Enkätundersökningen, gjord av föreningen Varken Hora eller Kuvad, består av svar från 1200 skolungdomar mellan 12 och 18 år i några av Göteborgs nordöstra förorter, bland annat Angered och Bergsjön.
– Jag blev helt chockad när jag såg resultatet. Jag hade kanske tippat på någon procent. Det finns inga ord, säger Guluzar Tarhan Selvi, tillförordnad projektledare på Varken Hora eller Kuvad.
Syftet har varit att undersöka förekomsten av hedersförtryck i socialt och ekonomiskt utsatta stadsdelar i Göteborg, områden som myndigheter och organisationer pekar ut som särskilt utsatta för både hedersproblematik och religiös extremism.
Unga tycker IS gör rätt
I undersökningen ställdes bland annat frågan om eleverna har sympatier för religiösa extremister så som Islamiska staten och jihadister. Över elva procent, mer än 130 ungdomar, svarade: "ja, jag har sympati". 13 procent svarade att de kände någon annan med sådana sympatier.
Föreningen Varken Hora eller Kuvad har regelbundet workshops om hedersförtryck på skolor runt om i Sverige och det är också bakgrunden till att man valde att ha med frågan om sympatier för religiös extremism i undersökningen.
– Vissa ungdomar vi mött använder ord som "kafir" för icke-troende människor, och de säger att sådana kan "dra åt helvete" och att "IS gör egentligen rätt" och så vidare. I en tidigare undersökning från Stockholm kunde vi även se att unga angav att de var mer religiösa än sina föräldrar, säger Guluzar Tarhan Selvi.
Islamiska staten har gjort sig kända för tortyr, brutala avrättningar och våldtäkter.
Elev: "Älska islamiska staten!"
I enkäten har vissa elever valt att fördjupa sina resonemang och lämna kommentarer.
"Älska islamiska staten!" skriver en elev.
"De är schysta. Jag vet inte, man ska inte tro på allt man läser" skriver en annan.
I undersökningen är det tydligt att religionen har en tydlig prägel på många av ungdomarna – hälften har svarat att de själva är "mycket religiösa". Av de 1200 ungdomar som svarat identifierar sig majoriteten som muslimer, 40 procent som kristna och två procent som icke-troende. De allra flesta har föräldrar födda i utlandet.
Tilliten för myndigheter är också låg om man jämför med de religiösa samfunden. 49 procent svarade att de har mycket tillit gentemot religiösa samfund, där motsvarande siffran för skolpersonal är 22 procent och polisen 25 procent.
Ger en bild av förorten
När föreningen Varken Hora eller Kuvad släppte en liknande studie gjord i Stockholmsförorter, kritiserade vissa studien för att inte vara tillräckligt akademiskt granskad. Den nya studien i Göteborg har därför granskats av bland annat Hans Ekbrand, doktor på Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap på Göteborgs universitet och Khalid Khayati, universitetslektor på Linköpings Universitet.
– Undersökningen ska inte ses som en bild av hela staden eftersom undersökningen är gjord i de områden och skolor där denna problematik troligtvis är som störst. Samtidigt, om över 130 elever svarar att de sympatiserar med IS eller liknande extremism, då är det i sig väldigt många och en siffra som givetvis måste tas på allvar, säger Hans Ekbrand.
Polisen: "Mycket skrämmande"
Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan tycker att resultatet ska ses som ett varningstecken.
– Det är allvarligt. Det är väldigt problematiskt om en av tio unga yttrar positiva omdömen om sådana här grupper. Och det är särskilt viktigt att man vet hur man agerar ute i klassrummen när sådana här åsikter uttrycks, säger Magnus Ranstorp.
Även Ulf Boström, integrationspolis i Göteborg, ser allvarligt på siffran.
– Det är mycket skrämmande. Tyvärr förekommer stöd för extremism i stor utsträckning. Det ser vi till exempel i internationella studier när det gäller stödet för sharialagar och våld i religionens namn, säger Ulf Boström.
Integrationspolisen Ulf Boström menar att stödetför religiös extremism är utbrett.
Kommunen nöjda med sitt arbete
Lotta Lidén Lundgren är verksamhetschef på Social utveckling, Social resursförvaltning i Göteborg.
–135 personer som uttrycker sympatier för religiös extremism, är 135 för mycket. Vi hade ju helst önskat att inga uttryckte stöd för sådana grupper. Men så ser verkligen tyvärr inte ut, säger Lotta Lidén Lundgren.
Göteborgs stad har sen förra året två samordnare mot våldsbejakande extremism. Förra vintern fick de kritik av Mona Sahlin för att inte ha tagit fram en handlingsplan, något som finns numera. I den nämns bland annat att kommunen ska arbeta mer med samverkan, demokratifrämjande, informationsspridning samt att "se individerna, inte bara de ideologier som dessa förespråkar". Cirka 6000 kommunanställda och 200 barn har under året fått utbildning kring radikalisering.
Hur ska ni stoppa de unga som riskerar att radikaliseras och ansluta sig till exempelvis IS?
– Det mest verkningsfulla verktyget är anhöriga. Det är de som kan övertyga en person som är på väg åt fel håll och försöka uppmärksamma dem på vad de faktiskt förlorar. Sen handlar det om att vi ska fortsätta med det vi gör – att arbeta förebyggande i skolan, socialtjänsten och med föreningslivet och imamer. De vill samma sak som oss – att hindra en utveckling av radikalisering.
Karwan Faraj har gjort flera dokumentärer där han intervjuar IS-terrorister.
"Vinner på grund av vår sega byråkrati"
Karwan Faraj är göteborgare och dokumentärskapare somunder årenkartlagt och träffat personer som anslutit sig till Islamiska staten.Han tycker att arbetet har gått för långsamt.
– Det behövs handlingskraft. Kom igen, folk har åkt till IS sen 2012. Det är snart 2017. Man har haft många år på sig att tänka, utreda och kartlägga. Det behövs handling nu. De som hjärntvättar ungarna just nu kommer att vinna annars. De vinner på grund av vår sega byråkrati, säger Karwan Faraj.
