Peter Hwass fågelskådar minst fyra gånger per vecka och har god kännedom om lokala fåglar. Men hans senaste upptäckt, en dvärgspov på svensk mark, är något unikt.
– Det är härliga dagar. När man kommer över något sånt här tror man inte sina ögon, pulsen stiger och svetten bryter fram i pannan. Efter att ha säkerställt med två fågelskådarvänner kunde vi fastställa att det rörde sig om en dvärgspov.
När GP når Peter Hwass är han fortfarande ute med kikaren och har inte släppt dvärgspoven med blicken.
– Ett bra mått på denna raritet är att min vän Pierre på vinst och förlust kastade sig på ett plan från Frankrike till Köpenhamn och sedan tog en hyrbil upp hit. Den kan ju flyga iväg vilken sekund som helst. Detta är helt klart häftigaste jag upptäckt, det enda som toppar detta är om man skulle skåda en ny art i Sverige.
Häckar på Sibiriska tundran
Dvärgspoven är en art som brukar häcka i nordöstra Asien, på sibiriska tundran där det finns stora våtmarksområden och övervintrar i norra Australien. Det enda hittills kända fyndet i Sverige gjordes på Öland 2005.
– Jag såg dvärgspoven på Öland 2005. Men det är en extremt ovanlig fågel att skåda. Den förflyger sig sällan så här långt västerut, säger Niklas Aronsson chefredaktör på Vår Fågelvärld.
Dvärgspoven är även ovanlig när det kommer till övriga Europa. Fågeln har skådats ett ytterst fåtal gånger på kontinenten.
– Den har skådats totalt åtta gånger i det vi brukar kalla Västpalearktis, ett område som sträcker sig från Uralbergen ner till arabiska halvön, Nordafrika och till Island.
"Detta är rätt stort"
Dvärgspoven ser ut som en blandning mellan småspov och storspov, arter som redan finns i Sverige. Fågeln är en vadare med långböjd och nedåtböjd näbb.
Varför dvärgspoven, en så pass ovanlig art, dyker upp i Västsverige kan bero på flera faktorer.
– Anledningarna kan var många. Som allt som oftast när det gäller rariteter som skådas i Sverige och Europa. Den enskilda arten kan exempelvis ha fastnat i ett vädersystem, ha ett inneboende navigeringsfel eller råkat flyga med andra arter av misstag. Men det var länge sedan den sågs här.
Flera andra ovanliga arter har dykt upp i Sverige tidigare i år. Bland annat ökentrumpetare och gråhuvad vipa.
– Detta är rätt stort man får säga. Då har vi ändå haft ett år med flera rariteter. Vi har haft en hel del ovanliga fåglar som skådats i landet. Enligt den internationella varianten av rödlistning är dock dvärgspoven livskraftig, vilket är den lägsta skyddsklassen. Den kan inte ses om en hotad art.
Flera arter flyttar sin nordgräns till följd av klimatförändringar. Men dvärgspovens besök i Sverige har troligen inget att göra med ett förändrat klimat, enligt Niklas Aronsson.
– Att man kan se fler rariteter beror på flera anledningar. Det finns fler som fågelskådar och har större kunskap. Detta är annars något som lätt skulle kunna falla mellan stolarna. Men allt som har med ekologi och biologi är mer komplicerat. Fåglars utbredningsområde förändras utifrån flera faktorer.
