Klockan är 15.54 på eftermiddagen, fredagen den 5 april 2019, när Skolinspektionens jurist Johan Kylenfelt skickar iväg ett mejl med ett batteri av frågor till Abdel Nasser El Nadi, då huvudman för Vetenskapsskolan i nordöstra Göteborg.
Det är långt ifrån första gången myndigheterna intresserar sig för den 54-årige egyptiern, i religiösa kretsar kallad Abo Talal, som invandrade till Sverige på 90-talet. Under de senaste åren har både El Nadi och hans skola anklagats för kopplingar till våldsbejakande islamistisk extremism och Skolinspektionen har flera gånger kritiserat Vetenskapsskolan – som på papperet är icke-religiös – för brister och otillåtna religiösa inslag i undervisningen.
– Senast var för ungefär två år sedan och då upptäckte vi brister på olika områden. Det blev ett föreläggande den gången som vi sedan följde upp. Då kunde vi konstatera att de bristerna hade avhjälpts, säger Johan Kylenfelt.
LÄS MER:Ny storm kring omstridd skola
Angående att skolan på papperet är icke-religiös säger han:
– Det är upp till skolan om man vill anmäla till Skolverket att man ska ha en sådan inriktning eller inte.
Så rent krasst kan jag driva en religiös friskola och kalla den något helt annat?
– Ja, som regelverket ser ut i dagsläget är det så.
LÄS MER:Vägs ände för de religiösa friskolorna
Anonym anmälan: "Han vaktar oss"
Kritiken har under åren handlat om könsseparering av pojkar och flickor, bön under lektionstid, bristande sex- och samlevnadsundervisning och en rad andra problem. Sveriges Radio har också avslöjat att skolan haft ett ägaravtal som slog fast att arbetsledningen ska utgå från ”den islamiska rättens grunder”. I ett SR-reportage citeras en anonym anmälan till Skolinspektionen. Anmälaren skriver:
”Abo talal han som äger skolan är där varje dag och det känns som att han vaktar oss så vi ska be oså.”
Trots återkommande kritik och förelägganden från Skolinspektionen har Vetenskapsskolan kunnat drivas vidare. Idag går närmare 450 elever, från förskoleklass upp till årskurs 9, på skolan.
– Vi har förelagt med de verktyg vi ansett befogade, sen tittar vi självklart på vad tidigare tillsyner har visat. Även på andra skolor kan vi upptäcka ganska allvarliga brister, men om de sedan avhjälps så får vi släppa det, säger Johan Kylenfelt.
Men när Johan Kylenfelt på fredagseftermiddagen i början av april mejlar Abdel Nasser El Nadi gör han det med ny lagstiftning i ryggen. Den ger Skolinspektionen möjlighet att göra en så kallad ägar- och ledningsprövning, som syftar till att bedöma lämpligheten hos de personer som har ”väsentligt inflytande” i verksamheten.
Före det har nästan vem som helst kunnat driva skola i Sverige, samtidigt som incitamenten för att göra det förstärkts sedan skolsektorn öppnats upp för vinstdrivande företag.
– Tidigare har man exempelvis tittat på hur det kan påverka den kommunala skolverksamheten och lite mer formella kriterier, men man har inte gått in och prövat de personer som driver skolan, förklarar Johan Kylenfelt.
Påstår att han gått rektorsutbildning – tog 10 poäng
Många av hans frågor till Abdel Nasser El Nadi rör ekonomiska förehavanden. Av svaren han får framgår bland annat att verksamheten har ett koncernupplägg med ett moderbolag, Kunskapsmakten AB, och fem dotterbolag.
Mellan dessa har det, enligt El Nadis egen utsaga, lånats miljonbelopp utan återbetalningsplaner eller fakturor. El Nadi äger vid tidpunkten samtliga sex bolag.
”Ingen fakturering sker inom koncernen” skriver han.
El Nadi ombeds också redogöra för ”hur kunskap om skollagstiftning förvärvats inom ägar- och ledningskretsen”. Både erfarenhet och utbildning ska redovisas.
Det enda av egentlig substans som framkommer är att han "under två år" har läst rektorsprogrammet vid Karlstad universitet. Det är en utbildning som riktar sig till skolledare och huvudmän och omfattar 30 högskolepoäng, vilket motsvarar en termins studier.
När GP begär ut resultat- och registreringsintyg från Karlstad universitet visar det sig att El Nadi varit inskriven på programmet under sju terminer, då han flera gånger avbrutit studierna.
