de berättade om sexuella övergrepp. Vittnespsykologernas bedömningar vägde mycket tungt – och i en del fall framkom i efterhand att de hade tveksamma meriter.
– I varenda mål med sexbrott mot barn så skulle man ha med en vittnespsykolog. Men där sa HD att det är domstolen som ska göra vittnesvärderingen, inte en vittnesexpert.
Så gjorde vi granskningen
GP har via rättsdatabaserna Actapublica och Infotorg granskat 115 svenska rättsfall där sömngång och sexsomni åberopats som möjlig förklaring till brott, mellan januari 2008 och juni 2024. Granskningen visar att den så kallade sömninvändningen blivit allt vanligare i svenska domstolar.
74 av de 115 fallen rör olika typer av sexualbrott. 60 av dem gäller våldtäkter, övriga rör bland annat våldtäktsförsök, sexuellt övergrepp och sexuellt ofredande.
I de flesta fall har domstolen slagit fast att övergreppen skett. Fokus under rättegång har istället hamnat på huruvida förövaren varit vaken eller inte – och om de därmed kan bedömas ha haft uppsåt till övergreppen. Uppsåt är ett krav för att dömas.
I 23 av 74 sexualbrottsfall friades de åtalade.
Av de 74 åtalade var 73 män och en kvinna.
I 13 av de 74 fallen var offren barn. Majoriteten av offren var flickor och kvinnor.
