"För sin undervisning där elever reflekterar och lär av sina misstag genom praktisk problemlösning med tekniskt avancerad infrastruktur som har hög relevans för klimat och miljö”. Så lyder motiveringen när Vetenskapsakademin tilldelar Lärarpriset till fysikläraren Henrik Staaf på NTI-gymnasiet i Göteborg.
– Jag är överväldigad. Det är är jätteroligt att få uppmärksamhet för något man kämpar för: att få mina elever att förstå, säger Henrik Staaf.
Lärarpriset delas ut årligen till fyra lärare i grundskolan och i gymnasiet. I år har priset gått till lärare inom de naturvetenskapliga ämnena matematik, fysik, biologi och NO. Priset har delats ut sedan 1991 av Beijerstiftelsen i Vetenskapsakademins tidigare preses Ingvar Lindqvists minne.
Nytt projekt
Priset består dels av 50 000 kronor som går till pristagarna plus ytterligare 50 000 kronor som tillfaller skolan. Utdelningen sker på en gala i Stockholm den 31 mars. Förra året delades priset ut i Konserthuset av Kung Karl XVI Gustaf, men i år kan inte kungaparet närvara så det är oklart vem som kommer sköta utdelningen.
– Det är frack och långklänning så det brukar bli en stor tillställning, säger Vetenskapsakademins presskommunikatör Eva Nevelius.
Projektet som ligger till grund för nomineringen kallas Lifetech och är uppstartat av Henrik själv. Det går ut på att eleverna själva får experimentera för att få fram en fullvärdig måltid med hjälp av omvandling av energi. Det kan bland annat handla om att sköta en odling med växtlampor drivna av solkraft eller vindkraft, eller om att omvandla fiskars avföring till gödsel.
– Undervisningen blir väldigt konkret för eleverna och de blir som forskare. De får möjlighet att själva spinna iväg med sina idéer, säger Henrik Staaf.
Sätta kunskap i sammanhang
Enligt Henrik har det praktiska stor inverkan på elevernas förmåga att lära, och även att ta fram kunskaper de inte trodde att de hade.
– De har inte behövt sätta sina kunskaper i sammanhang. De vet saker som gör att de ställer välgrundade konkreta frågor och ibland förklarar de själva för varandra hur det är, säger han.
Eleverna som Henrik testat sin undervisning på går i en klass som känner honom väl. Han har varit tydlig från början att han inte vet hur det kommer att gå och att de lär sig tillsammans.
– Oftast blir det bra så länge man är lyhörd och lyssnar, säger han.
En stor del av undervisningen förbereder också för vidare studier inom fysik.
– Målet är att mina elever ska ha med sig en rejäl förståelse för det jag lär ut. Det som brister för många elever är grundkunskapen och det är det vi på grundskolan och gymnasiet ska ge dem.
