GP rapporterade under måndagen attde sjuksköterskelösa avdelningar som allt fler sjukhus använder sig av är patientosäkra. Svensk och internationell forskning visar attfärre sjuksköterskor, leder till mindre omvårdnadoch att fler patienter dör på grund av det.
GPskrev då felaktigt att Östra sjukhuset var en av de fem sjukhus som använder sig av vårdformen. Sahlgrenska Universitetssjukhusreagerar starkt på uppgifterna.
– Det är helt felaktiga uppgifter. Vi driver inget försök med sjuksköterskelösa avdelningar, säger Lisa Klang presstalesperson vid Sahlgrenska Universitetssjukhus.
Det är fem sjukhus i landet som under året har infört avdelningar eller vårdplatserdär vården framförallt sköts av undersköterskor och läkare. Uppläggen varierar. Danderyds Sjukhus i Stockholm och Lasarettet iYstad har under ett par veckor under sommarenen eftervårdsavdelning eller en observationsenhet med vårdplatser bemannade med undersköterskor, underläkare och läkare. Helsingborgs lasarett tillsammans med Skaraborgs sjukhus och Östra sjukhuset har så kallade uk-platser för utskrivningsklara patienter.
På Östa sjukhuset finns 18uk-platser för utskrivningsklara patienter spridda på tre avdelningar: stroke, diabetes, ämnesomsättning- eller KOLoch mag-, tarm eller leversjukdom.
Det är patienter som sjukhuset klassat som tillräckligt friska för att skriva ut från sjukhuset, och som i väntan på att få komma hem eller till annat boende är kvar på sjukhuset.
– De patienterna vårdas framförallt av undersköterskor, men det är sjuksköterskor som delar ut medicin och tillkallas vid behov sägerMaria Taranger, verksamhetschef för Medicin, Geriatrik och Akutmottagning på Östra sjukhuset.
– Vi har valt att inte flytta bort utskrivningsklara patienter från den avdelning de vårdats på just för att avdelningens läkare och sjuksköterskor skall finnas nära till hands om något inträffar.Sjuksköterskor är oerhört viktiga på sjukhus men de patienter som är utskrivningsklara från sjukhus har inte längre behov av samma täta kontakt med dem.
Platserna tillkom i slutet av januari 2017 och Maria Taranger säger att sjukhuset behövde strukturera om eftersom beläggningen varför hög på avdelningarna.
– Vi mäktade inte med och behövde öppna flervårdplatser, men kunde inte rekrytera tillräckligt med sjuksköterskor till dem. Samtidigt låg många färdigbehandlade patienter kvar hos oss i väntan på att kommunen skulle kunna ta emot dem. Många av dem behövermest hjälp med att duscha, byta blöja eller gå på toa, och kan i första hand tas hand om av undersköterskor. Det frigör sjuksköterskor som kan ta hand om de som behöver mer aktiv omvårdnad, säger Maria Taranger.
"Liv står på spel"
Forskning sedan 1980-talet har visat ett samband mellan lägre sjuksköterskebemanning och ökad patientdödlighet på akutsjukhus.
Sjuksköterskan och forskarstudentenJane Ball vidKarolinska institutet presenterade i majen studie som benar ut hur lägre bemanning orsakar fler dödsfall.
Resultatenvisar att färre sjuksköterskor, leder till mindre omvårdnat och att fler patienter dör på grund av det. Hos patienter som genomgått vanliga kirurgiska ingrepp, med låg förväntad dödlighet, räckte det med 10 procents utebliven omvårdnad för att risken att dö inom 30 dagar efter operation skulle öka med 16 procent.
– Det förvånar mig att problemet med låg sjuksköterskebemanning inte uppmärksammas ännu mer med tanke på att patientsäkerheten är hotad och liv står på spel, säger Jane Ball.
Statistiken kommer från300 akutsjukhus i nio europeiska länder, däribland Sverige.
På Östra sjukhuset görs försök med ett projekt som kallas Framtidens vårdavdelning. På Framtidens vårdavdelning är sjukskötersketätheten lägre, men framförallt arbetar sjuksköterskor tillsammans med större grupper av patienter i stället för ensamma med mindre patientgrupper.
Projektet finns på flera av Östras avdelningar, däribland på avdelning 353A för patienter med blodpropp i benet och lungorna och 349 för patienter med kirurgiska sjukdomar. Maria Taranger ställer sig bitvis frågande till forskningen och säger att man måste veta vad man jämför med.
– Olika avdelningar har olika hög dödlighet, beroende på en mängd faktorer. På avdelning 353A råkar det vara så att man har färre dödsfall sedan det nya arbetssättet infördes, men det tror inte jag har med arbetssättet att göra. Jag tror man ska vara väldigt försiktig med att säga att en enskild aspekt kan göra så stor skillnad, säger hon.
– Man drar slutsatser från internationell forskning med länder som inte alls har färdigbehandlade patienter i den utsträckning Sverige har. Att sedan hävda att det skulle öka dödligheten om de inte fick hjälp med basal omvårdnad av just sjuksköterskor, känns helt oseriöst, säger Maria Taranger bestämt.
– Vi gör bedömningen att det nya arbetssättet ökar sjukskötersketätheten för de patienter som behöver mest omvårdnadoch att det är patientsäkert.
Mött stark kritik
Ann Johansson är viceordförande för Vårdförbundet och kommenterar inteÖstra sjukhuset specifikt, men säger generellt att förbundet är mycket kritiska till utvecklingen med färre sjuksköterskor.
– Det är vanskligt att leka med folks liv på det här sättet. Vi ifrågasätter de här dåliga lösningarna som kommer i bristens spår. Det är oroväckande att verksamhetsledningar inför denna typ av avdelningaroch inte litar på våra professionella kunskaper och inte tar hänsyn till forskningen – färre sjuksköterskor riskerar patientsäkerheten, säger Ann Johansson, vice ordförande för Vårdförbundet.
Vårdförbundet befarar att maninför lösningar som bara är till för att hålla vårdplatser öppna, utan att försäkra sig om kvalitén.
– Jag tycker man som patient, och som befolkning, kan kräva att vården ska hålla en hög kvalité.
