I dagarna väntas runt 400 000 personer söka till landets högskolor och universitet. Deras framtid kan avgöras av ett ja eller nej i antagningsbeskedet. Men det blir inte alltid rätt. 1993 gjordes en stor miss vid antagningen till tandläkarprogrammet. Två Dagar har tagit reda på vad som hände sedan. ”Med bara 0,1 poäng i högskoleprovet skulle man normalt inte ha stor chans att komma in på någon högskolelinje. Men på tandläkarhögskolan i Göteborg gick det bra den här terminen.”
Så löd ingressen i Göteborgs-Posten den 19 augusti 1993, dagen innan höstterminen skulle börja. Nyheten om att 13 studenter antagits felaktigt spreds via media och många minns historien än i dag, om än i olika versioner.
Juhani Kakkori jobbade i arbetsgruppen på Verket för högskoleservice (vhs) där felet inträffade, och har fått så många frågor om misstaget genom åren att han sammanställt ett dokument om det för att kunna ge snabba svar.
– Många tror att listan vändes så att de med allra sämst poäng på högskoleprovet kom in, men så var det inte. Det blev fel i inmatningen av urvalskriterierna, det skrevs in ett C i stället för ett D eller något sådant, så högskoleprovskriteriet räknades bort helt, säger han.
Till den här antagningen genomförde Institutionen för odontologi intervjuer med de sökande som skulle fungera som utslagsgivande om flera personer hade lika bra betyg eller högskoleprovsresultat. I och med felet blev intervjun i stället första urvalskriterium, vilket gjorde att 13 sökande som annars inte skulle ha haft någon chans nu blev antagna. Eftersom beskedet räknas som ett positivt myndighetsbeslut kunde det heller inte återkallas.
– Till en början var det mest skrattretande, men det är klart att vi blev lite upprörda också. Det blev mycket trixande med utrymmet eftersom vi hade ett begränsat antal klinik- och laboratorieplatser, säger Stig Karlsson som då var studierektor på tandläkarhögskolan.
I ett försök att rädda upp situationen beslutades det nämligen att utöka klassen, de med bäst högskoleprovsresultat skulle också få plats. I gp-artikeln från 19 augusti beskriver skolan det som en historia utan förlorare, bara vinnare.
Men vad ingen visste var att det förekom mer än ett fel vid det här ansökningsförfarandet. Ett misstag i rangordningen av de sökande upptäcktes aldrig och kunde därmed inte korrigeras. Ett misstag som innebar att studenter som skulle ha haft en plats aldrig kallades och som skickade Lars Carlssons liv i en helt annan riktning än den han hade hoppats på.
– Djävlar. Satan också. F-A-N, säger du? Ja, det är ett bra exempel. Förr trodde man att djävulen skulle dyka upp om man sade de här orden. Men enligt det andra budordet skulle man alltså inte använda Guds namn i onödan heller.
Det är fredag förmiddag på Kannebäcksskolan i Västra Frölunda och på schemat står religionskunskap. Den trasiga klockan i klassrummet har stannat på 12.45 och de fem sjundeklassarna har för tillfället släppt solförmörkelsen utanför fönstret och fokuserar nu på de tio budorden igen. Framför den neddragna världskartan sitter läraren Lars Carlsson – eller ”Lasso” som eleverna känner honom.
Kannebäcksskolan är en kommunal grundskola för elever med bland annat tal- och språksvårigheter. Klasserna här är mindre än vanligt, vilket var en av anledningarna till att Lars tog jobbet på skolan för snart 14 år sedan. Han ville komma närmare eleverna.
– Alla som gått ur skolan kommer oftast tillbaka hit och pratar med oss lärare om hur det går för dem. Den förmånen är det få lärare som får uppleva. Som vuxen tänker jag mycket på att ge tillbaka. Jag hade bra lärare när jag gick i skolan och då vill jag kunna vara den personen för någon annan.
