Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Pedagogen vid Göteborgs universitet. Bild: Olof Ohlsson

Massavhopp bland lärarstudenter – mitt i rådande skolkris

Bara sex av tio studenter är kvar när grundlärarprogrammet går in på sin sjätte termin – resterande fyra har hoppat av. Samtidigt råder akut lärarbrist i hela landet.
– Vi kommer ha obehöriga lärare i skolan i många år framöver, konstaterar Marie Fredriksson vid Göteborgs universitet.

För två år sedan gjorde Skolverket bedömningen att det kommer saknas 80 000 lärare i Sverige år 2031. Redan nu saknas tiotusentals behöriga lärare i landets skolor.

Mot den bakgrunden har det framförts krav på att fler lärare måste utbildas. Samtidigt lämnar nästan fyra av tio studenter grundlärarutbildningen innan de slutfört termin sex.

– Vi lägger stora resurser på studenter som inte tar sig igenom utbildningen, vilket i slutändan drabbar de andra studenterna. Samtidigt har vi ett krav om att utbilda fler, men det är ingen tillverkningsindustri. Man kan inte tillverka lärare på det sättet, säger Marie Fredriksson.

Låg tröskel – hög risk för avhopp

Hon är programledare för grundlärarprogrammet vid Göteborgs universitet, som har ett något lägre tapp än landet i övrigt. Liksom lärarfacken menar Marie Fredriksson att kraven för att komma in på lärarprogrammen behöver höjas.

– Ju lägre intagningspoäng man har kommit in på i ju högre grad hoppar man av, säger hon.

Det är ett påstående som får stöd i utvärderingar som gjorts. Idag räcker det med att ha klarat den lägsta nivån för godkänt betyg (E) i de kurser som behövs för att komma in på grundlärarprogrammet.

Är det rimligt att en person som med nöd och näppe klarat godkänt utbildar sig till lärare i samma ämne?

– Nej. Vi har dessutom en betygsinflation i gymnasiet där ganska många har fått godkänt (E) men där kunskapen inte motsvarar betyget. Vi ska ju inte undervisa studenterna i grundskolematte, vi ska lära dem hur de undervisar i matematik. Det förutsätter att man redan har tillägnat sig den kunskapen.

Marie Fredriksson, universitetsadjunkt och programledare för grundlärarprogrammet vid Göteborgs universitet. Bild: Göteborgs universitet

Vill se högre krav

Marie Fredriksson tycker att det borde krävas ett något högre betyg, exempelvis ett C, i det ämne man vill bli lärare i.

– De studenter som kanske fått ett godkänt ”snällbetyg” på gymnasiet får inte ett C, säger hon.

Du och flera andra vill se höjda krav för att komma in på utbildningen – samtidigt är behovet av nya lärare enormt. Hur ska den ekvationen gå ihop?

– Det gör den inte och det här skulle man ha tagit tag i för ganska längesedan. Men att ta in fler studenter utan att få ut fler lärare blir i slutändan kontraproduktivt. I stora kullar där nivån är väldigt spretig finns det studenter som tycker att programmet inte uppfyller deras förväntningar. Man tar för mycket hänsyn till studenter med svårigheter och kvaliteten blir för låg.

Man skrämmer bort de bästa studenterna?

– Ja. Det har jag sett väldigt konkreta exempel på.

Tror du att höjda krav kan generera fler lärare?

– I förhållande till de som kommer in, ja. Sen om det skulle bli fler totalt vet jag inte. Men det handlar också om att motivera studenter med lite högre betyg att söka sig till yrket.

Gör ni själva något för att säkerställa att era studenter håller den nivå som krävs?

– Till den här terminen har vi en ny kurs där man gör en form av språkprov. Det är en examinerande uppgift som man måste klara.

Den fungerar som någon form av kvalitetssäkring?

– Ja, det blir en form av kvalitetssäkring. I termin sex skriver studenterna sitt första examensarbete och där uppdagas ofta att många har stora språkliga svårigheter. De signalerna behöver man få tidigare.

Räcker med 0.1 på högskoleprovet

Marie Fredriksson nämner också att det finns studenter som kommer in via högskoleprov med så låga poäng som 0.15 av 2.0. Vid andra lärosäten finns exempel på lärarstudenter som kommit in på poäng under 0.1.

På frågan om hur situationen med lärarbrist och för få nyutbildade ska lösas har Marie Fredriksson inget rakt svar.

– Men man ska nog vara försiktig med enkla lösningar som riskerar att tumma på kvaliteten. Bättre villkor för lärarna, där de får vara just lärare, tror jag är väldigt viktigt för att behålla de vi har och få fler att vilja bli lärare, säger hon.

Fakta: Så många lärarstudenter hoppar av

Universitetskanslersämbetet har sammanställt statistik kring hur stor andel av studenterna som är kvar på landets tio största utbildningar när de når termin sex.

De två utbildningar som tappar flest studenter bland dessa tio är grundlärarprogrammet, 38,7 procent, och ämneslärarprogrammet, 53 procent.

Motsvarande siffror för Göteborg är 34,9 respektive 47 procent. Ämneslärare arbetar ofta i just grundskolan.

Källa: Universitetskanslersämbetet

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.