Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Så finns du där i jul – trots restriktioner

Julhelgen kan vara tuff för den som är ensam och i år riskerar fler att få fira på egen hand. Då kan en minut av din tid vara bästa julklappen.
– Vi människor tror ofta att vi behöver göra så himla mycket. Men även små saker gör stor skillnad, säger Marcus Eriksson, regionansvarig på Suicide Zero.

I veckan som gick meddelade en bister statsminister att de hårda restriktionerna ligger kvar över jul och nyår. Svenskarna uppmanas att fira jul i en mindre krets.

Storhelgerna är ofta en tuff tid för de som mår dåligt eller känner sig ensamma. När max åtta personer ska ses som normen, de i riskgrupp får hålla sig hemma och nära kontakter ska undvikas riskerar betydligt fler än vanligt att få fira på egen hand i jul.

Det gör att det kan vara extra viktigt att tänka på sina medmänniskor.

Organisationen Suicide Zeros uppmaning inför julen är: Hör av dig.

– Det kan låta enkelt men det kan vara svårt att ta en första kontakt med grannen som har skilt sig, någon som har förlorat en anhörig eller en kompis som mår dåligt. Men ta kontakt, berätta att du gör det för att personen är viktig för dig och att du vet om vad som händer i deras liv, säger Marcus Eriksson, regionansvarig för Suicide Zero Västra Götaland.

Marcus Eriksson, regionansvarig Suicide Zero, Västra Götaland. Bild: Anders Ylander
Marcus Eriksson, regionansvarig Suicide Zero, Västra Götaland. Bild: Anders Ylander

Ingen ökning av självmord

Varje dag tar cirka fyra personer i Sverige sitt liv och från flera håll har det varnats om att pandemin kan att leda till ökad psykisk ohälsa. Under april ökade samtalen till Självmordslinjen med över 60 procent jämfört med samma period förra året, men statistik från Socialstyrelsen visar att självmorden inte har ökat under årets första sex månader.

Hur det kommer att påverka på sikt är dock oklart. Tidigare studier har visat att självmord ofta minskar tillfälligt under kriser för att sedan öka igen efter att den omedelbara krisen har gått över, enligt Nationellt centrum för suicidforskning och prevention vid Karolinska institutet.

Och Marcus Eriksson tycker att det finns all anledning att visa lite extra omtanke i år.

– Högtider är ju laddade överlag och vi vet att arbetslöshet, ekonomisk otrygghet eller att man förlorar en nära anhörig är konsekvenser av pandemin, allt detta påverkar hur man mår och är även riskfaktorer för psykisk ohälsa och suicid. Dessutom är det väldigt många som är ofrivilligt isolerade och inte kan träffa anhöriga just nu.

Förlorade sin pappa i självmord

Marcus Eriksson har själv erfarenhet av självmord i sin närhet.

Den 25 februari 2010 var han på semester i Thailand. Han och hans vänner hade varit ute kvällen innan och satt och åt frukost när telefonen ringde. I andra änden berättade hans bror att deras pappa var död.

– Det kom som en käftsmäll. Han hade varit inlagd på sjukhus för djup depression men det kom ändå som en chock, säger han.

I samband med begravningen kom han i kontakt med Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd (Spes) där han fick prata med andra som hade varit med om samma sak.

Efter ett tag började han engagera sig ideellt och sedan jobba för organisationen och engagemanget blev också en väg tillbaka för honom själv.

– Att finnas där för någon annan kan också göra att det känns bättre om man själv mår dåligt, säger han.

Små saker kan göra stor skillnad

För den som mår dåligt kan det hjälpa att förbereda sig på en speciell jul, enligt Suicide Zero. Det kan handla om att man planerar in telefon- eller videosamtal under de lediga dagarna eller att man skriver ned de saker som man faktiskt inte kan påverka för att minska stress och ångest.

Det är också viktigt att våga söka stöd hos andra även om det kan vara svårt, säger Marcus Eriksson.

– Det finns mycket myter kring självmord. Till exempel att det inte går att stoppa någon som har bestämt sig, eller att man väcker den björn som sover om man pratar om självmordstankar. Men det är totalt fel. Det finns jättemycket vi kan göra som medmänniskor och liv går alltid att rädda, säger han.

Och även små saker kan göra stor skillnad.

