Sjöfarten står för stora utsläpp av växthusgaser. Bunkerolja är fortfarande det enda alternativet för många fraktföretag och fartygstyper. Många olika nya bränslen är på tapeten, som metanol, förvätskad biogas, vätgas och el.
Men det är vinddrivna fraktfartyg det handlar om när kronprinsessan Victoria med prins Daniel vid sin sida och i sällskap av norska kronprins Haakon besöker Göteborg på onsdagen.
I företaget SSPA:s våglaboratorie i Johanneberg börjar vattenytan krusas i den nästan 90 meter långa testbassängen. En liten blå båt med orangea propellrar på ovansidan och en liten svensk flagg på skrovet börjar röra sig enligt en förprogrammerad rutt och stannar strax före staketet där de nordiska kungligheterna betraktar varje sekund av dess framfart.
– Fantastiskt spännande. Det är en helt makalös egentligen lösning, som inte är helt ny om man tänker tillbaka historiskt. Men nu står vi här med ett splitter nytt fartyg med en teknologi som är så avancerad och möjliggör transport på ett helt annat sätt, säger kronprinsessan Victoria och berättar att hon sett fram emot besöket i våglaboratoriet.
Gröna näringen – en möjlighet
Kronprinsessan Victoria har tidigare berättat att hon känner ett stort engagemang för klimatet. Besöket i Göteborg, där hon fått se många nya lösningar, ger henne hopp när det gäller klimatkrisen.
– Det känns mycket mer hoppfullt när man får se så här fantastiska exempel på lösningar.
Kronprinsessan fortsätter:
– Det finns otroligt fina möjligheter till samarbete för att just lösa klimatproblem av olika slag och ta oss framåt i den här svåra situation vi befinner oss i och den gröna näringen är en möjlighet, säger hon.
Kungligheterna är överens om att det är en utmaning för dem själva att resa utan att sätta ett stort klimatavtryck. Kronprins Haakon tror mycket på att hitta nya lösningar tillsammans.
– Vi har en bra position här i Skandinavien och det är ett väldigt bra samarbete på många områden mellan Sverige och Norge. Vi kan göra ännu mer, säger kronprinsen.
De höga uppfällbara vingsegel som visats på en animerad film strax före testet går inte att visa i bassängen. Men de ser ut ungefär som vertikala flygplansvingar som står i sidled från för till akter.
– Det är ett roro-fartyg med rullande last, till exempel bilar eller större rullande fordon som kommer lastas i det här fartyget, säger Vendela Santén som är ansvarig för logistikforskningen på SSPA.
Kommer det alltid finnas tillräckligt med vind?
– Vi har tittat på historisk data och det är klart att vindar varierar, men det går absolut att driva ett sådant här fartyg med vind över Atlanten, säger hon och tillägger att de har back-up-system.
Det vinddrivna fartyget kommer att ha en motor som går på bunkerolja också, för att kunna navigera genom hamnar och skärgårdar där vinden inte är lika tillförlitlig som på det stora öppna haven.
Det norsk-svenska rederiet Wallenius Wilhelmsen, som tillsammans med KTH är engagerade i projektet, väntas lägga en beställning i år. Förhoppningen är att de ska börja frakta tusentals bilar med hjälp av vind över Atlanten 2026.
Enligt SSPA:s forskare kan seglen minska bränsleåtgången med 90 procent. FN:s sjöfartsorganisation IMO har enats om att utsläppen från sjöfarten måste minska med 50 procent till 2050, jämfört med 2008. Hittills pekar dock inte utsläpps statistiken åt det hållet.
Anders Hermansson, nytillträdd vd på branschorganisationen Svensk sjöfart, ser att sjöfarten kommer att behöva flera olika bränslen för att klara av omställningen – det finns ingen universallösning.
– Vind passar för vissa typer av transporter och för vissa rutter. Det passar ganska bra för den här typen av fartyg på transoceanska rutter. Medan vi på andra sträckor behöver andra lösningar, som Helsingborg–Helsingör som är elektrifierad, säger han.
LÄS MER:Tunga instanser sågar regionens nya trafikplan
LÄS MER:Västra Götaland på väg att missa nästan alla miljömål
