Lyssna på GP Dokumentär - Gamlestadsmordet och de krypterade telefonerna.
Våren 2020 kontaktas svensk polis av franska polisens underrättelseenhet. Samtalet skulle framöver helt ändra förutsättningarna för polis och åklagare att komma åt de kriminella gängen.
Den krypterade kommunikationstjänsten Encrochat var knäckt och polisen hade fått tillgång till tusental meddelande som skickats mellan personer i kriminella nätverk. Plötsligt kunde polisen se hur gängen helt öppet kommunicerade om vapenhandel, narkotikasmuggling och planering av allvarliga våldsdåd.
– Det var en ögonöppnare för oss, hur omaskerat öppet och rakt man pratar om sina brottsupplägg, säger Ted Esplund, nationell projektledare på Noa och Sveriges ansvariga i Encrochat-projektet.
Sverige – ett våldsamt läge
Encrochat var ett samarbete mellan flera stater, där servern som knäcktes var placerad i Frankrike vilket gjorde landet till en huvudaktör i projektet. Inledningsvis var det inte självklart att Sverige skulle få ingå i projektet – men det skulle förändras.
När franska myndigheter fick inblick i materialet såg de att flera användare med koppling till Sverige uppmanade till allvarliga våldsdåd.
– Vi fick ett erbjudande att ta del av information från Encrochat. Det var egentligen så det beskrevs: ”Vi har med hjälp en teknisk lösning lyckats komma åt information från Encrochats servrar. Vi är villiga att dela det mer er i Sverige för att vi ser att ni har ett ganska våldsamt läge. Vi ser mycket bilder på vapen och vad man kan översätta till planerade våldsdåd och vi är inte intresserade att det ska fullbordas utanför er vetskap”, säger Ted Esplund.
Förbjuden att avslöja källan
Villkoren som ställdes från Frankrike var att Sverige tilläts agera på informationen i chattarna men med förutsättningen att man inte riskerade att röja källan.
– Det blev ganska snabbt tydligt för oss hur mycket information som skulle komma och hur rätt den låg, säger Ted Esplund.
Flera gånger i veckan inkom så kallade informationspaket till polisen i Sverige, med ny data och innehåll från Encrochat.
– Brottsligheten var inte på något sätt talande i kodord eller liknande utan det var väldigt rakt fram vad man hade för planer, tider och platser. Det var bara att anpassa våra resurser och att så långt det var möjligt linda in informationen så att källan skulle vara trygg samtidigt som vi skulle få så mycket operativa åtgärder som möjligt.
Informationen var så omfattande att polisen inte hade någon chans att agera på allt. De fick prioritera sina insatser och fokuset var på det dödliga våldet. Man arbetade också med att ”kyla ner” konflikter genom att angripa gängens narkotikahandel och penningtvätt.
Anstiftare dömda tack vare Encrochat
En uppmärksammad händelse i Göteborg som har haft koppling till Encrochat är mordet i Gamlestaden. 13 personer dömdes till långa fängelsestraff efter att en 33-årig man skjutits ihjäl på öppen gata i maj 2020.
Bland de dömda finns högt uppsatta gängledare som delvis har befunnit sig utomlands i samband med mordet. De har kunnat kopplas till mordet och senare även dömas tack vare informationen som polisen fick tillgång till via Encrochat.
– Det är många av de morden där vi tidigare eventuellt kunnat lagföra en skytt och en medhjälpare. Men den som suttit på lång distans därifrån – uppmanat hotat, eller betalat sig fram till att det här brottet ska ske – har gått fri, säger Ted Esplund.
Mötts av kritik
Men att använda information från Encrochat som bevismaterial har inte varit okomplicerat. Att avslöja hur man knäckte Encrochat är förenat med straffansvar i Frankrike och är enligt Ted Esplund en försvarshemlighet. Polisen i Sverige har därför valt att inte ta reda på hur den informationen tagits fram.
Avlyssning av det här slaget är inte tillåtet i Sverige, utan det måste finnas ett domstolsbeslut att avlyssna enskilda personer. Att Sverige trots allt kunnat använda Encrochat som bevismaterial beror delvis på att man har fri bevisföring i Sverige men också att man har erkänt Frankrikes rättstillämpning och att rättsinstanser i Frankrike har godkänt att Encrochat knäckts inom ramarna för fransk lag.
– Efter de här senaste två åren när vi ser att den ena anstiftaren efter den andra döms till långa fängelsestraff för sin del i att beställa de här morden så tror jag att man tydligt ser vikten av att polisen har den här möjligheten, säger Esplund.
Vill du veta mer om Encrochat-projektet och hur flera personer kunde kopplas till mordet i Gamlestaden tack vare bevisningen från den krypterade telefonen?
Lyssna på GP Dokumentär om Gamlestadsmordet och de krypterade telefonerna.
