Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
1/6

SU: "Vi driver inget försök med sjuksköterskelösa avdelningar"

Sjuksköterskelösa avdelningar blir allt vanligare i Sverige. Samtidigt visar svensk och internationell forskning att det finns ett samband mellan färre sjuksköterskor och att fler patienter dör. GP rapporterade under gårdagen om den nya vårdformen och skrev då att det finns sjuksköterskelösa avdelningar på Östra Sjukhuset i Göteborg. – Det är helt felaktiga uppgifter. Vi driver inget försök med sjuksköterskelösa avdelningar, säger Lisa Klang presstalesperson vid Sahlgrenska Universitetssjukhus.

GP rapporterade under måndagen att de sjuksköterskelösa avdelningar som allt fler sjukhus använder sig av är patientosäkra. Svensk och internationell forskning visar att färre sjuksköterskor, leder till mindre omvårdnad och att fler patienter dör på grund av det.

GP skrev då felaktigt att Östra sjukhuset var en av de fem sjukhus som använder sig av vårdformen. Sahlgrenska Universitetssjukhus reagerar starkt på uppgifterna.

– Det är helt felaktiga uppgifter. Vi driver inget försök med sjuksköterskelösa avdelningar, säger Lisa Klang presstalesperson vid Sahlgrenska Universitetssjukhus.

Det är fem sjukhus i landet som under året har infört avdelningar eller vårdplatser där vården framförallt sköts av undersköterskor och läkare. Uppläggen varierar. Danderyds Sjukhus i Stockholm och Lasarettet i Ystad har under ett par veckor under sommaren en eftervårdsavdelning eller en observationsenhet med vårdplatser bemannade med undersköterskor, underläkare och läkare. Helsingborgs lasarett tillsammans med Skaraborgs sjukhus och Östra sjukhuset har så kallade uk-platser för utskrivningsklara patienter.  

På Östa sjukhuset finns 18 uk-platser för utskrivningsklara patienter spridda på tre avdelningar: stroke, diabetes, ämnesomsättning- eller KOL och mag-, tarm eller leversjukdom.

Det är patienter som sjukhuset klassat som tillräckligt friska för att skriva ut från sjukhuset, och som i väntan på att få komma hem eller till annat boende är kvar på sjukhuset. 

– De patienterna vårdas framförallt av undersköterskor, men det är sjuksköterskor som delar ut medicin och tillkallas vid behov säger Maria Taranger, verksamhetschef för Medicin, Geriatrik och Akutmottagning på Östra sjukhuset.

– Vi har valt att inte flytta bort utskrivningsklara patienter från den avdelning de vårdats på just för att avdelningens läkare och sjuksköterskor skall finnas nära till hands om något inträffar. Sjuksköterskor är oerhört viktiga på sjukhus men de patienter som är utskrivningsklara från sjukhus har inte längre behov av samma täta kontakt med dem.

Platserna tillkom i slutet av januari 2017 och Maria Taranger säger att sjukhuset behövde strukturera om eftersom beläggningen var för hög på avdelningarna. 

– Vi mäktade inte med och behövde öppna fler vårdplatser, men kunde inte rekrytera tillräckligt med sjuksköterskor till dem. Samtidigt låg många färdigbehandlade patienter kvar hos oss i väntan på att kommunen skulle kunna ta emot dem. Många av dem behöver mest hjälp med att duscha, byta blöja eller gå på toa, och kan i första hand tas hand om av undersköterskor. Det frigör sjuksköterskor som kan ta hand om de som behöver mer aktiv omvårdnad, säger Maria Taranger.

"Liv står på spel"

Forskning sedan 1980-talet har visat ett samband mellan lägre sjuksköterskebemanning och ökad patientdödlighet på akutsjukhus. 

Sjuksköterskan och forskarstudenten Jane Ball vid Karolinska institutet presenterade i maj en studie som benar ut hur lägre bemanning orsakar fler dödsfall.

Resultaten visar att färre sjuksköterskor, leder till mindre omvårdnat och att fler patienter dör på grund av det. Hos patienter som genomgått vanliga kirurgiska ingrepp, med låg förväntad dödlighet, räckte det med 10 procents utebliven omvårdnad för att risken att dö inom 30 dagar efter operation skulle öka med 16 procent.

–  Det förvånar mig att problemet med låg sjuksköterskebemanning inte uppmärksammas ännu mer med tanke på att patientsäkerheten är hotad och liv står på spel, säger Jane Ball.

Statistiken kommer från 300 akutsjukhus i nio europeiska länder, däribland Sverige. 

På Östra sjukhuset görs försök med ett projekt som kallas Framtidens vårdavdelning. På Framtidens vårdavdelning är sjukskötersketätheten lägre, men framförallt arbetar sjuksköterskor tillsammans med större grupper av patienter i stället för ensamma med mindre patientgrupper.

Projektet finns på flera av Östras avdelningar, däribland på avdelning 353A för patienter med blodpropp i benet och lungorna och 349 för patienter med kirurgiska sjukdomar. Maria Taranger ställer sig bitvis frågande till forskningen och säger att man måste veta vad man jämför med. 

– Olika avdelningar har olika hög dödlighet, beroende på en mängd faktorer. På avdelning 353A råkar det vara så att man har färre dödsfall sedan det nya arbetssättet infördes, men det tror inte jag har med arbetssättet att göra. Jag tror man ska vara väldigt försiktig med att säga att en enskild aspekt kan göra så stor skillnad, säger hon. 

– Man drar slutsatser från internationell forskning med länder som inte alls har färdigbehandlade patienter i den utsträckning Sverige har. Att sedan hävda att det skulle öka dödligheten om de inte fick hjälp med basal omvårdnad av just sjuksköterskor, känns helt oseriöst, säger Maria Taranger bestämt.

– Vi gör bedömningen att det nya arbetssättet ökar sjukskötersketätheten för de patienter som behöver mest omvårdnad och att det är patientsäkert.

Mött stark kritik

 Ann Johansson är viceordförande för Vårdförbundet och kommenterar inte Östra sjukhuset specifikt, men säger generellt att förbundet är mycket kritiska till utvecklingen med färre sjuksköterskor. 

– Det är vanskligt att leka med folks liv på det här sättet. Vi ifrågasätter de här dåliga lösningarna som kommer i bristens spår. Det är oroväckande att verksamhetsledningar inför denna typ av avdelningar och inte litar på våra professionella kunskaper och inte tar hänsyn till forskningen – färre sjuksköterskor riskerar patientsäkerheten, säger Ann Johansson, vice ordförande för Vårdförbundet.

Vårdförbundet befarar att man inför lösningar som bara är till för att hålla vårdplatser öppna, utan att försäkra sig om kvalitén. 

– Jag tycker man som patient, och som befolkning, kan kräva att vården ska hålla en hög kvalité. 

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.