Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

På Sahlgrenska Universitetssjukhuset börjar det nu bli ont om donerad sperma. Bild: Jonas Dagson/TT
På Sahlgrenska Universitetssjukhuset börjar det nu bli ont om donerad sperma. Bild: Jonas Dagson/TT

Spermalagret nästan slut – drabbar äldre kvinnor

Pandemins restriktioner har lett till att färre män har åkt till Sahlgrenska för att donera sperma. Till följd av detta är lagret i princip helt tomt, vilket kan få konsekvenser för dem som har bråttom med att skaffa barn.

Efterfrågan på sperma var hög redan före pandemin. Som en konsekvens av pandemins restriktioner har dock färre män dykt upp på donationsmottagningen för att donera sperma. Zoha Saket, specialistläkare inom gynekologi och reproduktionsmedicin poängterar att mottagningen följer coronareglerna.

– Vi följer strikt de riktlinjerna som sjukhuset har. Det är mindre patienter på plats och endast de som är helt friska får komma in på mottagningen. När man sedan ska lämna ett spermaprov, träffar man bara en person som dessutom står bakom plexiglas. Många av våra samtal sker idag digitalt, säger hon.

LÄS MER: Absurt att Sverige har spermabrist när Danmark exporterar

LÄS MER: Iva-sjuksköterskor är inte utbytbara

LÄS MER: SU anmäler fall av coronasmitta till Arbetsmiljöverket

Behovet av spermadonationer sköt i höjden när det 2016 blev tillåtet för ensamstående kvinnor att skaffa barn med hjälp av insemination. Helt plötsligt låg kön för en behandling på fyra år. Efter en effektivisering av verksamheten lyckades man dock korta ned kön.

–Innan spermierna tog slut låg kötiden på två år. Hur lång den blir nu är svårt att säga eftersom det krävs att frivilliga ställer upp och att det sedan tar en viss tid från det att man lämnar ett prov tills vi kan använda spermierna, säger Zoha Saket.

Med anledning av det snart helt tomma lagret går Sahlgrenska nu ut med en kampanj riktat till friska män mellan 23 och 44 år. ”Vi behöver bra simmare. Donera din sperma!”, lyder parollen. I samband med donationen lämnar man prov cirka en gång i veckan vid åtta tillfällen. Givaren kan även vänta sig en ersättning för sin insats.

– Man får 600 kronor för varje lämnat prov. Det ska täcka förlorad arbetstid och resekostnader, säger hon.

Kan ersättningen komma att höjas för att locka fler givare?

– Inte i första hand. Tanken är att spermadonationen ska vara altruistisk i Sverige, att man donerar för att man vill, inte för att tjäna pengar.

Den allvarligaste konsekvensen är att bristen för vissa kan stänga dörren att någonsin få barn.

– Den viktigaste faktorn för att få barn är kvinnans ålder. Ju längre man väntar med att skaffa barn desto svårare kan det bli när det väl är dags att påbörja behandlingen, säger Zoha Saket.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.