Polisen har redan tidigare använt drönare i centrala Göteborg, exempelvis vid våldsamheterna efter black lives matter-demonstrationen för några veckor sedan.
Nu har polisen i Göteborg fattat beslut om utökad användning av drönare, så kallade UAS (Unmanned Aerial System). Beslutet innebär att polisen kan använda drönare mer frikostligt och inte behöver fatta separata beslut inför varje tillfälle.
LÄS MER:Nu kameraövervakas Brunnsparken dygnet runt
Ett exempel på en situation där polisen med fördel kan använda drönare är vid narkotikabrott. Enligt Kim Kanefur, projektledare för kameraövervakningen i centrum, flyr gärningsmännen ofta då polis kommer till platsen.
– Då kan man ligga på en högre höjd och följa dem, istället för att vi behöver förfölja med de risker det innebär. Det är tillgängligheten och möjligheten att vara mer flexibla som är viktig, säger han.
Evenemang, narkotika och personrån
Det nya beslutet om rörlig kamerabevakning i Göteborg city kommer att gälla till och med 31 maj 2021 och det är polismyndigheten själv som fattat beslutet. Sedan 1 januari i år behöver myndigheten inget tillstånd för kameraövervakning. Enligt lagen är man dock skyldig att överväga om intresset av bevakningen väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli bevakad.
– Det är en helt öppen bevakning. Lagstiftaren har gett mer mandat till polisen att hantera detta. Vi måste upprätthålla förtroendet så långt det bara går. Det är en tillitsfråga, säger Kim Kanefur.
LÄS MER:Polisens satsning – kameraövervakning längs hela Avenyn
Övervakningen kommer att ske i samband med större polisinsatser som till exempel musik- och sportevenemang, men även under så kallade helginsatser och riktade insatser mot personrån och narkotika.
– Det handlar inte om att man ska bedriva någon generell flygning, det ska finnas någon form av tanke bakom. Det är upp till insatschefen att nyttja efter bästa förmåga, säger Kim Kanefur.
Övervakningen kommer enligt polisen ske på ett sådant sätt att enskilda personer inte ska kunna identifieras, med undantag för när det sker ett brott. Då ska operatören som styr drönaren kunna zooma in för att identifiera personer eller dokumentera omständigheter för att säkra bevis.
LÄS MER:300 poliskameror ska övervaka centrala Göteborg
”Svårt att se den på himlen”
Generellt sett flyger drönaren på cirka 120 meters höjd, men vid behov kan man gå ner så lågt som till 50 meter.
– Vet man inte var den är är det rätt svårt att se den på himlen. Det är viktigt att säga att lagstiftaren har sagt att det är mer integritetskränkande att använda UAS än fasadkameror. Med fasta kameror kan enskilda göra ett aktivt val att inte gå där kameran är. Ibland varken ser eller hör man UAS. Därför flyger vi på hög höjd för att minimera identifieringsrisken. Polisen har inget självintresse av att bevaka eller titta på allmänheten, det är för att vi ska kunna upptäckta brott och skipa rättvisa, säger Kim Kanefur.
LÄS MER:Kollektivtrafiken ett steg närmare kameraövervakning utan tillstånd
Sedan tidigare finns runt 300 fasta kameror i centrala Göteborg och enligt Kim Kanefur har övervakningen gett goda resultat.
– Trots corona har vi ett antal misshandelsfall och narkotikabrott som har observerats. Då har vi kunnat följa och gripa gärningsmän. RLC och mina kollegor har sett överlåtelser där man kan titta på både säljande och köpande part. Det har varit otroligt givande, säger han.
