- Vi har gått på samma linje som styrgruppen för Västlänken gjorde i somras, säger Banverkets generaldirektör Per-Olof Granbom. Det är obetydligt dyrare men den längre tunnelsträckningen attraherar många fler resenärer och har mycket större samhällsekonomisk lönsamhet.
När Västlänken kan byggas är fortfarande en öppen fråga. Regeringen skall i vår ange ramarna för investeringarna i järnvägar under åren 2010-2019, därefter skall Banverket utarbeta ett förslag som skall underställas regeringens och riksdagens prövning. Ett beslut fattas inte förrän 2009.
Mycket tyder på att järnvägstunneln med stationer vid Centralstationen, i Haga och under Korsvägen inte börjar byggas förrän i slutet av planperioden och därmed inte står klar förrän tidigast om 15 år.
Tunneln kommer troligen att byggas genom ett öppet schakt längs delar av Södra älvstranden vilket betyder att området mellan Nils Ericson-terminalen och Packhusplatsen inte kan bebyggas förrän på 2020-talet.
Troligen kommer regeringen så småningom att utse en förhandlingsman som skall lösa finansieringen av Västlänken. I morgon presenteras en överenskommelse om järnvägstunneln under centrala Stockholm, Citybanan, som innebär att staten endast betalar strax över hälften av den beräknade kostnaden på 15 miljarder kronor. Regionen och kommunen tvingas betala över sex miljarder kronor.
- Det verkar finnas en insikt om att lokala och regionala intressen måste bidra ekonomiskt, sade i somras Lars Berggrund på Banverket, ordförande i den styrgrupp med representanter för Göteborgs stad och regionen som förordade dragningen via Haga-Korsvägen.
Innan Västlänken kan byggas måste regeringen också ge tillåtlighet, en järnvägsplan skall upprättas och eventuella överklagande tillbakavisas.
