Den senaste veckan har GP berättat om åldringar som blivit kvar på akuten i veckor och hur Arbetsmiljöverket nu klassar situationen på mottagningen som en risk för både patienter och personal.
Moderatpolitikern Johnny Bröndt, ordförande i SU:s styrelse, delar uppfattningen att läget är allvarligt.
Långa köer inget nytt
Han har varit sjukvårdspolitiker i omgångar sedan 1990-talet. Redan då talades det om långa köer på akuten och när han tillträdde som SU:s ordförande efter valet 2014 kontaktade han den dåvarande sjukhusdirektören och förklarade att just akuten var den mest prioriterade frågan.
Vad tänker du nu – två år senare – när du läser om Gunnel, 90, som låg ett dygn på akuten utan mat och hjälp?
– Det är förfärligt.
Sahlgrenska har sedan flera år längst akutköer i hela landet, enligt Socialstyrelsens mätningar. Men trots att det varit sjukhusledningens viktigaste mål i flera år – och att det var en fråga Moderaterna lovade i valrörelsen – har problemet blivit mer synliga än någonsin under den senaste månaden.
Johnny Bröndt säger att det förändringsarbete som påbörjades 2015 gett goda resultat på Östra, Mölndal och Barnsjukhuset, men inte på Sahlgrenska.
– Där har det inte kommit igång ordenligt, säger han.
Varför inte?
– Det handlar om traditioner. Om olika uppfattningar inom professionen. Till exempel: vem har inläggningsrätten? Är det akuten? Eller har vårdavdelningarna vetorätt?
Medan de andra akutmottagningarna införde nya rutiner löpte arbetet på som tidigare på Sahlgrenska, enligt Johnny Bröndt. Vårdavdelningar och akutmottagning har fortsatt tvista om vem ska ha makten. Samtidigt har antalet patienter ökat. När helgerna och säsongsinfluensan slog till var krisen ett faktum.
Nu har Tobias Carlsson, som skött förändringsarbetet på Östras akut, fått ansvaret att se till att samma sak verkligen sker på Sahlgrenska. Parallellt med det ska alla stängda vårdplatser öppnas och särskilda avdelningar för färdigbehandlade patienter öppnas.
Dessutom ska arbetsuppgifterna på akuten renodlas.
– En del arbetsuppgifter kräver inte sjuksköterskelegitimation. De kan utföras av undersköterskor eller biträden. Därför kommer vi att sätta in mer folk, för att renodla sjuksköterskornas arbeten.
Mer folk, säger du – har det varit för få?
– Ja, det skulle man kunna säga. Men det viktiga är att det blir en annan mix. Sjuksköterskor ska inte servera lunch, till exempel.
Sjukhusets egen statistik visar att personalomsättningen på akuten har ökat varje år sedan 2010. Vad tänker du om det?
– Man ska veta att det är de duktigaste som jobbar på akuten. De är attraktiva på arbetsmarknaden och har lätt att få andra jobb. Men jag hoppas att det faktum att vi sätter in mer personal gör att det blir mer attraktivt att stanna kvar.
Vad hade ni politiker kunnat göra annorlunda, för att undvika den situation vi är i nu?
– Vi kanske skulle ha tryckt hårdare på vikten av att åtgärda problemen på akuten. Vi tycker nog själva att vi prioriterade det högt, men det har inte varit tillräckligt.
Akutsjukvård i toppklass har varit målet sedan 2013. Hur tycker du att SU-ledningen lyckats med det?
– Det har inte lyckats. Samordnaren (Tobias Carlsson) säger att det inte hänt någonting sedan vi började titta på akutverksamheten på alla sjukhus för två år sedan. Det är flera ledningar bakåt i tiden som misslyckats.
Hur informerade har ni politiker varit om läget?
– Vi är väl hyfsat väl informerade, men att det var så allvarligt som det visat sig vara kom fram sent under hösten, när anmälningarna till Arbetsmiljöverket gjordes. Det var då vi blev varse hur allvarligt det är.
Till viss del är han självkritisk. Akuten var det mest prioriterade problemet när han tillträdde – och han ser det fortfarande som det största problemet.
– Vi skulle ha satt ned foten tidigare och tydligare.
Med tanke på hur länge det varit bekymmer, tyder inte det på ett mer grundläggande problem?
– Vi har haft en ganska kraftig ökning av patienter på akuten varje år. Vårdapparaten är inte riktigt dimensionerad för det.
Menar du att Sahlgrenska inte har tillräckligt med resurser?
– Det är inte generellt underfinansierat. Men det är mycket toppar och dalar.
Många förklaringar
Förklaringarna till problemen på akuten har varierat under åren. Tidigare hette det ofta att göteborgarna gick fel, och vände sig till akuten när de borde gå till vårdcentralen. I dag handlar det till stor del om att kommunerna inte tar ansvar för färdigbehandlade patienter.
Johnny Bröndt säger att det är ett jätteproblem, som både kostar pengar och stoppar upp vårdkedjan inne på sjukhuset.
– Vi har ständiga diskussioner med kommunerna, men det har inte hjälpt.
Sedan valet 2014 är det en moderatledd koalition som styr regionen. Cecilia Dahlman Eek (S), vice ordförande SU:s styrelse, tycker att den nya politiska ledningen förvärrat problemen.
– Efter valet har fokus inte varit på vården, utan på att spara pengar. Och man har inte kompenserat Göteborg för befolkningsutvecklingen. Det har varit en dålig ledning, säger hon.
Hon delar bilden att Sahlgrenska – till skillnad från Östra och Mölndal – inte klarat av att förändra strukturerna och säger att det fungerade så länge man hade tillräckligt med vårdplatser.
– Under den tiden vi styrde hade vi ordentlig koll på vårdplatserna. Det har de inte nu. Man har dragit ned för att spara pengar.
Nu ska alltså stängda vårdplatser öppnas igen och Sahlgrenska ska tvingas genomföra samma förändringar som de andra akutmottagningarna inom SU. Johnny Bröndt tror och hoppas att det ska leda till en förbättring.
När är situationen bra?
– Jag tror att vi kommer att se resultat efter sommaren. Men jag tror inte att det är perfekt då, säger han.
