Arabiska kulturföreningen i Göteborg har beviljats 581 000 kronor från Migrationsverket och 180 000 kronor från Göteborgs stad för att hjälpa tio kvinnor att återvända frivilligt till Syrien genom att lära dem driva företag som köper in och säljer konsthantverket aghabani. Ytterligare ett mål med projektet är att de som inte återvänder, bevarar kontakten med hemlandet och lär sig företagande som är till gagn även i Sverige. – Många har en längtan att stärka banden med ursprungslandet och att återvända, även om det är svårt så länge kriget pågår, säger projektledaren Cajsa Malmström.
"Inte krig hela tiden överallt"
Till våren planerar projektansvariga att ta med sig några av de tio deltagarna till Damaskus för att sondera möjligheterna att köpa in aghabani.
– Det finns personer som redan har försökt återvända, det är mycket egna företagare som kommer från Syrien. Och livet går vidare även om vi mest ser rubriker om krig. Folk jobbar, går till doktorn och är ute på kvällen. När min kollega var nere alldeles nyligen hade man öppnat marknaden för första gången sen kriget. Till allas stora sorg var det raketbeskjutning med sex dödsfall. Men det är inte krig hela tiden överallt. Självklart ska vi följa säkerhetsläget med största noggrannhet inför projektresan, säger Cajsa Malmström.
Det är social resursnämnd som inom befintlig budget klubbat igenom kommunens delfinansiering. Där anser man att det är upp till kvinnorna själva att bedöma om de ska åka ner.
– Så länge nuvarande rekommendationer från UD råder har jag svårt att tänka mig att kvinnorna vill åka. Och om de gör det, är det på eget bevåg, säger nämndens ordförande Marina Johansson (S).
"Helt otroligt dumt"
Hon försäkrar dock att kommunen inte tänker uppmana kvinnorna att resa om det är förenat med risker.
Cajsa Malmström understryker att studieresan endast är en mindre del i projektet. Merparten består av utbildningsinsatser i Sverige. I projektansökan nämns Jordanien, Libanon och Irak som alternativ i fall det inte kommer gå att resa till Damaskus.
Gun Holmertz, verksamhetsansvarig på Caritas och som arbetat i många år med flyktingar, är mycket kritisk till det nya projektet.
– Det är helt otroligt dumt. Det här är bara ett av alla konstlade projekt som främst skapar jobb åt svenska projektledare, även om de säkert vill väl. Integration och invandring är en gigantisk industri i Sverige och man kan fråga sig hur mycket av det som faktiskt hjälper själva flyktingarna.
"Tar för givet att kvinnor vill laga mat, dansa och sy"
På Caritas satsar man främst på att lära flyktingar svenska och sätta dem in i hur det svenska samhället fungerar.
– Visst tittar vi på om det finns föreningar som passar dem i fall de uttrycker en vilja att hålla på med hantverk, men språk och samhällsinformation, det är vad de här människorna behöver, säger Gun Holmertz.
Hon tycker sig även skönja en förringande attityd mot kvinnor i Syrienprojektet. – Man tar för givet att kvinnor, de vill alltid laga mat, dansa och sy. De är duktiga på det. Det är därför man valt tio kvinnor, säger hon.
Endast ett fåtal flyttar tillbaka
Kommunens bidrag till projektet har klubbats igenom av social resursnämnd. Marina Johansson håller inte med Gun Holmertz om att projektet ger uttryck åt en förlegad syn på kvinnor.
– Broderiet är en välrenomerad konsthantverksform som bedrivs av både kvinnor och män. De här kvinnorna har valt att själva vara med i projektet, medan en del andra kvinnor absolut inte vill hålla på med sådant här. Man behöver inte vara så dömande, säger hon.
Att den här typen av projekt snarare sysselsätter svenska projektledare än leder till konkreta resultat, håller Marina Johansson heller inte med om. Visserligen har hittills endast ett fåtal personer flyttat tillbaka efter att ha deltagit i satsningar på återvandring. Men Marina Johansson menar att projektet ändå har ett värde.
– Att lära sig entreprenörskap är en viktig kunskap att ha med sig längre fram i livet, oavsett var man väljer att bo. Det ska man inte förringa, säger hon.
"Svårt få effekt bland kvinnor"
Att projektet riktas mot syriska kvinnor beror på att just kvinnor kan ha det svårare att integrera sig än män.
– Vi ser att det är ett återkommande problem att de integrationsinsatser som görs i Sverige har svårt att få effekt bland kvinnor, säger hon.
Fyra djupintervjuer har föregått projektet för att undersöka intresset för att återvända. I en av intervjuerna framförde en kvinna som bott i Sverige tio månader att hon inte var tillfreds med sitt liv och att längtan efter hemlandet var stark. Övriga tre trivdes med livet i Sverige. Även om de också saknade sitt hemland, upplevde de det inte som realistiskt att återvända i nuläget.
------------------------------------------------------------------------------------------------
Förtydligande till artikel om Syrienresa
Cajsa Malmström, projektledare för aghabani-projektet som GP skrivit om, framhåller att GP använt ett felaktigt citat i artikeln i papperstidningen fredag 13 oktober: ”att det inte är farligt att åka till Damaskus”. Projektledaren betonar att det självklart kan vara farligt under rådande krigssituation, samt att projektet följer UD:s rekommendationer och ställer in resan helt om UD så anser.
Projektledaren vill också förtydliga att målet inte är att kvinnorna ska återvända till Syrien. Målet är att stödja kvinnor från Syrien som är intresserade av frivillig återvandring/cirkulär migration att vara delaktiga i återuppbyggnaden i sitt ursprungslandgenom satsningar på entreprenörskap och eget företagande. Deltagarna ska få verktyg att fatta välgrundade beslut om sin framtid och finna en långsiktigt hållbar försörjning oavsett var de väljer att bo.
Kvinnor från Syrien i Sverige har själva varit med och tagit fram projektidén om import och försäljning av det tusenåriga syriska hantverket aghabani, betonar projektledaren.
Fakta: Aghabani
Aghabani är en konstform som haft ett av sina högsäten i Damaskus och som sysselsatte 1 000-tals kvinnor före kriget.
Hantverket består av slingrande mönster som broderas på allt från bordsdukar till kläder. Det är främst kvinnor som tillverkar produkten.
Aghabani brukade vara en populär souvenirform för turister, men eftersom andelen utländska turister numera är försvinnande liten i Syrien och eftersom merparten av den inhemska befolkningen lever under mycket begränsade ekonomiska förhållanden, har efterfrågan på produkten rasat.
Fakta: Återvändande
Varje år fördelar Migrationsverket en pott på två miljoner kronor till projektet som främjar återvändande och cirkulär migration.
Cirkulär migration innebär att personer som invandrat till Sverige exempelvis lämnar Sverige under en period för att hjälpa bygga upp sitt hemland – för att sedan återvända igen.
Projekten är inriktade på återvändanden som sker helt och hållet frivilligt.
Återvändande och cirkulär migration är inte projektens enda syften. Andra viktiga delar är att hjälpa flyktingar upprätthålla kontakten med sitt hemland och i förlängningen främja integration genom att exempelvis ge projektdeltagare kunskaper som kan användas både i Sverige och i deras hemland.
