De svåraste bristningarna, grad 3 och 4, är sfinkterrupturer. Det vill säga bristningar som skadar ändtarmen/analkanalen.
Konsekvenserna kan bli urininkontinens, analt läckage, samlagsproblem.
– Det har gjort att kvinnor kände skuld och skam och därför inte berättade. Följderna av bristningar har varit ett klassiskt kvinnoproblem som man inte vetat om, vi hade verkligen underskattat problemen.
Det säger Anna-Karin Ringqvist, verksamhetsutvecklare på Obstetriken på SU.
Tv-reportage var vändpunkten
De senaste två åren har Sahlgrenska Universitetssjukhuset minskat de svåra bristningarna från 1,6 till 1,2 procent, vid förlossningar som sker utan sugklocka. I Västra Götalandsregionen är motsvarande siffra i dag 1,3 procent. Riksgenomsnittet är 1,8 procent.
– Detta betyder att vi är bäst av universitetsklinikerna i Sverige, det är bara några mindre sjukhus som har lägre siffror än vi. Och vi vill bli ännu bättre, komma under en procent, säger Anna-Karin Ringqvist.
Hon beskriver 2011 som vändpunkten.
–Då gjorde Uppdrag granskning ett program där kvinnor berättade. Vi hade inte haft en aning och då låg vi på uppemot fyra procent med allvarliga bristningar.
Sedan dess har SU satsat mycket på att höja kompetensen när det gäller att åstadkomma ett långsamt framfödande av barnets huvud och axlar. Redan 2012 hade man besök av det finländska par som rest runt i Norden och utbildat barnmorskor i det så kallade finska greppet, ett tvåhandsgrepp som används när barnets huvud är på väg ut. Även värdet av kommunikation mellan kvinnan och barnmorskorna, som numera alltid ska vara två, uppmärksammades.
"Vi trodde att vi reparerat skadan men så var det inte alltid"
– Vi har också ökat skickligheten hos barnmorskor och läkare när det gäller anatomi och fysiologi. Det visade sig att det förekom att kvinnor inte blivit tillräckligt undersökta och reparerade, både när det gäller bristningar i bäckenbottenmuskulaturen och ändtarmsmuskeln. Vi trodde att vi reparerat skadan men så var det inte alltid och vi blev tagna på sängen av det, säger Anna-Karin Ringqvist.
I januari i år startades också ett pilotprojekt med en bristningsmottagning på Östra sjukhuset. Initiativtagare var barnmorskan och sektionsledaren Jessica Enqvist.
– Jag började fundera sommaren 2017, då jag jobbade på akuten på KK och många kvinnor sökte dit med besvär från bristningar. Men deras problem var ju inte akuta så de prioriterades inte, de fick vänta väldigt länge, berättar hon.
Bristningsmottagningen har varit fullbokad sedan starten
Kvinnor med svåra bristningar fick bra uppföljning på sjukhuset, men kvinnor med bristningar av grad 1-2 var de som ofta sökte sig till akuten. Och det är till dem den den nya mottagningen vänder sig. Den har tre bokningsbara tider i veckan. Den som fått besvär från några dagar upp till fyra månader efter förlossningen kan söka hjälp där.
Pilotprojektet varade i sju veckor då mottagningen var fullbokad hela tiden. Därför permanentades den. Fram till nu har ett 70-tal kvinnor sökt sig dit. De får träffa barnmorska och vid behov kontaktas även läkare. Väntetiden är ungefär två veckor.
– Vi har ännu inte gjort någon utvärdering av kvinnornas upplevelse av mottagningen men min känsla är att de varit väldigt nöjda och glada. Jag är jättestolt och glad att vi kan erbjuda den här vården, det gynnar kvinnorna, säger Jessica Enqvist.
Så graderas bristningar:
Grad 1 innebär en ytlig bristning i slemhinnan eller huden.
Grad 2 innebär en bristning i muskellagret i slidans öppning eller längre in. Behöver sys.
Grad 3 innebär en skada på ändtarmens ringmuskel. Sys av specialistläkare, ofta på operationssal.
Grad 4 innebär en skada som går genom väggen till analkanalen. Denna måste sys av specialistläkare, ofta på operationssal och ibland i samarbete med kolorektalkirurg.
Källa: Vårdfokus
