Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
1/4

Vänsterpartiet når nya höjder i GP:s Sifo-mätning

Vänsterpartiet når sin bästa siffra sedan valet, visar GP/Sifos nya väljarbarometer.
– Det motstånd som tidigare fanns mot V har blivit lite mindre i ökande delar av väljarkåren, säger statsvetarprofessorn Jonas Hinnfors.

Förtydligande. I en tidigare version uppgav GP att mätningen var Vänsterpartiets bästa sedan 2002. Siffrorna gäller Sifos ordinarie månadsmätning. Inför valet 2018 genomfördes flera extra mätningar tätt inpå varandra och där fick partiet i en av mätningarna 11,3 %.

Vänsterpartiet når 10,2 procent i GP/Sifos partisympatiundersökning från januari. Partiet har legat relativt högt en tid, och ökningen sedan i december är inte statistiskt säkerställd. Samtidigt når V nu drygt två procentenheter över valresultatet.

Partiet är starkast bland unga kvinnor under 30 år och går bäst i storstäderna.

Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att partiledaren Jonas Sjöstedt har drivit på utvecklingen till ett vänstersocialistiskt demokratiskt parti, och längre bort från de kommunistiska rötterna.

Det här har gjort att fler väljare ser V som ett tänkbart parti att lägga sin röst på.

Jonas Hinnfors säger att partiet, utöver välfärd och arbetsmarknad, som kommit i ropet sedan partiet den senaste tiden satt hård press på Stefan Löfven (S), också har profilerat sig mer på frågor kring feminism, miljö och mångkultur. Intern har partiet också blivit relativt enat under Jonas Sjöstedt.

Han ser en potential för V att växa än mer. Men det hänger på hur januariöverenskommelsens 73-punktsprogram levererar.

– Man har potentiellt möjlighet att locka över socialdemokrater i takt med att man driver mer frågor som påminner om ett äldre socialdemokratiskt parti. Man är en blåslampa från vänster.

LÄS MER: Jonas Sjöstedt avgår som partiledare

Framgång för SD

I januarimätningen går det inte att säga vilket parti som är störst, S eller SD.

Samtidigt är SD nominellt större än S, med 23,8 procent mot 23,5 procent. Det är första gången det händer i Sifos mätningar.

– Det är inom felmarginalen, men för Sverigedemokrater är varje enskild mätning där partiet är störst en symboliskt viktig framgång, säger Jonas Hinnfors.

SD har nu parkerat sig på nivåer på mellan 22 och 24 procent, jämfört med runt 17 procent för några år sedan, konstaterar Jonas Hinnfors.

– SD har all anledning att vara nöjda med den långsiktiga utvecklingen. De andra partierna bör kanske fundera över att de så starkt driver opinion om brott och invandring, säger han.

För S, som nu ligger 4,8 procentenheter lägre än valresultatet och den näst sämsta siffran någonsin för partiet, är problemet långsiktigt, enligt Jonas Hinnfors.

– Det behövs nog till något ganska ordentligt för att S ska vända detta, säger han.

Han säger att det handlar om att utröna vilket parti S är, vilken syn man har på staten och marknaden och skatter och att leverera politik på området.

S tappar väljare till V, SD och till soffan.

– Det är inte konstigt att en regering, och den som leder regeringen, tar stryk under en mellanvalsperiod. Men att man tar stryk är för att man hamnar på nivåer partiet normalt inte ligger på, säger Toivo Sjörén, opinionschef på Sifo.

L kämpar kring spärren

Under veckans partiledardebatt i riksdagen lyfte moderatledaren frågan om extra val. Men majoritetsförhållandena har egentligen inte ändrats sedan 2018, så länge L skulle bli kvar i riksdagen, även om vissa partikonstellationer har blivit något större och andra något mindre.

– Så skulle skulle man spräcka regeringen skulle samtliga partier vara tillbaka på ruta ett och ha samma låsning, säger Jonas Hinnfors.

Han tror att samtliga partier utom SD egentligen kan förlora på ett extra val, men att L bör vara extra oroliga. Partiet famlar fortfarande kring riksdagsspärren, och når 3,9 procent i GP/Sifos januarimätning.

Inga förändringar sedan decembermätningen är statistiskt säkerställda.

Fakta:

Fakta: Så gjordes GP/Sifos januari-mätning

Fråga: "Vilket parti skulle du rösta på i riksdagsvalet om det var val i dag?"

Väljarbarometern bygger på 7 747 intervjuer, gjorda 6-16 januari 2020, genom slumpmässigt urval ur befolkningsregistret.

50 procent är telefonintervjuer och 50 procent är webbpanelintervjuer. Webbpanelen består av 100 000 slumpmässigt rekryterade personer som successivt byts ut.

12,4 procent uppgav inget parti.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.