Men tanken på att bli lärare föddes först när Lars var i 22-årsåldern, innan dess hade framtidsplanerna sett annorlunda ut. Efter att ha läst naturvetenskaplig linje och sedan tjänstgjort som sjukvårdsgruppbefäl i lumpen låg siktet inställt på en karriär som läkare eller tandläkare.
– Jag hade tandläkarskräck när jag var liten och var nog en jobbigare patient än andra. Men tandläkaren jag hade på skolhälsan var underbar och hade fantastiskt tålamod med mig. Där väcktes tanken att ha det som yrke. Att kunna hjälpa människor på samma sätt som jag blev hjälpt.
Han sökte därför till både läkar- och tandläkarprogrammet hösten 1993, men båda antagningsbeskeden var negativa. I stället började han som lärarassistent på Dalaskolan, en tjänst han fick genom sitt engagemang i handbollsklubben Önnereds hk. Jobbet gav mersmak och kommande vår började han på lärarprogrammet.
– När jag inte kunde bli läkare eller tandläkare gick jag vidare till nästa val på listan. Yrkesval blir som bananskal ibland, man halkar in på det.
Den 20 augusti 1993 mottog Institutionen för odontologi i Göteborg ett fax från vhs, med rubriken: ”Sorteringsfel i Förteckning över antagna/reserver”. Felet sades dock bara gälla personer med högre reservnummer än 91, vilket i praktiken medförde att Institutionen kunde bortse från meddelandet. Men problemet visade sig vara större än så.
När Två Dagar begär ut förteckningen är det tydligt att fler personer än vhs räknat med fick fel placering i rangordningen. Vissa som skulle ha blivit antagna hamnade i stället på reservlistan. Enligt Juhani Kakkori kan felet ha haft att göra med att tandläkarlinjen, som så många andra utbildningar vid den här tiden, börjat komma med egna urvalskriterier till antagningen.
– När dessa nya kriterier sedan lades till i datorn kunde poängen för vissa sökande bli lägre än de borde på grund av att systemet inte hängt med i de ändrade förutsättningarna. Och den som matade in informationen fick inte heller någon varning om detta. Det var mycket att göra och svårt att hinna kontrollera allt till 100 procent.
– Den missen kände jag inte till, säger dåvarande studierektorn Stig Karlsson. Det är så klart tragiskt för den enskilda individen som inte kom in.
Gränsen för antagningen var 1,4 poäng på högskoleprovet. Lars Carlsson hade 1,5, men hamnade trots det på reservplats 69. Personen framför honom i listan hade 0,1.
– Om det är som ni säger, att det blev ett till fel och att jag faktiskt skulle ha kommit in … Då känns det skit, rent spontant.
Kan du någonsin ångra att du blev lärare?
– Yrkesvalet är nog något som många lärare ofta funderar över. Vi tycker att vi har världens viktigaste jobb, men önskar att andra hade tyckt det också. Att det är få som söker sig till lärarutbildningen i dag har ju sina orsaker, säger Lars, som även är facklig representant för Lärarnas Riksförbund.
Han menar att yrket har förlorat i status sedan 1970-talet och lönen är inte vad han trodde den skulle vara när han valde yrket.
– Jag sitter själv med ett hus utanför Göteborg sedan min sambo gick bort, och det är tufft att klara det med en lärarlön. Som tandläkare hade jag förmodligen haft dubbelt så hög lön.
Efter Lars i reservlistan fanns ytterligare två personer med tillräckligt högskoleprovsresultat, som också gick miste om den plats de skulle haft.
– Det här får en ju att fundera över hur många fler antagningar som gått fel genom åren, säger Lars. Jag är ju väldigt nyfiken på hur det gick för dem som kom in felaktigt, i stället för oss.
