En undersökning utförd av Kantar Sifo på uppdrag av Resia visar att 60 procent av Göteborgs invånare är beredda att ändra sina resvanor för klimatets skull. Göteborgarna är däremot främst villiga att återvinna i större utsträckning för att minska sin klimatpåverkan. Många kan också tänka sig att börja köpa mer närproducerat och att äta en mer vegetarisk kost. Två procent menar att de kan tänka sig att sluta resa helt, och i Sverige ligger siffran för samma fråga på en procent.
– Jag tror att acceptansen för att ändra sina vanor kommer att fortsätta öka, säger Christian Azar.
Han menar däremot att samhällsdebatten är alldeles för fokuserad på individen, och att man därför kan missa den bättre lösningen. På senare år har man till exempel minskat svavelutsläppen med 90 procent, många sjöar har blivit renare och luften i stora städer likaså.
– Dessa förändringar grundar sig i att man har förbjudit olika giftiga medel och ställt miljökrav på industrier och jordbruk. Det är så det måste gå till för att lösa olika problem kopplade till klimatfrågan. Man kan inte vädja till folket, säger han.
Ingen uppgift för individen
Idag handlar debatten i hög utsträckning om individens ansvar för klimatet. Till exempel diskuteras det mycket kring huruvida vi borde sluta flyga eller inte, om vi borde äta mindre kött och om klimatkompensationer av olika slag. Man pratar om klimatångest och varje individs ansvar för framtiden.
– Det finns en viss fara i idén om att klimatfrågan ska lösas med hjälp av att enskilda individer då och då ändrar sina vanor för klimatet. Förändringen måste ske på ett högre plan, i form av exempelvis skatter och avgifter, säger Christian Azar och fortsätter:
– Företag utgår från lönsamhet. Om man driver en industri och plötsligt tvingas betala mer för sina utsläpp kommer det bli mer lönsamt att använda sig av miljövänliga tekniker. Då köper konsumenten miljövänliga produkter och tjänster, utan att man har lagt ansvaret på individen.
Det är därför viktigt att stödja en teknikutveckling som gör att vi kan ha goda och trevliga liv, samtidigt som vi har ett lågt utsläpp, menar han. Om företagen väljer att, trots lönsamhetens samband med miljön, inte gå i den miljövänliga riktningen, skulle de bli tvungna att sälja sina produkter dyrt. Det innebär att många konsumenter ändå hade valt det miljövänliga alternativet.
Större andel miljöskatt
– Det är däremot viktigt att tänka på att det kommer finnas vinnare och förlorare i en sådan utveckling. Därför hade det behövts någon typ av kompensation för de som hamnar på den förlorande sidan, säger Christian Azar.
Om exempelvis bensinskatterna höjs, skulle de som bor på landet och är beroende av sina bilar, kunna få en ersättning för det.
– En del personer tenderar att reagera starkt på olika typer av miljöskatter, men inte lika starkt på till exempel inkomstskatter. Därför tycker jag att man kan sänka andra typer av skatter och höja miljöskatterna. Då behöver den totala skatten inte bli högre, men miljöskatten kommer att utgöra en större andel, säger Christian Azar.
Det här är vad göteborgarna främst kan tänka sig att göra för att minska sin klimatpåverkan:
1. Återvinna
2. Köpa närproducerat
3. Äta mindre kött och mer vegetariskt/veganskt
4. Lämna bilen hemma och åka kollektivt.
5. Välja alternativa transportsätt när man reser
6. Annat
7. Inte villig att göra någonting
8. Handla kläder på second hand
9. Sluta resa
