Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/4

GP granskar: ”Rosa lagbok” för gängtjejer väcker känslor

Granskningen av tjejer i gängen väcker känslor – på högsta politiska nivå.
Att polisen pratar om en ”rosa lagbok” upprör.
– Så får det inte vara, svensk lag gäller oavsett om det är tjejer eller killar som begår brott, säger inrikesminister Mikael Damberg (S).

Kvinnor i gängen får ofta rollen som lagerhållare av vapen och narkotika, men de kan också vara en drivande kraft i den brottsliga verksamheten.

Det visar GP:s granskning där 24 lokalpolisområden i Göteborg, Stockholm och Malmö fått ge sin bild.

Inrikesminister Mikael Damberg har läst delar av granskningen.

– Jag tycker den speglar en verklighet jag känner igen från utsatta områden. Polisen upplever i dag att tjejer finns och agerar i gängmiljöer, vilket inte har uppmärksammats så mycket tidigare som det kanske borde ha gjorts, säger han.

Nytt arbetssätt inom polisen

Av de 24 polisområdena är det 13 som ser en ökning av tjejer i gängen, framför allt i Stockholm.

Mikael Damberg tror dock att tjejerna alltid har funnits där, men att de upptäcks snabbare i dag till följd av nya arbetssätt inom polisen.

– Mer underrättelsebaserat sätt att jobba, mer lokal närvaro och att vi nu växer polisen gör att man får mer kännedom om hur de här kriminella miljöerna ser ut. Och då ser man tjejerna på ett annat sätt än tidigare, säger han.

Att uppmärksamma att de kriminella gängmiljöerna även innefattar tjejer och kvinnor tycker inrikesministern är bra:

– Inte bara för polisen utan också för andra myndigheter, som socialtjänsten, så att man både kan lagföra dem som begår brott men också ge stöd till dem som finns i de här ganska riskfyllda miljöerna.

”Rosa lagbok” för tjejer

Hur många kvinnor som egentligen finns i gängen är oklart. Polisen tror att det kan finnas ett mörkertal och att tjejer går lite under radarn när de ertappas med vapen eller narkotika.

– Vi brukar skoja och säga att det finns en rosa lagbok. Att tjejer har en tendens att klara sig på ett annat sätt om medgärningsmannen är en kille, säger Anders Klingberg, utredningsansvarig vid polisen i nordöstra Göteborg.

Och Peter Svensson, ex-kriminell som i dag arbetar som nationellt verksamhetsansvarig för Fryshusets avhopparverksamhet Passus, menar att tjejer kan vara ”superkriminella” utan att omgivningen ser det.

– Om någon ska få i uppdrag att transportera några kilo droger eller vapen, väljer man då en kille i Adidaskostym och ryggsäck eller väljer man en kvinna med en Louis Vuitton-väska? säger Svensson.

Att tjejer tenderar att undkomma straff och att polisen menar att det finns en ”rosa lagbok” väcker irritation hos Mikael Damberg, som framhåller att det inte får vara så.

– Vi har en svensk lag och den gäller alla, oavsett om det är tjejer eller killar som begår brott eller om det är brott som begås i fattiga eller rika bostadsområden, säger han.

Rättspolitiske talespersonen Johan Forssell (M) tycker det är provocerande att polisen pratar om en rosa lagbok för tjejer. Bild: Henrik Montgomery/TT
Rättspolitiske talespersonen Johan Forssell (M) tycker det är provocerande att polisen pratar om en rosa lagbok för tjejer. Bild: Henrik Montgomery/TT

Även Moderaternas rättspolitiske talesperson, riksdagsledamoten Johan Forssell, reagerar på samma sätt:

– Det här med rosa lagboken tycker jag är provocerande. Väljer man att begå brott i Sverige ska man dömas för det, oavsett om man är kille eller tjej, ung eller gammal. Alla är lika inför lagen.