På dessa sju terminer har han lyckats ta 10 av 30 poäng, på en utbildning som normalt genomförs under en termin.
”Resultatintyget visar att personen har slutfört en tredjedel av utbildningen” meddelar Karlstad universitet.
Jobbat med kläder, journalistik och fjärrvärme
I övrigt redogör El Nadi för kunskaper som har väldigt lite med skolverksamhet att göra.
”Jag har studerat journalistik i fyra år och har examen i mitt hemland, Egypten, den har validerats i Sverige. Jag har tio års erfarenhet på den största dagstidning där” skriver han.
Han berättar vidare att han praktiserat på Norrköpings tidningar, att han drivit eget företag inom klädbranschen och att han lärt sig svenska genom SFI. Han skriver också att han arbetat på olika företag, exempelvis ett företag i Västsverige.
Det enda nu aktiva bolag som stämmer in på företagsnamnet han anger är företag som enligt sin hemsida ”tillhandahåller driftsäkra, förisolerade rörsystem för distribution av fjärrvärme”.
El Nadi skriver att hans drivkraft till att börja med skolverksamhet utgår från att han själv har fem barn som är ”uppväxta i dessa områden och därför började mina tankar om hur jag kan hjälpa dessa barn och ungdomar för att utveckla sina studier”.
Han skriver återkommande om hur han förvärvat insikter om skolverksamhet under årens gång, bland annat att man i Sverige är ”mycket inriktad på samarbete och att nå fram till konsensus”.
”Under mina år i Sverige har jag erfarit och kommit till insikter om att detta kan vara mycket gångbara arbetsmodeller vilka skapar konstruktiva processer” skriver El Nadi.
När Skolinspektionens frågor återigen går in på ekonomiska aspekter, och vilken ekonomisk kompetens som finns i skolans ledning, redogör El Nadi inte för någon form av utbildning på området. Han hänvisar till erfarenheter han fått under åren som företagsledare och skriver bland annat:
”Som ekonom skall man alltid vara förberedd på att justera de olika komponenter i arbetsrutiner för att kunna nå resultatet som är tillfredsställande för den sociala ansvaret som företaget har tagit på sig och även till företagets ledning förväntningar.
Ekonomiansvaret innebär en hel del förhandlingar tillsammans med de tjänstemän för de berörde områden som tjänsten inhandlas.”
Terrorforskaren: "En magnet för extremister"
Skolinspektionens jurist Johan Kylenfelt avslutar med att meddela att myndigheten senare kommer att kalla till intervju angående de anklagelser om kopplingar till islamistisk extremism och ”rekrytering” som framförts i media.
När det väl sker kommer Abdel Nasser El Nadi dock inte att närvara. Den 15:e maj omhändertas han av Säpo, som i samma veva plockar in fem personer – varav flera imamer – kopplade till islamistisk extremism. Alla sätts i förvar hos Migrationsverket, då Säkerhetspolisen bedömer att de utgör ett hot mot rikets säkerhet.
Detta kommer senare att bekräftas för GP.
– Det handlar om att vi bedömer att personerna utgör ett säkerhetshot, har Säpos pressekreterare Sofia Hellqvist tidigare berättat.
När GP senare rapporterar om det hela kallar Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan, Abdel Nasser El Nadi ”en magnet för extremister”.
– Han har haft som ambition att kraftigt expandera den här skolverksamheten, där man bedriver isolerad utbildning för ungdomar som inte ska komma i kontakt med icke-salafistiskt inflytande.
LÄS MER:Tidigare rektorn som fruktas av Säpo: Abdel Nasser El Nadi
Salafismen kan grovt förenklat beskrivas som en bokstavstroende gren inom islam som eftersträvar att utöva religionen i enlighet med de första generationerna muslimer. Flera ökända terrorgrupper, som IS och al-Qaida, återfinns inom det salafistiska spektrat.
LÄS MER:Göteborg i fokus när salafismen ska granskas
Magnus Ranstorp säger i samma GP-artikel att Abdel Nasser El Nadis mål är att sprida den salafistiska läran i Sverige.
– Inom den finns olika inriktningar men gemensamt är att de är antidemokratiska – guds lag gäller. De delar upp socialt beteende i rent och orent och alla som inte finns inom gruppen är egentligen en fiende.
Inrikesministern: Utgör ett kvalificerat säkerhetshot
Regeringen har senare beslutat att El Nadi och övriga fem islamister ska utvisas från landet. Inrikesminister Mikael Damberg har motiverat beslutet med att de ”utgör kvalificerade säkerhetshot”.