– Boka in ett videosamtal med någon, eller lägg en lapp med en julhälsning i grannens brevlåda. Det kan betyda väldigt mycket för någon att känna sig behövd, sedd och omtyckt.

LÄS MER: Samtalen till Självmordslinjen ökar under corona

LÄS MER: Hon lämnades ensam med fyra barnen när maken tog sitt liv

LÄS MER: Studiecirkeln hjälpte Magnus med självmordstankarna

Det kan du göra för andra under jul och nyår

Att göra något för våra medmänniskor hjälper andra men får också oss själva att må bättre. Fundera över vilka du inte har hört av dig till på länge. Vilka personer kan du ringa idag?

Med små medel kan du få någon att må bättre. Le mot de du möter på en promenad och säg något snällt, eller lägg en lapp i grannens brevlåda med en fin hälsning.

De digitala plattformarna kommer att vara lösningen i jul – det är så klart inte lika roligt som att ses på riktigt men det är bättre än att inte ses alls. Att lära någon hur man använder mobil, dator eller surfplatta för att hålla kontakten med andra kanske kan bli en julklapp.

Att agera och våga fråga är två viktiga saker när någon i din närhet mår dåligt. Man kan påverka människor till att välja livet. Att visa att du finns där kan göra all skillnad i världen.

Det kan du göra om du själv mår dåligt

Sätt upp mål att beta av. En bra grej kan vara att göra en dagsplanering för vad som får dig att må bra eller hur du kan få någon annan att må bra. Exempelvis kan du i förväg boka en videofika med någon eller redan nu planera in måltiderna dag för dag.

Att skriva ner vilka saker som går att påverka och vilka som inte gör det kan vara en bra idé. Det kan vara ett sätt att minska stress och ångest. Om oron och rädslan kryper sig på är det viktigt att identifiera vad den består av. Därför är det bra att känna in ångesten, vara med den en stund och observera den, tills den klingar av. Säg till dig själv att just nu har jag det så här, men det kommer inte alltid att vara så.

Att göra något för andra kan få dig att må bättre. Ta en promenad och le mot de du möter eller ring någon du inte hört av dig till på länge.

Källa: suicidezero.se/jul

Hit kan du vända dig om du mår dåligt

Mår du dåligt? Eller är du orolig för en vän eller anhörig som mår dåligt? Det är viktigt att aldrig lämna en person som mår dåligt ensam. Om läget är akut ska man alltid ringa 112 eller vända sig till närmsta psykiatriska akutmottagning.

Det finns även flera hjälplinjer och stödsajter dit man vända sig om man själv eller någon man känner mår dåligt:

Minds självmordslinje

Självmordslinjen har öppet dygnet runt. Där kan du prata med någon av Minds volontärer för att få stöd. De finns på telefonnummer 90101 men de har även en chatt.

Minds föräldratelefon

Mind har även en föräldratelefon dit föräldrar till personer som mår dåligt kan vända sig. Telefonlinjen 020-85 20 00 har öppet på vardagar mellan klockan 10–15. Mer information finns här.

Jourhavande medmänniska

De har en telefonjour som är öppen för alla. De finns för att stötta, visa förståelse och dela känslor med människor som inte har någon annan att vända sig till. De finns på telefonnummer 08-702 16 80 alla dagar mellan 21 och 06 och på deras hemsida.

Bris

Du som är under 18 år kan ringa till Bris för att få prata med en kurator om det du funderar på eller om det du behöver hjälp eller stöd med. Numret är 116 111 och är linjen är öppen alla vardagar mellan 9–12 och 14–21. Det är gratis och du får vara anonym.

Spes

Anhöriga till personer som tagit sitt liv kan vända sig till Spes för stöd och hjälp. De som svarar har själva mist någon i suicid. Numret är 020-18 18 00 och de har öppet alla dagar mellan klockan 19 och 22. Mer information finns på www.spes.se.

1177

Vårdguiden kan svara på frågor om psykisk ohälsa. På hemsidan går det också att läsa tidigare ställda frågor eller skicka in en egen fråga anonymt.

Kyrkans SOS

Telefonjouren som nås på 0771-800 650 är öppen vardagar mellan 13–21 och helger mellan 16–21. Linjen är bemannad av volontärer och är öppen för alla. De driver även webbtjänsten SOS-brevlådan.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.