- Jag är övertygad om att våra badvärdar kan göra ett ännu bättre jobb om de utbildas i livräddning, säger Cecilia Dalman Eek (S), ordförande i park- och naturnämnden.
Efter drunkningsolyckan vid Askimsbadet tisdagen den 4 augusti, då en 15-åring hamnade under vattnet nära den långa bryggan, har debatten om säkerheten vid de kommunala badplatserna tagit fart.
Pojken, som tillhör en grupp ensamkommande flyktingbarn, var och badade tillsammans med några kamrater. Han hittades först efter en ganska lång stund och många menar att räddningsarbetet hade kunnat gå mycket snabbare om de kommunala badplatsvärdarna haft bättre kompetens.
Läkarstudenten Jakob Wendefors arbetar som badplatsvärd för fjärde sommaren i rad. Han är oftast vid badet i Fiskebäck, men har också jobbat vid Askimsbadet.
- Det låter som en väldigt bra idé att ge oss mer utbildning. Förutom att ingripa snabbt om något händer skulle vi också kunna förebygga olyckor. En viktig uppgift för livräddare är ju att upptäcka risker vid badplatserna, säger Jakob Wendefors.
I Fiskebäck har han under fyra högsommarveckor arbetat tillsammans med en utbildad livräddare från Svenska livräddningssällskapet. Inför nästa års badsäsong hoppas den ideella föreningen att kommunen utvidgar pilotprojektet.
I sommar har Göteborgs stad haft ett 30-tal värdar på de 24 kommunala badplatserna. Deras arbetsuppgifter består främst i att städa toaletter, reparera bryggor, kratta tång, klippa gräs och på olika sätt hjälpa de badande.
- Varje dag mäter vi också vattentemperaturen och kontrollerar så att livbojar och annan livräddningsutrustning är i ordning. Men vi skulle kunna göra mycket mer om vi hade fått ordentlig utbildning, säger Nicholas Andersson.
De krav som ställs på dagens badplatsvärdar är att de har körkort, klarar att simma 200 meter och att kan bogsera en person in till land. I början av sommaren har de också fått en halvdagskurs i livräddning samt lärt sig hjärt- och lungräddning.
Svenska livräddningssällskapet tycker att landets kommuner borde satsa på utbildade livräddare med uppdrag att bevaka badplatserna. Forskning har visat att räddningstjänsten många gånger inte hinner fram i tid. Redan efter tio minuter under ytan är chansen att överleva utan svåra hjärnskador mycket liten.
- Men det är inte rimligt att ha livräddare på alla våra badplatser. Vi har tittat på det och förstått att det skulle bli en oerhörd stor satsning för kommunen, säger Cecilia Dalman Eek.
Hon uppskattar kostnaden till ungefär lika mycket som satsas för att Göteborgs alla skolbarn ska lära sig simma, i storleksordningen 7,5 miljoner kronor per år.
Många barnfamiljer hade under gårdagen sökt sig till Askimsbadet och det plaskades glatt i det grunda vattnet. Helena Söderström övervakade leken från bryggkanten.
- Jag släpper inte barnen med blicken. Som tur är tillhör de inte den våghalsiga sorten, säger hon.
Helena Söderström berättar att de tre största - den egne sonen Felix, 7 år, och kusinerna Nova, 8 år, och Vilda, 5 år, - redan går i simskola. Och snart är det även dags för fyraårige Gustav.
- Men de får gå i simskola vid ett inomhusbad. Jag tror det är lättare att lära sig simma om man slipper det kalla havsvattnet, säger Helena Söderström, som tyckte att gårdagens badtemperatur på 18 grader var okej men inte mer.
Fakta: Drunkningsolyckor
I Sverige drunknar en människa var tredje dag.
Under juni och juli i år har 49 personer omkommit i drunkningsolyckor, enligt Svenska livräddningssällskapets statistik.
16 av dödsfallen inträffade vid badplatser.
Drunkning är den vanligaste dödsolyckan bland barn i åldern 1-6 år.
Sedan 2011 innehåller skolans läroplan för årskurs 5 krav på simkunnighet för att få godkänt i ämnet idrott och hälsa.
Eleven ska kunna simma 200 meter, varav 50 på rygg.
8,3 procent av eleverna i årskurs 5 är inte simkunniga.
Källa: Svenska livräddningssällskapet
