Så är den här igen – på riktigt alltså – våren; Cortège, Valborg och sedan 1 maj. Att tända Valborgsmässoeldar har bakåt i tiden varit en starkare tradition i östra Sverige och Norrland än här.
– I Göteborg har det varit blandat – både påskeldar och valborgseldar. Men när jag växte upp i Bohuslän var det bara påskelden som gällde. Vi pojkar tävlade mellan öarna om vem som gjorde den största brasan. Ofta anlade man en narrfyr, man lurade andra med en mindre eld först, säger Ebbe Schön, folklivsforskare emeritus.
Praktisk förklaring
Varför man eldar finns det flera förklaringar till.
– En naturlig förklaring är att man behövde elda upp ris och bråte. Sedan finns föreställningen om häxor till Valborg – det är inte bara påsken som är förknippad med detta. Man kikade mot himlen och undrade om det var en sotflaga eller en häxa som flög där.
– I Tyskland trodde man också att Walpurga var en farlig tid då häxorna gav sig iväg.
Visserligen var Valborg också ett kristet helgon, men som när det gäller andra högtider finns uppenbarligen en pragmatisk inställning när det gäller att blanda ihop det hedniska och kristna.
– Elden ansågs ha en renande och skyddande kraft. Man tände eldar i jordbrukssamhället för att det ansågs skydda boskapen, säger Ebbe Schön.
Tidigt i Uppland
På frågan om Valborgseldar – och andra våreldar – också har en förkristen historia säger Schön:
– Det är svårt med belägg, men jag tror det ja.
– Det första belägget på en Valborgsmässoeld i Sverige är från 1711 i Skå socken i Uppland. Linné skrev också om eldar han observerade.
Går man längre bak i tiden så kunde eldar också fungera som viktiga signalsystem.
– Om man tände eldar på bergstoppar under Medeltiden – 1000- och 1100-talet – så betydde det att det var en vårdkase, att alltså en fiende var på väg. Det fick man vara försiktig med.
När vi tänder brasor på måndag är risken för fiender dock liten – såvida man inte räknar in överförfriskade individer som kan se humöret rinna till. Men en och annan häxa kanske man kan räkna med – i varje fall i Slottsskogen.
Fakta: Här kan du fira Valborg i Göteborg
* Slottsskogen, kl 16–22. Här utlovas dans, musik, mekanisk tjur samt Valborgseld – och en och annan häxa. Elden tänds 20.30.
* Trädgårdsföreningen, kl 14–16. Göteborgs studentkårer hälsar våren välkommen med tal, sång och musik vid Fontänplatsen.
* Näckrosdammen, kl 16–17. Vårsång i det gröna, vårsånger under ledning av Magnus Ekman.
* Bergsjön, Galaxparken, kl 15–21. Åk häst och vagn, ponnyridning och körsång. Brasan tänds 19.30.
* Tuve, Kättilsröds 4H, kl 17–20 . Ponnyridning, fiskdamm, möjlighet att klappa lamm, killingar och grisar, samt vårtal och sång. Brasan tänds 19.15.
* Härlanda tjärns badplats, kl 17–21. Scenmusik, lotteri, fiskdamm, hoppborg, mat. Brasan tänds kl 20 (vid bra väder).
* Även om det inte rör Valborgseldar får man nämna Cortègen, Göteborgs främsta Valborgsaktivitet, med start kl 18.15. Går Gibraltargatan-Läraregatan-Viktor Rydbergsgatan-Avenyn-Vasagatan-Aschebergsgatan-Läraregatan-Gibraltargatan.
Källa: goteborg.se och goteborg.com
