Fettisdagen inleder en längre period av fasta, och kan egentligen innebär att man kalasar på all möjlig fet mat.
Men enligt dagens tradition innebär denna tisdag främst att man kalasar på semlor, fasta eller inte.
Genom åren har bagerierna och konditorierna slagit knut på sig själva för att uppfinna bakverket på nytt och gett oss chokladsemlan, semmelwrapen och korvsemlan.
LÄS MER:Test: Tre i topp när bästa semlan i Göteborg utsågs
Men enligt puristerna är det bulle och lock som gäller, inget annat.
– Vi i Svenska Semleakademin är väldigt konservativa, en semla ska se ut som vanligt med vetebröd, grädde och mandelmassa. Inga konstigheter, säger Bengt Edqvist i Svenska Semleakademin, där fans av bakverket har sammanstrålat i många år för att en gång om året ta fram landets bästa semla.
Bengt Edqvist är själv uppvuxen med en bakande släkt med flera familjemedlemmar som drev bagerier.
– Min mamma bakade också jämt hemma, så jag är uppvuxen med det.
Men då kunde du ju ha blivit lika intresserad av säg, sockerkakor?
– Men sockerkakor är inte lika intressant historiskt!
Och visst har semlan gjort avtryck i historien.
Kungar och polisanmälningar
Enligt Semleakademin kan man redan i Gustav Vasas bibel läsa om tackoffer bestående av "bakade semlokakor blandade med olio". 1631 ska Gustav II Adolfs finska soldater ha druckit "kallskål i stormhatten med semla och vin" efter att ha intagit fästningen Marienberg och staden Würzburg – drygt 40 år senare var bakverket etablerat i Stockholm.
Semlan är också känd för att ha tagit död på en kung.
På fettisdagen 1771 dog nämligen kung Adolf Fredrik efter en middag där bland annat hetvägg och semlor ingick. Efter middagen blev kungen yr och illamående – för att sedan dö.
Men att ge det gräddiga bakverket hela skulden är kanske orättvist. Om det nu var festmåltiden som fick kungen att duka under så bestod den även av surkål, rovor, hummer, kaviar, böckling och champagne. Vissa historiska källor, bland annat Nordiska museet, menar att han egentligen dog av stroke eller hjärtinfarkt.
Hoppa fram till 1900-talet och semlan har fått den form som vi känner igen: grädde, mandelmassa och vetebulle med lock. Och man äter semlan på en dag och endast en: fettisdagen. Under 1950-talet ska till och med en bagare i Malmö ha blivit polisanmäld. Anledningen? Han bakade och sålde semlor före fettisdagen.
Är det verkligen sant?
– Det finns en tidningsartikel om det, men fake news fanns kanske då också. Men det vore inte konstigt om det hände. En del människor tycker verkligen att man inte ska äta semlor i januari. Det finns folk som är väldigt konservativa och på 50-talet var man ännu mer noga, säger Bengt Edqvist.
Hur ser konservativt lagda Semleakademin på det?
– Vi har inga sådana gränser. Vi gillar semlor och då vill vi kunna äta så många möjligt.
"Svår att äta underifrån"
Vad det gäller hur man ska äta semlan finns det enligt Bengt Edqvist inte heller några speciella regler.
– Men de flesta börjar uppifrån med locket. Det är ju svårt att börja underifrån.
Går det att få semlor utanför Sverige?
– Ja, men det beror på vad man menar med svenska. Den svenska, typiska semlan finns i princip bara i Sverige.
– Det finns bagerier och ställen där man har ätit svenska semlor och har det lite som en kul grej. Det finns också liknande bakverk i de nordiska länderna och mer åt kontinenten. Då kan det vara semlor med wienerdeg och kanske med sylt istället för mandelmassa.
