Det anonyma meddelandet till den kvinnliga lantbrukaren kommer en fredag vid lunchtid.
”Det var ju mkt tråkigt o se att din otrevliga verksamhet inte förblev stängd… och jag som trodde att jag varit tydlig ; )” står det i meddelandet som fortsätter:
”Det krävs ju en speciellt sadistisk varelse för att göra sakerna du gör i ditt ’jobb’ mot oskyldiga smådjur. Men kom ihåg bara att det man ger, är oftast också det man får.”
När den kvinnliga lantbrukaren kort därefter går ut på sin parkering vid bostadshuset, ser hon hur någon vandaliserat hennes bil under natten. På uppfarten, bara meter från husfasaden där hennes barn har sitt sovrum ligger en molotovcocktail fylld med bensin slängd mot huset. Dessutom har någon eller några satt upp mängder med klistermärken – ”Animal Liberation Front is watching you”.
Händelsen är bara ett av flera exempel på hot och trakasserier mot lantbrukare runt om i Sverige de senaste månaderna – där djurrättsaktivister försöker tvinga dem att stänga ner sina verksamheter. I flera fall har brotten tvingat lantbrukare till att leva med skyddade personuppgifter.
Trots det upphör inte brotten. Tvärtom fortsätter de med full kraft, enligt flera drabbade lantbrukare som GP talat med.
– Det påverkar en hela tiden. Man försöker att vara stark för sin familjs skull, men det känns fruktansvärt att de fortsätter, säger en av de drabbade lantbrukarna till GP.
Efter två år – regeringen skärper straffen för intrång
Det var en granskning i Göteborgs-Posten i januari 2019 som satte igång en stor nationell debatt om djurrättsaktivisters brott mot lantbrukare. Granskningen ledde till att polisen fick i uppdrag att prioritera den djurrättsrelaterade brottsligheten nationellt – men också till utspel från regeringen som ville skärpa straffen för olaga intrång och hemfridsbrott.
Nu, över två år senare, lägger regeringen fram ett sådant förslag.
LÄS MER:Sveriges farligaste djurrättsaktivist: "Många som skulle stötta mord"
LÄS MER:GP:s granskning ”Terrorn mot bönderna” vinner Guldspaden
Enligt lagförslaget ska olaga intrång även börja innefatta intrång på gårdsplaner. Samtidigt höjer man maxstraffen för hemfridsbrott och olaga intrång av ”normalgraden” – från böter till fängelse i upp till ett år.
Vidare föreslår regeringen att straffen för grovt hemfridsbrott och grovt olaga intrång höjs – från fängelse i högst två år, till fängelse i lägst sex månader och högst tre år.
– De här skärpningarna behövs. En bonde ska kunna vara trygg även på sin gårdsplan. Det är där dina barn springer och dina djur går – din gårdsplan tillhör ditt hem. Jordbrukare som producerar vår goda mat ska inte behöva oroa sig för besök från kriminella som hotar och trakasserar, säger landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S).
Djurrättsintrång ska ge fängelse – inte böter
Så sent som i onsdags dömdes fyra djurrättsaktivister i Eskilstuna tingsrätt för olaga intrång och stöld efter att de gjort inbrott och stulit djur på en grisfarm och hönsgård i östra Sverige. Straffet blev villkorlig dom och böter på maximalt 2000 kronor.
Med den nya straffskärpningen, som beräknas träda i kraft den 1 juli i år, skulle aktivisterna i stället ha kunnat dömas till fängelse i upp till ett år. Att trakasserierna runt om i Sverige fortsätter gör landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg upprörd.
– Jag blir förbannad. Sen tänker jag att en del av det här är olaga hot och trakasserier, och det är olagligt oavsett var man befinner sig. Och där jobbar regeringen just nu med gängbrottsutredningen, där vi kommit med förslag om att skärpa straffen även för grovt olaga hot. Vi gör också fler satsningar på polisen för att komma åt de brotten, säger hon.
Förslagen om skärpta straff för olaga intrång och hemfridsbrott går nu ut på remiss, innan regeringen slutligen lämnar den färdiga propositionen till riksdagen under våren. Går allt som planerat blir det hårdare straff för brottsliga djurrättsaktivister från och med i sommar.
LÄS MER:Så har militanta djurrättsrörelsen flyttat sig inom Sverige
LÄS MER:Djurrättskvinnorna sålde sex – för att betala manlige ledarens skadestånd
