Starten för det omdiskuterade projektet var beräknad till tredje helgen i april, men fick skjutas upp sedan Etikprövningsnämnden, EPN, satt ner foten och begärt kompletteringar för andra gången. Nu har godkännandet kommit, men med vissa förbehåll.
Studien godkänns om forskarna inrättar en allsidigt sammansatt säkerhetskommitté som skall följa projektet och hålla ”regelbundna, protokollförda möten över sina ställningstaganden”, heter det. Två nämndledamöter reserverade sig mot beslutet.
Sex operationer planeras
Troligt startdatum för projektet blir i stället någon gång i början av hösten. Tio par, där kvinnan saknar livmoder, är utredda sedan länge. Bland annat för att se om paren är fertila tillsammans genomför man också provrörsbefruktning.
De befruktade äggen fryses in och återförs när, och om, den donerade livmodern är redo för en graviditet.
Med tanke på risken för avstötning beräknas detta kunna ske tidigast ett år efter en lyckad transplantation.
I en första omgång planeras sex operationer. I vissa fall handlar det om att en mamma donerar sin livmoder till sin dotter. I flertalet fall finns någon typ av släktrelation mellan donator och mottagare.
Djurstudier på gnagare och babianer
Men den kvinna som får en ny livmoder kommer att behöva medicin mot avstötning från början, under en graviditet och tills det barnet är fött.
Forskningsprojektet vid Sahlgrenska har över tio år på nacken vid det här laget. Man har gått vägen över djurstudier på exempelvis gnagare, babianer och får.
De första transplantationerna skedde mellan genetiskt lika individer. Det var först för två år sedan gruppen kring professor Mats Brännström kunde börja förbereda steget från djur till människa.
Surrogatmödraskap under utredning
Då föddes världens första djurungar efter en transplantation av livmoder mellan genetiskt olika individer. Precis som det kommer att se ut hos människa.
Forskargruppen väntar nu också på att SU skall ge sitt godkännande till att transplantationerna genomförs i sjukhusets lokaler. Kostnaden för de tio första patienterna betalas nämligen helt av forskningsmedel och tynger inte sjukhusets redan ansträngda ekonomi.
Surrogatmödraskap, att paret lånar någon annans livmoder, är ett alternativ till transplantation. Det är inte tillåtet i Sverige, men frågan är under utredning.
14 flickor föds varje år utan livmoder i Sverige. En speciell missbildning är orsaken.
Olyckor eller dramatiska förlossningar är en annan orsak.
Vidare kan vissa sjukdomar, exempelvis cancer, innebära att livmodern måste tas bort.
