Samtidigt som personal larmar om sin arbetsmiljö, och bristen på vårdplatser kritiseras av Ivo, ska Sahlgrenska universitetssjukhuset spara pengar. När detaljbudgeten för 2023 nu klubbats står det klart att sjukhuset har kostnader som är 673 miljoner högre än intäkterna, varav 306 miljoner kronor hanteras som rena sparkrav för sjukhusens verksamheter.
GP har tidigare berättat om sparkravens konsekvenser, bland annat i form av de nedskärningar som verksamheter i psykiatrin har planerat för. Och det är just på personalsidan som Sahlgrenska ska spara mest pengar, enligt detaljbudgeten.
Så såg det ut även inför 2022, men när budgeten klubbades för ett år sedan valde vice ordföranden Cecilia Dalman Eek (S) att rösta emot den. Det ovanliga beslutet förklarade hon med att det var helt fel att spara på personalen.
– Jag tycker att det är förfärligt. Det är ett hån mot de som jobbat så hårt under pandemin, sade hon till SVT.
Tilläggsbudget ger sjukhuset mer pengar
I år, när hennes parti tagit makten i regionen, röstade hon och Socialdemokraterna ja – trots att budgeten även nu innebär att SU ska spara pengar på personalen.
– Sahlgrenska får 150 miljoner mer tack vare tilläggsbudgeten från den rödgröna ledningen. Det är en bättre möjlighet än vad vi hade innan, säger Cecilia Dalman Eek.
I fjol kallade du det för ett hån att spara pengar på personal efter pandemin?
– Ja, och jag tycker fortfarande att det är helt förfärligt att vi är tvungna att göra detta. Efter åtta år av underfinansiering har vi fått slita väldigt hårt på sjukhuset, och det har tärt på människor. Men det går inte att vända i en handvändning.
Trots att regionen fått en rödgrön tilläggsbudget behöver alltså stora belopp sparas in på bland annat Sahlgrenskas personal. Cecilia Dalman Eek menar att det får olika konsekvenser beroende på vilken verksamhet man tittar på.
– Men på många ställen kommer det självklart innebära att det blir ännu mer stressigt för många som redan har det för stressigt. Det beklagar jag verkligen.
Mindre pengar till sjukvården i M-budget
Sahlgrenska påverkas, likt andra i samhället, av inflationen och man har bland annat tagit höjd för ökade kostnader för läkemedel och externa hyror.
Moderaternas förslag till tilläggsbudget, som föll i regionfullmäktige förra veckan, innehöll på grund av det ekonomiska läget därför ett effektiviseringskrav. Totalt hade den inneburit omkring en miljard kronor mindre till sjukvården 2023 jämfört med det rödgröna styrets budget.
– Vi har de pengar som vi har, säger Gustaf Josefson (M), avgående ordförande för Sahlgrenska universitetssjukhuset.
De rödgröna hittade mer pengar.
– Ja precis, men det lånar de genom att driva med underskott, och det är inte en hållbar lösning på sikt heller. Det riskerar att få andra konsekvenser längre fram, kanske i form av justerade skatteintäkter.
Coronapandemin har påverkat
Likt partikollegan, gruppledaren Lars Holmin, tycker Gustaf Josefson att Sahlgrenska framöver tydligare behöver prioritera det som ses som kärnverksamhet. Efter åren ordförande för sjukhuset lämnar Josefson samtidigt över en ekonomi utan balans, vilket han menar beror på pandemin.
– Det är egentligen tre år där vi inte kunnat jobba med den verksamhetsutveckling som vi velat, då vi dels varit tvungna att fokusera på andra uppdrag, dels varit tvungna att i väldigt hög utsträckning skifta bemanning för att lösa de akuta kriserna, säger han och fortsätter:
– Det är klart att det är ett tufft läge, men jag skulle inte påstå att det på något sätt är omöjligt.
LÄS MER:Holmin (M) självkritisk efter vårdpersonalens larm: ”Jag har inte orkat”
LÄS MER:Läget på Sahlgrenskas akut anmäls – beskrivs som värre än någonsin