Medan Lars började sitt jobb som lärarassistent på Dalaskolan samlades de nya tandläkarstudenterna på Odontologen. Vilka de 13 som kom in felaktigt var visste bara institutionens byrådirektör, och så skulle det förbli under hela studietiden. Antagningsmissen var en känslig fråga 1993 och 22 år senare har inte mycket förändrats. När Två Dagar kontaktar de som fick möjligheten att gå tandläkarutbildningen tack vare missen på vhs är flertalet villiga att prata om händelsen, men att göra det i tidningen är värre.
– Helst inte, säger personen som kom in med 0,7 poäng på högskoleprovet.
– Det är lite känsligt ändå, säger personen med 0,1 poäng. Nu jobbar jag åt landstinget, men om jag skulle börja jobba privat … Man vet inte hur det skulle tas emot.
En av dem är mitt uppe i en stor karriärsförändring. Men innan personen ”är klar med sin karriärsklättring” är hen tveksam till att ställa upp. Personen ber att få fundera och återkommer sedan med ett ”nej tack”.
– Jag tror inte att tajmingen är rätt för egen del. Det skulle kunna få negativa effekter.
Är det så att antagningsmissen kan hämma deras yrkesliv mer än 20 år senare? Ordföranden för den fackliga delen av Tandläkarförbundet, Chaim Zlotnik, förstår till viss del studenternas oro. Samtidigt framhäver han att de har klarat utbildningen och är prövade, granskade och har fått en godkändstämpel som alla andra.
– Hade de inte varit tillräckligt kvalificerade hade de stött på patrull vid det här laget, de har arbetat i mer än 15 år nu. Samtidigt finns det alltid arbetsgivare som har en rädsla från tidigare felrekryteringar.
Under den här tiden präglades tandläkarlinjen av en stor andel avhopp. När Chaim Zlotnik själv tog sin tandläkarexamen i slutet av 1980-talet klarade endast en tredjedel av hans klass utbildningen. För studenterna som inledde utbildningen 1993 ser det annorlunda ut. Av 48 elever genomförde 39 utbildningen. Bara en av de 13 som kom in felaktigt hoppade av och minst tio av dem jobbar som tandläkare i dag.
Stig Karlsson, den före detta studierektorn, är inte förvånad över att de som antogs felaktigt lyckades så bra.
– Jag kan inte tänka mig en bättre motivation än att få en sådan gratischans. Man borde kanske testa det här systemet på andra utbildningar, säger han och skrattar.
I klassrummet på Kannebäcksskolan står den trasiga klockan kvar på kvart i ett, men religionskunskapslektionen har slutat och lunchen närmar sig. På klassrummets ena whiteboardtavla står det ”Äter med barnen, Fredag: Lasso” i blå bokstäver. Inte heller Lars blir förvånad över tandläkarklassens resultat.
– Har man ett starkt intresse för någonting är ju förutsättningarna väldigt goda för att lyckas, även om man inte har de betyg som krävs. Därför tror jag att även jag hade blivit en bra läkare ellertandläkare.
På onsdag är det sista ansökningsdag inför höstterminen till högskolor och universitet. Hur många misstag som fortfarande görs i antagningsprocessen är svårt att säga. Enligt Juhani Kakkori gjorde antagningsmissen 1993 att det infördes extra kontroller för att undvika liknande misstag. Universitets- och högskolerådet, som har tagit över ansvaret från vhs, fick göra ändringar i 59 fall inför vårterminen 2015. Men felen registreras bara när när den sökande själv har reagerat, efter att ansökningsbeskedet har skickats ut.
För Lars Carlssons del ledde antagningsmissen 1993 till Kannebäcksskolan och ett jobb som so-lärare och it-pedagog, i stället för en karriär som tandläkare.
– Jag fick besök av en före detta elev som gick i min första klasskull här. Nu är han färdigutbildad lärare. Jag hoppas att jag har gjort ett bra intryck på dem, att jag varit en förebild. Jag är en stolt lärare, men en sak vet jag– jag är en person som gör klart saker. Hade jag blivit antagen för 22 år sedan hade jag varit tandläkare i dag.
