Förskolechefen slår larm: Undrar om politikerna verkligen ser allvaret

ANNONS
|

Hög sjukfrånvaro, framtidsoro och utökade omsorgstider. Det är verkligheten för dagens förskollärare, menar Magnus Nyman, som är chef för förskolekooperativet Nallarna i Angered.

LÄS MER:"Vi har satsat pengar" I början av hösten släppte Stadsledningskontoret i Göteborg en nulägesanalys av arbetsmiljön inom förskolorna i Göteborg. I samband med analysen släpptes även en handlingsplan för att minska sjukfrånvaron i förskolorna. Det var med anledning av denna som Magnus inledde ett ihärdigt brevskrivande till utbildningsminister Gustav Fridolin (MP). – Nulägesanalysen skildrar verkligheten i förskolorna på ett mycket bra sätt. Handlingsplanen däremot, saknar konkreta handlingskraftiga åtgärder och berör över huvud taget inte de ekonomiska konsekvenserna. Jag undrar om politikerna verkligen inser allvaret i denna fråga, säger Magnus Nyman. Att ringa och jaga vikarier har i dag blivit en av Magnus viktigaste uppgifter som förskolechef. – I förhållande till barntätheten är den personal förskolorna har inte ett hållbart antal. Majoriteten av de som jobbar inom förskolan är dessutom kvinnor som har egna barn. Titt som tätt blir barnen sjuka och då ligger det på den övriga personalen att klara av dagarna, säger Magnus Nyman. Samtidigt som förskolekooperativet Nallarna har problem med att hitta personal har även barnens omsorgstider ökat. – Beläggningen har ökat. Barnen är här allt fler timmar vilket skapar sämre personaltäthet då personalen måste sprida ut sig mer under dagen. Ett klassiskt moment 22 är vad det är, säger Magnus Nyman. För åren 2016/17 har Skolverket beviljat 970 miljoner kr som utbetalning för att minska barngrupperna inom förskolan. Hälften av pengarna har redan betalats ut. Resterande hälft kommer att betalas ut under kommande år. För att illustrera vad det ungefär skulle kosta att minska barngrupperna till de rekommenderade riktlinjerna har Magnus gjort en enkel uträkning. – En avdelning på vår förskola kostar cirka tre miljoner att driva per år. Ska vi minska våra barngrupper med tre barn per år måste vi skapa omkring 6000 nya avdelningar. Det blir totalt 18 miljarder kronor och då är lokalkostnader inte inräknat. Regeringens satsningar speglar alltså långt ifrån det verkliga behovet, säger Magnus. Nu vill han i stället se ett tydligt effektiviserat arbete för att lösa problematiken inom förskolan och efterfrågar såväl långsiktiga som kortsiktiga mål. – Avsätt mer pengar till förskolan för att lösa personalkrisen, höj maxtaxan ytterligare och reglera barnens omsorgstider. Det långsiktiga målet måste sedan bli att jobba med att minska barngrupperna och öka personaltätheten. Det kommer bli kostsamt, men det är ett måste, säger Magnus Nyman. När GP kontaktar Gustav Fridolin dröjer inte svaret länge. – När vi tog över hade barngrupperna inom förskolan stigit i flera år. För att lösa den nuvarande situationen har vi återinfört riktmärkena för barngruppernas storlek. Vi bygger dessutom ut förskollärarutbildningarna och jobbar med att öka attraktiviteten i gymnasiets yrkesprogram så vi kan få fler utbildade barnskötare, säger Gustav Fridolin via sin pressekreterare Hanna Hessling. Magnus Nyman och Gustav Fridolin har ett inplanerat samtal den 12 december för att vidare diskutera förskolefrågan.
ANNONS