Att utvisa dem är i nuläget inte möjligt, med hänvisning till eventuella hotbilder i deras hemländer. El Nadi har därför släppts ur förvaret, men med regelbunden anmälningsplikt hos polisen.
LÄS MER:Islamister dömda till utvisning – kan släppas
LÄS MER:Damberg: Hinder för utvisning ska undanröjas
Den 6 november rapporterar P4 Göteborg att Abdel Nasser El Nadi inte har anmält sig hos polisen sedan i början av oktober, enligt ett polisdokument. En källa till radiokanalen uppger att han ska befinna sig utomlands.
Inrikesminister Mikael Damberg sade samma dag att Säpo har koll på var de sex personerna befinner sig.
– De är inte försvunna, så mycket kan jag säga, för jag har nära kontakt med Säpo.
LÄS MER:Utvisade Abdel Nasser El Nadi kan ha lämnat landet
Om El Nadi är utomlands skulle det i praktiken innebära att han utvisat sig själv, utan möjlighet att återvända. Säpo vill inte uttala sig kring det enskilda ärendet, men pressekreteraren Gabriel Wernstedt säger:
– Generellt är det så att om personer som har ett utvisningsbeslut som trätt i kraft har lämnat landet så har man i någon mening verkställt sig själv. Det gör att det kan vara svårt att ta sig tillbaka till Sverige igen.
Att inte fullfölja sin anmälningsplikt hos polisen är dessutom ett brott.
– Har man anmälningsplikt och inte fullföljer den så har man brutit mot anmälningsplikten och det är ett brott som utreds och som ligger den personen till last, säger Gabriel Wernstedt.
GP har under lång tid sökt Abdel Nasser El Nadi utan framgång.
”Jag har inte någon kommentar att ge. Som jag nämnt till dig tidigare så återkommer jag till er om det är något min huvudman vill kommentera” skriver hans advokat Anwar Osman i ett mejl den 29 oktober.
Advokaten har därefter varken återkommit eller svarat på GP:s samtal.
El Nadi har tidigare sagt till GP att anklagelserna mot honom helt saknar grund.
– Man kan inte bara gå efter en person med skägg och kalla den jihadist. Vi kommer att göra en polisanmälan mot ett antal medieinstitutioner som har påtalat det mot oss. Det är förtal av absolut högsta grad, sa han då.
Försökte starta förskola med nya ägaren
Före det att Säpo omhändertog El Nadi hade han också mötts av ett annat bakslag. Tillsammans med bland andra Vetenskapsskolans nya ägare, som sedan 2015 arbetat på muslimska Römosseskolan och har köpt samtliga El Nadis aktier för 25 miljoner kronor, hade han ansökt om att få starta en förskola i Angered. Det projektet stannade dock på idéstadiet.
– Jag kan inte säga så mycket om det, men när vi begärde in det beslutet så var Abdel Nasser El Nadi fortfarande ägare och därför var det intressant för oss att titta på, säger Skolinspektionens jurist Johan Kylenfelt.
LÄS MER:Ville starta förskola i Göteborg – är satt i förvar av Säpo
Förskolenämnden bedömde nämligen att El Nadi var så pass olämplig att starta förskola att man inte ens brydde sig om att titta på om det fanns ekonomiska förutsättningar för verksamheten. Då hade El Nadi redan drivit grundskola i tio års tid.
Förskolan var tänkt att heta Agnesberg förskola AB. Enligt initiativtagarnas egen resultatbudget räknade man med kommunala bidrag på 8 517 466 kronor för 2019 – vinsten beräknades bli 1 511 268 kronor.
I förskolenämndens avslag konstateras att El Nadi ”omnämns i Försvarshögskolans rapport ’Mellan Salafism och Salafistisk jihadism’ vilken belyser vederbörandes agerande i ett omvärldsperspektiv”.
LÄS MER:Vetenskapsskolans tidigare rektor förde ut miljontals kronor till utlandet
Förskolenämnden hänvisar till samma rapport, i vilken Vetenskapsskolan nämns 18 gånger, när de skriver att elever på Vetenskapsskolan berättat att flickor instruerats att ”hålla en lägre profil och inte vara offentliga”.
Vidare radar man upp Skolinspektionens exempel på brister och inslag som står i direkt strid med lagar och regler för skolverksamhet.
