Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

SU i kris – operationer får vänta

Patienter med godartade hjärntumörer eller blödningar i hjärnan riskerar få vänta på operation. Orsak: bristen på sjuksköterskor. Verksamhetschefens information lämnar facket "i chocktillstånd".

Goran Delic, verksamhetschef för neurosjukvård och neurokirurgi inom SU gick i tisdags ut med en första lägesbeskrivning inför hösten till sin personal. Beskeden lämnade facket närmast "i chocktillstånd", enligt Monica Djurner, huvudskyddsombud för Vårdförbundet.

Goran Delic beskriver för GP:

■ Från 1 september kommer neurokirurgen, som det ser ut nu, att tillfälligt behöva dra ner 27 vårdplatser till 22. Det innebär ändå en ökning med sju platser från dagens 15. En av de två postoperativa vaksalarna kommer att hållas stängd. Planerade operationer kan fördröjas, då patienter med akuta behov prioriteras.

- Det gör att patienter med exempelvis subduralhematom (mindre blödningar i hjärnan) inte blir opererade som planerat, de blir liggande kvar på sina sjukhus ute i regionen. Och deras tillstånd kan bli akut väldigt fort. Vi kommer förstås att hålla ett öga på dem, men deras operationer riskerar få vänta. Även patienter med godartade hjärntumörer får sina operationer fördröjda, det är naturligtvis inte heller bra. De med elakartade hjärntumörer opereras däremot direkt.

- Det tar sex månader att lära upp sjuksköterskor till den här typen av vård. Och det är 60 operationer i månaden som vi riskerar att inte kunna utföra. Så med samma situation året ut är det 250 operationer vi talar om. Min förhoppning är dock att vi ska hitta lösningar som gör att vi så snart det är möjligt kan återgå till full verksamhet igen.

■ På neurologavdelningen som normalt har 20 vårdplatser kommer man att tvingas dra ner till 11, åtminstone i början av september.

- Det innebär att många patienter som var planerade att komma in måste strykas. Det kan handla om till exempel Parkinson- och epilepsiutredningar. Men vi jobbar på att det inte ska bli så och försöker hitta bra lösningar, säger Goran Delic.

■ På ryggmärgsskadeavdelningen, där bland annat förlamade patienter från trafik- och drunkningsolyckor vårdas, har man redan svårigheter.

- Från 1 oktober blir det svårt att upprätthålla de sex platserna. Till exempel har vi utprovning av ventilator (andningsutrustning) för ALS-patienter där – och den personalen är redan på väg att lämna efter sommaren. Dock har vi under onsdagen hittat en möjlig lösning, genom samarbete med andra kliniker inom SU.

■ Inom strokevården finns normalt 46 vårdplatser men nu är där bara 35.

- Dit är det är extra svårt att hitta sjuksköterskor. Arbetsmiljön är tung, neuro är väldigt tungt överhuvudtaget. Här handlar det om både somatik och psykiatri samt en hög andel akuta fall. Och när det då är få sjuksköterskor blir det tungt för dem som blir kvar. Vår förhoppning är att vi ska kunna öppna fler vårdplatser så snart som möjligt. säger Goran Delic.

Vad kommer du att göra nu?

- Det jag gjort är en lägesbeskrivning, nu måste jag agera. Och prioritera. Men det blir tufft.

Hur påverkar det här patientsäkerheten?

- Det är naturligtvis tufft. Men vi ska göra allt vi kan för att upprätthålla den.

Monica Djurner, Vårdförbundets huvudskyddsombud för område 6 där neurosjukvården ingår, säger att Goran Delics information lämnade facket "i chocktillstånd".

- Att det var så ansträngt visste vi inte, våra medlemmar hade inte larmat än. Men vi ska börja ringa runt nu, säger hon.

Hon välkomnar hans besked att vårdplatserna dras ner som ett svar på sjuksköterskebristen.

- Ja, det måste arbetsgivaren göra. Vart patienterna sedan ska ta vägen får arbetsgivaren svara på. Men det är klart att det inte är optimalt för patienterna.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.