Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Det finns stora kunskapsklyftor mellan elever födda utomlands med utländsk bakgrund och elever födda i Sverige. Det visar den senaste Pisa-undersökningen som presenterades under tisdagen. Arkivbild. Bild: JESSICA GOW / TT

Så märks kunskapsklyftorna av i Göteborg

Den nya Pisa-undersökningen visar att svenska 15-åringar överlag har förbättrat sina resultat. Men samtidigt växer skillnaderna mellan elever födda i Sverige jämfört med de som är födda utanför Sverige – något man märker av både i Askim och Bergsjön.
– Jag är absolut inte förvånad över resultatet, säger Monzer El-Sabini som är rektor på Bergsjöskolan med elever från ett 50-tal länder.

Det finns stora kunskapsklyftor mellan elever med inhemsk och utländsk bakgrund. Det visar den nya Pisa-undersökningen där elever födda utomlands med utländsk bakgrund fick lägre genomsnittligt resultat jämfört med elever födda i Sverige.

Det handlar framförallt om läsförståelsedelen. För de andra två delarna, matematik och naturvetenskap, är skillnaderna inte lika stora.

– Vi tror att det har att göra med att många nyanlända har kommit till Sverige sent och talar språk som inte ligger nära svenska. Om man kommer till ett engelsktalande land är det lite enklare, säger Maria Axelsson, undervisningsråd på Skolverket.

I Pisa-enkäter har rektorer även fått uppge hur de upplever resurstilldelningen till skolan. Där framkommer att socioekonomiskt svagare skolor har högre lärartäthet än på socioekonomiskt starkare skolor – dock är lärarnas behörighet ofta lägre.

LÄS MER: Svenska elevers skolresultat stiger

"Katastrofalt"

Monzer El-Sabini är rektor på Bergsjöskolan, en skola med elever från ett 50-tal olika länder. 2019 var det det bara drygt 26 procent av eleverna som uppnådde kunskapskraven i alla ämnen. Han säger att Pisa-resultatet ligger i linje med vad han hade förväntat sig.

– Jag är absolut inte förvånad över resultatet. Jag ser också kopplingar till nationella proven som pekar åt samma håll. När det gäller föräldrar med barn födda i Sverige, som går hos mig, har i princip hundra procent annan etnisk bakgrund än svensk.

Hur präglar det skolan?

– Det är katastrofalt brukar jag säga. Det står jag för. Vi har ett extra utsatt område med hög arbetslöshet och många biståndsberoende. Men jag känner ändå att vi gör skillnad i relation till våra elever. Även om vi bara har knappt 30 procent som klarar sig i alla ämnen.

Monzer El-Sabini, rektor på Bergsjöskolan. Arkivbild. Bild: Jonas Lindstedt

Han ser det fria skolvalet som en av orsakerna till de stora skillnaderna skolor emellan.

– Jag vill inte säga att jag är emot det, men det gör att resursstarka föräldrar väljer det som är bra för dem. Elever med svagare föräldrar har svårare att bestämma över elevernas skolval. Kunskapen och resurserna saknas. De har också mycket annat att tänka på än skolan. Det har gjort att resursstarka elever har lämnat oss. Starka och svaga elever kan annars vara varandras lärarresurser, men tyvärr får jag säga att vi saknar detta.

"Ingen överraskning"

På andra änden av skalan återfinns Nygårdsskolan i Askim. Där uppnådde över 90 procent av alla elever kunskapskraven i alla ämnen. Inte heller Marie Ahlén, som är rektor, är förvånad över resultatet.

– Det är ingen överraskning. Vi bor ju i en segregerad stad, säger hon.

Hon berättar att andelen elever med utländskt påbrå är relativt låg från förskoleklasserna upp till sexan, men att skolan bedriver ett arbete för att få till en större integration mellan sjuan och nian.

– Vi har fått in en gynnsam blandning olikheter som alla mår bra av. Vi har fått en något mer integrerad skola än tidigare.

Hon ser flera positiva delar med det. Bland annat att de elever som kommer från studiemotiverande hem smittar av sig på dem som har en annan bakgrund.

– Det spiller över på elever som kommer från en miljö med ett annat studietänk. Man kommer in i den här höga förväntningarnas stämning när man får en annan möjlighet att studera med högre måluppfyllelse.

Ni ingår numera i samma grundskoleförvaltning som exempelvis Bergsjöskolan, hur ska man göra för att få en större likvärdighet?

– Den stora svårigheten är att vi bor så olika. Det kräver modiga beslut från politiker att göra riktade insatser. För det är inte så att bara den ena sidan av staden vinner på att bli mer integrerad. Det skulle våra elever också göra. De skulle vinna en annan livskvalitet genom att få större perspektiv i sin tillvaro.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.