Redan 2021 ska 5 000 nya bostäder stå klara i området. Och fram till 2035 ska ytterligare 15 000 tillkomma.
Faller alla planer ut innebär det att den här delen av staden kommer att växa med 40 000 invånare den närmaste 15-årsperioden. Det kommer att ställa stora krav på bättre trafiklösningar, inte minst som bilberoendet är större här i staden som helhet. Om trafikstrategins mål om mer hållbart resande ska nås måste en stor del av resandet ställas om till gång, cykel och kollektivtrafik.
– Det finns en del utmaningar, konstaterar Per Bratthammar, handläggare på trafikkontoret och den som lett arbetet med den åtgärdsvalsstudie som går till botten med vad som behöver göras för att nå målen och säkra framkomligheten.
Flera aktörer har deltagit
Som kartan visar är mycket redan på gång. Till exempel finns en stor del av det som byggs inom ramen för Bostad 2021 i det aktuella området.
– När man drog igång Bostad 2021 sa man att det handlade om mindre planer, för att bygga ikapp. Men det visade sig ganska snabbt att om man inte får med trafiken så lyckas man inte med att uppfylla målen från trafikstrategin, säger Per Bratthammar.
Av det skälet har man nu jobbat brett och tagit ett helhetsgrepp på hur trafiklösningarna ska se ut efter 2035. Vid sidan av Göteborgs stad har bland andra Trafikverket och Västtrafik deltagit i arbetet.
LÄS MER:Inga stora planer på utökad kollektivtrafik på kort sikt
Hur man bygger spelar roll
För att säkra framkomligheten och klara trafikstrategins mål om ett mer hållbart resande krävs en mängd åtgärder.
• Det handlar dels om hur man planerar och bygger staden. Genom att bygga en tät blandstad kan man skapa förutsättningar för nära service.
– Om man bor i Högsbo ska man inte behöva åka till Sisjön för att handla. Det ska finnas grejer nära. Tanken är att man ska kunna reducera antalet långa resor, säger Per Bratthammar.
I linje med det vill man också se en högre täthet kring lokala torg och knutpunkter. Man vill också se en mer blandad bebyggelse i Sisjöområdet.
Bättre kollektivtrafik viktigast
• Man vill också knyta samman det lokala gatunätet. Som det ser ut i dag är det delvis osammanhängande, vilket försvårar för kollektivtrafik och leder till att lokal biltrafik använder trafiklederna för att nå angränsande stadsdelar.
– Vi vill inte ha ut mer trafik på våra leder. De är väldigt viktiga för att komma till hamnen och till industrierna på Hisingen, säger Per Bratthammar.
• En bättre kollektivtrafik beskrivs som det enskilt viktigaste åtgärdsområdet. Och här handlar det till stor del om att driva på för att de åtgärder som föreslås i Koll2035 verkligen genomförs.
Exempel på detta är metrobuss längs Söder- och Västerleden, stadsbana för spårväg i Dag Hammarskjöldstråket och längs befintlig sträckning från Marklandsgatan, via Marconigatan till Frölunda torg och vidare till Opaltorget.
Fler än i dag måste cykla
Man vill göra det lättare att ta sig till och från de viktigaste hållplatserna genom att förbättra gång- och cykelvägar samt cykelparkeringar och pendelparkeringar. Man konstaterar också att det är viktigt att det finns god kollektivtrafik redan vid inflyttning i nybyggda bostäder.
• I det aktuella området är bilberoendet större än på andra håll i staden. Gång och cykel ligger på en låg nivå. Därför föreslår man ett utbyggt pendelcykelnät mellan viktiga målpunkter. Till exempel utmed spårvagnsspåren mellan Frölunda torg och Marklandsgatan.
Åtgärdsvalsstudien var uppe på trafiknämndens möte i förra veckan och ska senare skickas ut på remiss.
– Nu har vi visat på behovet och vad vi måste göra. Nu kan vi bara hoppas att alla aktörer tar till sig det och hjälper till och bidrar, säger Per Bratthammar.