Stenevi: Förutfattade meningar om flickor och kvinnor

I granskningen framkommer att tjejer i gängen ofta behandlas illa och hamnar långt ned i den kriminella hierarkin. De kan vara både brottslingar och brottsoffer samtidigt.

Jämställdhetsminister Märta Stenevi, Miljöpartiet. Bild: Nils Petter Nilsson
Jämställdhetsminister Märta Stenevi, Miljöpartiet. Bild: Nils Petter Nilsson

Jämställdhetsminister Märta Stenevi (MP) slår fast att det är tydligt att flickor och kvinnor måste tas på större allvar – både som offer och förövare.

– Brottslighet är lika allvarlig oavsett vem som utför den, säger hon.

Stenevi menar att det är viktigt att myndigheternas insatser mot gängen når alla, oavsett kön.

– Förutfattade meningar om flickor och kvinnor kan resultera i att de inte lagförs för brott eller inte kan ta del av nödvändiga stödinsatser för att kunna lämna en kriminell livsstil, säger hon.

Riksdagsledamoten Linda Westerlund Snecker, rättspolitisk talesperson för Vänsterpartiet, tror att patriarkala strukturer påverkar synen på tjejer i gängen och deras brottslighet.

– Vårt samhälle ser inte tjejer och kvinnor på samma sätt som pojkar och män.

Westerlund Snecker tycker att det är viktigt att samhället ser till att polisiära insatser kombineras med sociala åtgärder, stöd och hjälp, om man ska nå flickorna.

Psykisk ohälsa

Hon menar att många av dem som dras in i en kriminell livsstil mår psykiskt dåligt och att det därför är viktigt att ohälsa och självskadebeteende hos flickor uppmärksammas redan i låga åldrar.

– Tjejer mår ofta mycket sämre än killar i samma situation när de till slut får hjälp. Även kvinnor på anstalter mår sämre, är mer förstörda och har större problem med hemlöshet och prostitution, säger Westerlund Snecker.

Att den franska polisen lyckats avslöja de kriminellas kommunikationsverktyg encrochat har fått stora följdverkningar i flera länder, däribland Sverige. Många gängkriminella sitter nu häktade i väntan på dom. Det har samtidigt ökat trycket från gängmedlemmar som vill lämna det kriminella livet.

LÄS MER: Encrochat – åklagarnas guldgruva och advokaternas mardröm

I regeringskansliet jobbar man med att ta fram ett nationellt avhopparprogram, inom ramen för 34-punktsprogrammet mot gängkriminalitet.

I GP:s granskning framhålls att det kan behövas insatser som riktas särskilt mot tjejer för att få dem att lämna gängen. I dag finns inget avhopparprogram som vänder sig enbart till kvinnor och forskningen baseras huvudsakligen på män.

Program för kvinnor

– Jag tror att man behöver pröva det här med speciella program för just tjejer inom ramen för ett statligt exit-program. Tjejers situation kan ibland skilja sig åt mot männens, säger Johan Forssell.

Mikael Damberg framhåller att arbetet med program för avhopp har varit eftersatt. Men att man nu växlat upp i intensitet.

– Många kommuner ser att det här behovet växer när polisen nu sätter mer press på de kriminella gängen, när fler faktiskt åker i fängelse och fler blir frihetsberövade, säger han.

Även Damberg tror att det kan vara bra att rikta insatser mot tjejer.

– Det är en bra reflektion att fundera över, vad krävs för att också nå tjejer som vill hoppa av, säger han.

LÄS MER: De har levt i gäng med våld, brott och droger

LÄS MER: Inga utökade kontroller av gängtjejer i Göteborg

Regeringens 34-punktsprogram mot gängbrott

Programmet spänner över fyra områden:

• Verktyg i brottsbekämpningen

• Påföljder

• Insatser för att bryta tystnadskulturen

• Förebyggande av brott

Utöver detta genomförs också en utbyggnad av polisen med 10 000 nya polisanställda till 2024.

Källa: Regeringen.se

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här!