Idag går ungefär 150 elever av 60 000 elever om året om en klass i grundskolan.
Alldeles för få, menar grundskolenämndens ordförande Axel Darvik (L).
– Jag tycker att många fler elever borde gå om ett år, om de inte klarar kunskapsmålen, säger han.
Nu har Moderaterna, Liberalerna, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet drivit igenom att grundskoleförvaltningen ska ta reda på varför så få elever går om en klass trots att de inte klarar kunskapsmålen.
Förslaget går också ut på att se till att de tidiga stödinsatser som finns faktiskt sätts in för de elever som halkat efter.
– Man ska följa upp kunskapsmålen tydligare och ta in åtgärder, för att sätta in stödinsatser eller öka andelen elever som går om en årskurs i lågstadiet, säger Axel Darvik.
Han förväntar sig att det här visar att fler elever behöver gå om en årskurs.
– För mig hade det inte varit konstigt om det bara på lågstadiet rörde 400-600 elever, säger Axel Darvik.
Samtidigt lämnar runt 1000 elever varje år grundskolan utan att vara behöriga till gymnasiet.
Bättre att gå om än flytta upp
Axel Darvik säger att det är bättre att gå om ett år, än att flytta upp till nästa årskurs och ständigt ligga efter sina klasskompisar, eller att försöka ordna upp situationen på introduktionsprogrammet på gymnasiet.
– Det är väldigt knäckande att hela tiden ligga efter och misslyckas. Så ska man då reparera det när man kommer in på introduktionsprogram på gymnasiet. Men det finns risk att den här eleven utvecklas och blir väldigt destruktiv i förhållande till sin skolgång och till sina klasskamrater.
Även Sofie Gyllenwaldt (M), vice ordförande i grundskolenämnden, tror att fler elever kan behöva gå om ett år.
– Men det är sista utvägen. Det behövs tidiga insatser, men ibland fungerar det inte. Det ska inte vara så stigmatiserat att gå om ett år, som en sista utväg. Alternativet att fortsätta till en högre årskull är inte bättre.
Bosse Parbring (MP) som också står bakom förslaget, har dock en annan bild än Axel Darvik om vad beslutet innebär.
Han säger att de vill få en bild av läget, men att det är en sistahandsåtgärd att låta elever gå om en klass, och inget politiker ska besluta om.
– Det behövs fler tidiga insatser. Men att beslutet i högre grad skulle innebära att fler barn går om skolan är jag inte alls säker på, säger han.
LÄS MER:Gymnasieprogrammen som är svårast att komma in på i Göteborg
LÄS MER:Här är skolorna som får extrapengar av staten
LÄS MER:SD: Särskilda skolor för kriminella ungdomar
En sista åtgärd att gå om
Demokraterna är med på linjen om vikten av tidiga insatser, men lade fram ett eget, smalare förslag, där frågan om att gå om ett år skalats bort och fokus ligger på att se till att eleverna får de stödinsatser de behöver och har rätt till.
– Det viktiga är att förvaltningen säkerställer att fler elever når kunskapsmålen, och att skolorna jobbar med tidiga insatser på ett likvärdigt sätt, säger Jessica Blixt (D).
Hon menar att man inte löser problemen genom att låta eleverna gå om en klass, utan att resurserna behöver läggas på insatser, som fler åtgärdsprogram, i ett tidigt skede, och att man säkerställer att det faktiskt finns resurser att sätta in insatserna.
– Vi ser det som en sista åtgärd. Det är väldigt kostsamt, både ekonomiskt och socialt för eleverna. Pengarna ska läggas i förebyggande syfte för att sätta in tidigare stöd till eleverna så att de inte behöver komma dit, säger Jessica Blixt.
LÄS MER:Göteborgs skolor eftersatta: 3,5 miljarder i underhållsskuld