Personal bodde hos IS i Syrien
Den 18 juni avslöjar sajten Doku, som granskar våldsbejakande extremistisk islamism, i samarbete med Expressen att flera personer som återvänt från IS-kontrollerade områden i Syrien arbetat på skolan. Det handlar bland annat om en närstående till en svensk terrorist som dömts till livstids fängelse för att ha deltagit i halshuggningar i Syrien. De inblandade filmade själva när de skar halsen av försvarslösa fångar, vilket blev avgörande bevisning i ärendet.
– Redan när vi var där för två år sedan fanns det uppgifter, bland annat i Försvarshögskolans rapport och i media, om att det kunde finnas sådana personer i verksamheten. Vi har naturligtvis anpassat vår utredning efter det, säger Johan Kylenfelt och tillägger:
– Vår uppgift är självklart att se till att barn och elever har det tryggt och bra på skolan.
Kan Skolinspektionen ha synpunkter på om skolpersonal kan kopplas till terrorgrupper eller våldsbejakande extremism?
– Det är lite svårt att svara heltäckande på just nu, men om det framkommer konkreta uppgifter och det finns anledning att tro att det sker en påverkan på elever så är det självklart något vi måste beakta. Samtidigt är vi en myndighet och måste därför alltid kunna belägga och bevisa olika saker, men bara att det förekommer sådana uppgifter är ett skäl för oss att agera.
Banker vägrade ha skolan som kund
Mitt under Skolinspektionens pågående granskning kommer också nästa smäll för Vetenskapsskolan – de blir uppsagda som kund av sin bank och flera andra banker nekar dem samarbete. Hela verksamheten hotas av nedläggning, enligt en mejlväxling som GP tagit del av.
Stora delar av det ursprungliga mejlet är maskat (…), däribland mottagaren. Avsändare är Sven-Erik Berg, rektor för årskurs F-3 och skolchef för Vetenskapsskolan. Den 15 augusti skriver han:
”Önskar GENAST få kontakt med …
ALLA banker i hela Sverige har ….
Om … vill … bara några dagar på sig, sedan kommer kommunen att ta över elever och personal och skolan är därmed slut.”
Drygt två veckor senare meddelar man Skolinspektionen att situationen är löst – SVEA bank har accepterat skolan som ny kund.
”Vi har nu fått igenom detta tack vare vår nya ägare och styrelse. Alla band till den förre ägaren och huvudmannen är härmed avslutade” skriver skolans tre rektorer i ett mejl.
GP har varit i kontakt med SVEA bank, som skriver att de ”tyvärr inte kan lämna ut uppgifter som rör specifika kundförhållanden. Vi är förbjudna av banksekretessen att lämna information kring om ett företag är eller har varit kund hos oss.”
Banken skriver vidare:
”Vi har ett samhällsansvar som vi tar på stort allvar och prioriterar arbetet med att motverka penningtvätt och terrorfinansiering högt.”
Rektorerna har jobbat med El Nadi i nära 10 år
Efter att El Nadi försvunnit drivs skolan nu vidare – under nytt namn – av personer som under lång tid funnits i hans närhet.
I början av september byter Vetenskapsskolan nämligen namn till Safirskolan.
”Vi har för att tydliggöra avslutet med den förre ägaren och huvudmannen bytt namn på skolan” skriver Sven-Erik Berg i ett mejl till Skolinspektionens jurist Johan Kylenfelt den 5 september.
Mer än två månader senare finns dock Vetenskapsskolans facebooksida kvar under samma namn. På sidan hänvisar man till hemsidan safirskolan.se. Även på skolans skyltar står Vetenskapsskolan kvar.
De tre nuvarande rektorerna har arbetat tillsammans med Abdel Nasser El Nadi under sju, åtta, respektive nio års tid. Samtliga tre har jobbat på Vetenskapsskolan under samma tid som den fått utstå kritik från såväl politiker, som terrorforskare och myndigheter.
– Vårt jobb är att säkerställa att de personer som ingår i ägar- och ledningskretsen idag uppfyller kraven på lämplighet, insikt och sådana saker. I det arbetet har vi ställt en del frågor om den tidigare ägaren också, säger Johan Kylenfelt.
Upplever ni att Abdel Nasser El Nadi har noll procents inflytande över skolan idag?
– Det kan jag inte kommentera.
Skolkommunalrådet Helene Odenjung (L) har tidigare krävt att skolan ska stängas.
– Det här är extremt bekymmersamt och väldigt allvarligt. Jag tycker att Skolinspektionen har fått tillräckligt mycket på fötterna för att dra in tillståndet, har hon sagt till GP.
