En 25 kilo tung, oformlig klump, placerades mitt framför ögonen på Roger Thilander, vd för Göteborgs fiskauktion, i veckan. Han kunde knappt ta i den utan att den gick sönder.
Samma dag hade några fiskare dragit upp den unika bläckfisken som bifångst i Skagerrak, när de fiskade räkor på 200 meters djup, något som SVT Väst tidigare berättat om.
– Den är extremt ovanlig. Vad jag vet har vi aldrig haft den på auktion tidigare, säger Roger Thilander som i samma stund fick börja läsa på om det unika fyndet.
Då fick han bland annat veta att den endast dokumenterats endast vid fem tillfällen i Skandinavien.
Dock kände han starka tvivel till att den skulle gå att äta, då den hade en väldigt annorlunda konsistens.
– Eftersom den lever på 7000 meters djup har den en helt annan anatomi än andra bläckfiskar, säger han.
Göteborgs Fiskauktion kontaktade SLU som i sin tur såg till att fyndet fick komma till Tjärnö marina laboratorium i norra Bohuslän.
Där hällde Christin Appelqvist ut den på ett stort bord, dissekerade den och konstaterade att det var en hona med åtta armar.
Namnet på bläckfiskarten är Haliphron atlanticus. Att den i dagligt tal kallas för spökkrake finns det goda skäl till, säger hon:
– Det ser ut som spöket Laban med mycket simhud mellan armarna. Utvändigt är den väldigt ljus när den lever. Den ser helt enkelt ut som ett litet spöke i vattnet, säger Christin Appelqvist.
Första gången man hittade en spökkrake var för 100 år sedan, på 3000 meters djup utanför Azorerna.
Annars verkar den vara mest förekommande i Atlantens djupa vatten.
Det har man bland annat sett när man gjort maganalyser på kaskelotter, som dyker ner på flera tusen meters djup för att äta bläckfisk. I vissa valar har man hittat just spökkraken.
Och vad äter då en spökkrake, själv? Just detta exemplar, som redan var död när den trålades upp av fiskarna, hade ätit nordhavsräka innan den fångades i nätet.
Och nu blir det ett välkommet bidrag till forskningen:
– Jag ska kontakta forskare i Norge och Danmark eftersom vi samarbetar för att förstå släktskapet mellan bläckfiskar. Djuphavsforskningen är så svår. Letar man efter något så är det som att leta efter en nål i en höstack. Så när man väl hittar något är det bra att sprida kunskap, säger Christin Appelqvist.
