I snart två år har muthärvan varit i fokus. Men det faktiska resultatet hittills har varit magert. Utredningarna har dragit ut på tiden. De misstänkta har levt med en tärande ovisshet och risken för preskription växer – liksom farhågorna att mycket rinner ut i sanden.
Men statsåklagare Nils-Eric Schultz ger inget osäkert intryck, utan verkar lika övertygad som tidigare att han ska ro det mesta i hamn. Och den stora uppmärksamheten välkomnar han.
- Jag tror att den har varit bra.
Han vill inte tro att mutor är ett Göteborgsfenomen.
- Å andra sidan är det just här vi har överlägset flest ärenden, konstaterar han. Lagen om offentlig upphandling, som finns för att förhindra korruption, har inte heller tillämpats så konsekvent i Göteborg som i andra kommuner.
Kommunen vill förändras
I Göteborg har bättre kontrollrutiner och granskningar införts som en följd av avslöjandena.
- Jag tror att kommunen har ambitionen att vända bilden, så att andra kommuner ser Göteborg som ett föredöme där man kan lära sig vilka åtgärder som måste vidtas för att det här inte ska upprepas, säger Nils-Eric Schultz.
Madeleine Leijonhufvud, professor emerita i straffrätt vid Stockholms universitet, kan inte bedöma om muthärvan har fått för stora proportioner.
- Men genom att det har skrivits så mycket har det rimligtvis fått betydelse. Det här är en verksamhet som är väldigt svår att komma åt. Vi kan nog utgå ifrån att den väldigt lätt får fäste och breder ut sig. Människor har väldigt svårt att tacka nej och har väldigt lätt att hitta ursäkter till varför de själva kan ta emot eller erbjuda saker. Det blir en ond spiral.
Dennis Töllborg, professor i rättsvetenskap, anser att muthärvan har fått för små proportioner och att media borde uppmärksamma den ännu mer.
- Kruxet är att det inte blir någon riktig granskning. Några huvuden ryker, det blir några bondeoffer, men ingen djupgående förändring.
Korruptionen är oerhört utbredd, hävdar han.
- Det är en del av vardagen, en normalitet. Den svenska korruptionen handlar inte så mycket pengar utan om nätverkande, att man får tjänster som man inte är kompetent för. Det ordnas med saker och ting, med jobb och bostäder åt döttrar och söner och annat.
- Allt eroderar, kitt och förtroende, sammanfattar Dennis Töllborg.
Kommunala bolag komplicerar
Bengt-Olof Berggren, före detta åklagare och nu på Kunskapscenter mot organiserad kriminalitet, trycker på de positiva effekterna med bättre internkontroll. Härvan har också satt fokus på ett strukturproblem:
- Att ha offentlig verksamhet i bolagsform som den här stan älskar är inte okomplicerat. Det blir hybrider där det kan uppfattas som oklart vad som är offentligt och vad som är privat.
Claes Sandgren, professor i civilrätt vid Stockholms universitet och ordförande för Institutet mot mutor, tycker inte man ska dra för stora växlar av att misstänkta har friats och förundersökningar lagts ner.
- Mutbrott är svåra att utreda, eftersom båda parter har ett intresse av att dölja omständigheterna, konstaterar han och tillägger att lagstiftningen på området varit luddig.
Men han tror inte att Göteborg har mängder av mutade tjänstemän.
- Korruption i Sverige är mycket begränsad. Det tyder alla mätningar på. I den mest respekterade mätningen i världen på det här området fick Sverige till och med en bättre notering senast, säger han.
