Svårt att finna fler sommarjobb i Göteborg

I april kom det första beskedet om att regeringen och Vänsterpartiet enats om en storsatsning på sommarjobb åt skolungdomar. 10 000 jobb skulle finansieras med 105 miljoner kronor från staten. Några veckor senare lämnades förslaget till riksdagen, som en del i vårändringsbudgeten, och sedan till Arbetsförmedlingen – som fick i uppgift att fördela ut pengarna till kommunerna.

Först i maj fick kommunerna veta hur mycket pengar de får och vilka regler som gäller. Då var de flesta färdiga med sin sommarjobbsrekrytering sedan länge.

– Med tanke på att vi hörde talas om pengarna några veckor innan sommarlovet hade vi självklart kunnat använda dem bättre om vi vetat om det tidigare, säger Christian Sandgren, verksamhetschef i Lerums kommun.

Hans kommun får lite mer än en halv miljon kronor. Christian Sandgren hoppas att pengarna åtminstone delvis ska kunna användas till att låta 10-15 nyanlända elever som under läsåret haft praktik i det lokala näringslivet fortsätta med det under sommaren. Det förutsätter att Arbetsförmedlingen går med på det – vilket inte är säkert, enligt riktlinjerna får sommarjobben endast anordnas inom kommunal verksamhet.

Får 5,1 miljoner

Göteborg hör till de kommuner som får störst del av pengarna. Ett tillskott på 5,1 miljoner kronor borde få arbetsmarknadsenheten att jubla. Men nu vet de inte vad de ska göra med pengarna.

– I den allra bästa av världar hade vi fått det här beskedet i november, men i januari hade det också gått att lösa på ett vettigt sätt, säger Linda Högbacka, chef för arbetsmarknadsenheten i Göteborgs stad.

Arbetsmarknadsenheten hade redan innan det statliga tillskottet en budget för ungefär 1 600 sommarjobb till gymnasielever. Det är ungefär så många som hade sommarjobb här förra året. Ändå har de bara lyckats skaka fram knappt 1 400 platser, som lottats ut bland 3 000 sökande.

Brist på handledare

Problemet är inte pengar, utan brist på handledare.

Kommunernas feriearbeten är nämligen inte arbeten i egentlig bemärkelse. Snarare är de betald praktik, där ungdomarna ska handledas av erfaren personal. Och sommarjobbande gymnasister är inte den enda grupp som behöver handledning.

Ungefär 1 000 högstadieungdomar har fått sommarjobb ute i stadsdelsförvaltningarna och den statligt finansierade arbetsmarknadsinsatsen ”extratjänster i välfärden”, som riktar sig till arbetslösa vuxna men har ett upplägg som är snarlikt feriejobben, bygger på att kommunerna står för arbetsplatser och handledning.

– Sammanlagt är det ungefär 3 000 personer ute i sommar som ska handledas. Vi har fantastiska handledare, men de räcker inte till fler, säger Linda Högbacka.

Vilken skillnad hade det gjort om ni fått pengarna tidigare?

– Vi hade kunnat prata med de kommunala arbetsplatser som vi inte har kontakt med i dagsläget. Och så hade vi kunnat göra helt annan typ av satsningar. Man skulle kunna tänka sig olika typer av grupprojekt. Men sådant måste planeras i god tid om det ska bli bra, säger Linda Högbacka.

Pengar till 500 sommarjobb

Rent ekonomiskt skulle de 5,1 miljonerna räcka till 500 sommarjobb. Så många platser tror inte Linda Högbacka att hon och kollegorna kommer att hitta. Men viss skillnad hoppas hon ändå att de kommer att göra.

– Jag har gott hopp om att vi kommer lyckas göra något av det här, även om det blir svårt att hitta 500 platser med bra kvalitet. Men vi har trots allt 1 600 ungdomar som sökt feriejobb utan att få det, säger hon.

Tobias Svensson