LÄS OCKSÅ: Polischef Klas Friberg frustreras av våldsspiralen
"Polisen har misslyckats"
Gängrelaterade skjutningar har blivit en del av den löpande nyhetsrapporteringen i Göteborg och åttaårige Yuusufs död var en av de saker som ledde till GP:s kampanj #NuÄrDetNog. Andra exempel är restaurangskjutningen på Vårväderstorget och bilbomben i Torslanda i fjol. Johan tycker att det är en tragisk utveckling.
– Jag tycker att det är sorgligt att vanliga, oskyldiga människor dödas. Det verkar som att polisen gett upp på vissa områden i Göteborg, säger Johan.
Hur tänker du då?
– Saker sker mer öppet i vissa områden än andra. När polisen själv säger att det gått lite för långt så har man misslyckats med sin uppgift i samhället.
Gängkrigen är en avlägsen verklighet
Men på frågan om han ser sitt eget droganvändande som en bidragande orsak till gängkriminalitet blir svaret i det närmaste defensivt.
– Nej, det reflekterar jag inte över, om jag ska vara ärlig.
Men vad tänker du nu när du får frågan?
– Ja, vad tänker jag?
Johan lutar sig tillbaka i sin stol med en suck. Han undviker ögonkontakt, tar en klunk av sitt kaffe, pausar. Sedan lutar han sig fram över bordet igen. Han sätter armbågarna i bordet och tar återigen ögonkontakt.
– Jag tänker att egentligen har väl jag också ett ansvar som privatperson, säger Johan.
Men så tillägger han:
– Jag kan väl känna att om man legaliserade droger så hade gängen inte tjänat pengar på försäljningen. Då hade både polisen och andra sociala myndigheter kunnat lägga sina resurser på att hjälpa människor som har problem med droger istället.
LÄS OCKSÅ: "Vi har inte kontroll"
"Jag har alltid med mig"
Johan berättar att han brukar använda narkotika en eller två helger i månaden. Det beror på hur ofta han går ut och festar, förtydligar han. När han väl går ut är det olika nattklubbar på Avenyn som gäller, men han har aldrig köpt droger ute på krogen.
– Jag vet inte om man kan göra det, jag har alltid med mig det jag ska ta.
Men du sa att du köpt droger på gatan. Brukar du oftast köpa det du ska ta på gatan eller har du langare som du kontaktar?
– Jag brukar ha langare som jag bestämmer träff med. Det är oftast dyrare på gatan och sämre kvalitet.
Fina och fula droger
När Johan väl festar är det kokain som gäller. Han säger att han även tagit amfetamin, i enstaka fall. Men det är inte hans grej.
– Amfetamin kallas för fult eftersom det är billigare och mer av en missbrukardrog. Jag föredrar fint, säger han, och syftar alltså på kokain.
Men Johan ser sig inte som narkoman:
– Jag ser mig själv som brukare av narkotika, inte som en missbrukare. Det tycker jag är en viktig skillnad, säger Johan och ser illa berörd ut.
Hur skiljer det sig?
– Jag har ett välordnat liv och sköter mig på vardagar. Mitt brukande är en festgrej och inte något som sker på vardaglig basis. Ordet narkoman signalerar en slags beständighet, i mina öron. Det är inte så jag ser mitt eget bruk, avslutar Johan.
Svensknarkotikapolitik
- Inriktad på prevention
- 1988 ändradesnarkotikastrafflagen och konsumtion av narkotika kriminaliserades
- Narkotikastrafflagen skärptes ytterligare 1993 - påföljden för ringa narkotikabrott blev då böter eller fängelse upp till sex månader
- Flera skärpningar i narkotikalagstiftningen har varit inriktade på den småskaliga narkotikahandeln
- Först efter denna straffskärpning kunde polisen med hjälp av urin- och blodprov fastställa om den skyldige brutit mot lagen
- En stor del av insatserna riktas mot den öppna gatuhandeln med narkotika
- Kontrollåtgärderna riktas alltså inteenbartmot narkotikasyndikatens övre skikt
- Narkotikamissbruket i Sverige är, i ett internationellt perspektiv, relativt begränsat
- Resultatet från undersökningar som regelbundet görs av skolungdomars och värnpliktigas erfarenhet av narkotika visar att det experimentella bruket av narkotika ökat på 1990-talet och börjar närma sig 1970-talets nivåer
- I andra undersökningar har man funnit att även det tunga missbruket ökat under 1990-talet jämfört med hur det var under 1970-talet
- Mot bakgrund av denna utveckling tillsatte regeringen 1998 en narkotikakommission med uppgift att utvärdera samhällets narkotikapolitiska insatser vad gäller prevention, behandling samt åtgärder ämnade att begränsa efterfrågan på narkotika.
Källa: Nationalencyklopedin