LÄS MER:Kommunalrådets krav: Stäng Vetenskapsskolan
Maskade Säpo-dokument: Miljön har växt mycket kraftigt
En stor del av dokumenten i Skolinspektionens utredning kring Vetenskapsskolan och dess ledning är maskade, flera av dem helt och hållet. GP har bland annat fått ut ett pappersark som är helt blankt, inte en bokstav finns kvar. Flera av de mest maskade dokumenten kommer från Säpo.
GP har begärt prövning av samtliga uppgifter som maskats. Flera av dokumenten har kommit tillbaka i samma skick som när prövningen begärdes, men i några fall har vissa ord eller meningar avmaskats.
I ett av Säpodokumenten – ”Yttrande gällande Safirskolan” – har dock en och en halv sida, av totalt nio, avmaskats. I dokumentet, som skickades till Skolinspektionen den 15 oktober, skriver Säkerhetspolisen under rubriken ”Bakgrund”:
”Den våldsbejakande islamistiska miljön har växt mycket kraftigt i Sverige under senare år och utvecklat djupa rötter. Detta innebär en ökad risk för ideologiskt motiverade våldshandlingar, men även ett mer långsiktigt hot mot det demokratiska systemet. Säkerhetspolisen ser idag att det finns verksamheter inom vilka det sker omfattande och långtgående våldsförespråkande radikalisering. Det rör sig exempelvis om stiftelser, skolor och föreningar.”
Resten av dokumentet är mycket hårt maskat. Under rubriken ”Säkerhetspolisens bedömning”, som rör Vetenskapsskolan/Safirskolan specifikt, inleder Säpo:
”Säkerhetspolisen bedömer att de brister gällande värdegrund som Skolinspektionen noterade med största sannolikhet …”
Resten av meningen är maskad. En som vet vad som döljer sig där bakom är Skolinspektionens jurist Johan Kylenfelt.
– Vi har prövat om det finns uppgifter som kan leda till men för den enskilde som det gäller. Där har vi gjort bedömningen att vi inte kan lämna ut vissa uppgifter, säger han.
Hundratals miljoner i bidrag
GP har också gått igenom årsredovisningar och resultatrapporter för Vetenskapsskolan. De visar att skolan under åren tagit emot kommunala bidrag, i form av skattepengar, för hundratals miljoner kronor.
Bara under årets sju första månader har Vetenskapsskolan tagit emot kommunala bidrag på 33 726 260 kronor, enligt skolans egen resultatrapport. Därutöver har skolan erhållit statliga bidrag på 641 694 kronor samt bidrag för personal på 501 974 kronor – sammanlagt 34 229 569 skattekronor.
Under samma tid redovisar skolan ett rörelseresultat på över 14 miljoner kronor.
Enligt Friskolornas riksförbund har svenska friskolor, i form av aktiebolag, en genomsnittlig rörelsemarginal på 4,5 procent före skatt.
Motsvarande siffra för Vetenskapsskolan, för räkenskapsåret 2018, var drygt 17 procent. I budgeten för Agnesbergs förskola AB, som aldrig fick startas, räknade man med en marginal på närmare 18 procent.
– Jag har svårt att kommentera de siffrorna i nuläget, men det ingår självklart i vår utredning att ta det i beaktande, säger Johan Kylenfelt.
Skolchefen: El Nadi ett avslutat kapitel
Skolinspektionens granskning kring den muslimska friskolan, som enligt dem själva inte har någonting med religion att göra, är nu inne i slutfasen.
– Exakt när ett beslut kommer vågar jag inte svara på, men jag skulle säga att det handlar om några veckor, säger Johan Kylenfelt.
Rent hypotetiskt – vilka eventuella åtgärder skulle kunna vidtas?
– Jag vill inte spekulera i det, men rent generellt så kan en utredning sluta med att vi konstaterar att det inte finns några brister alls. I annat fall har vi våra vanliga verktyg där vi kan förelägga om vite och i allvarligare fall till och med dra tillbaka ett godkännande.
Ni kan stänga skolan om bristerna är tillräckligt allvarliga?
– Ja, den möjligheten finns i lagstiftningen.
GP har varit i kontakt med skolans rektor och skolchef Sven-Erik Berg.
– Jag vill få igenom en ägar- och ledningsprövning före vi tar någon ytterligare resa offentligt. Jag uppmuntrar GP att avvakta och inte föregripa Skolinspektionens beslut.
Angående Abdel Nasser El Nadis kopplingar till skolan säger han:
– Det är ett avslutat kapitel.
