Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/5

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Kvinnokamp och kravaller banade väg för demokratin i Sverige

För hundra år sedan var Helena Gellermans morfar med och drev igenom allmän och lika rösträtt. Hon förundras över att frågan bara ligger två generationer bakåt i tiden, och påminner samtidigt om att jämställdhetskampen aldrig tar slut.
– Om man inte är tillräckligt uppmärksam så kan det ske en förskjutning och en urvattning av de här värderingarna, säger hon.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Helena Gellermans morfar, köpmannen Emil Lagerkvist (1876-1968) tog 1916 tåget ner från Skellefteå i Västerbotten och tog plats i riksdagens första kammare. Väl där drev han frågor om förbättrad järnvägstrafik och motionerade om enhetliga nationella regler för lastbilstrafik.

– Han var väldigt mycket för att man skulle koppla ihop inlandsbanan med Botniabanan, så att man lättare kunde frakta saker genom Sverige, säger hans barnbarn Helena Gellerman, i dag riksdagsledamot för Liberalerna, bosatt i Lerum dit hennes föräldrar senare flyttade.

Men det var en annan fråga som kom att definiera Emil Lagerkvist tid i riksdagen.

När riksdagens andra kammare den 24 maj 1919 drev igenom den allmänna och lika rösträtten rådde upprorsstämning i Sverige. Första världskriget hade tagit slut, i Ryssland hade tsardömet störtats. I Sverige rådde arbetsnedläggningar, vilda strejker och hungerkravaller i sann revolutionsanda.

Helena Gellermans morfar Emil Lagerkvist.. Bild: Petter Trens

Samhällelig omvandling

Rösträttskampen hade pågått sedan 1800-talets mitt, men då inriktad på den manliga rösträtten, vilken blev ett faktum 1909.

Denna period innebar i Sverige industrialisering och ekonomiskt transformering, samtidigt som liberala idéer i form av sociala rörelser och politiska partier tog form. Samhällsgrupper som tidigare stått utan makt började organisera sig. Visionen om ett mer rättvist samhälle började odlas.

LÄS MER: Frigga Carlberg från Göteborg kämpade för kvinnors rösträtt

Vid sekelskiftet 1900 hade kvinnokampen formerats på allvar. Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt bildades 1903 och blev tillsammans med bland andra Fredrika Bremer-förbundet pionjärer i den organiserade kampen. Till dessa sökte sig främst liberala medelklasskvinnor, lärarinnor, journalister, tjänstemän.

Socialdemokraterna och Liberala samlingspartiet hade i varierad omfattning drivit frågan om kvinnlig rösträtt sedan sent 1800-tal. Som en motreaktion bildades 1904 Allmänna valmansförbundet, som ville undergräva deras krav.

Motståndarna oroade sig över att kvinnorna skulle förlora sitt kvinnliga väsen om de tilläts engagera sig politiskt. Vissa menade att det var av omsorg för kvinnorna att låta dem slippa beblanda sig med politikens komplexa natur.

Stort folkligt tryck

Att inneha rösträtt ansågs vara synonymt med självständighet och ansvarsfullhet. Kvinnor däremot ansågs av opponenterna vara allt för inkonsekventa och känslostyrda.

1912 lades den första motionen om kvinnlig rösträtt, som avslogs.

Men trycket utifrån blev med tiden för stort, protesterna och masspetitionerna avlöste varandra. Högern med Allmänna valmansförbundet som konsekvent motsatt sig allt vad utvidgad rösträtt hette, blev till sist tvungna att ompröva sina ståndpunkter – revolution eller demokrati.

Vid en urtima – extra – riksdag 1918 togs ett principbeslut om att ett beslut om kvinnlig rösträtt skulle fattas vid nästa ordinarie riksdag, vilket blev den 24 maj 1919. Beslut om grundlagsändring klubbades 1921, och i september samma år genomfördes Sveriges första demokratiska val.

"Helt bisarrt"

"Den gamla ordningen, där politiskt inflytande var beroende av materiella tillgångar och privilegier, ersattes av demokratisk princip med en röst för varje man och kvinna. Ur denna revolution, för en revolution var det, växte det öppna, moderna välfärdssamhälle som vi numera tar för givet, definierat av jämlikhetens idé", skriver journalisten och författaren Per T Ohlsson i boken "1918 – året då Sverige blev Sverige".

Hundra år senare, hemma i vardagsrummet i Lerum, funderar Helena Gellerman över det faktum att hennes morfars kamp bara ligger två generationer bakåt i tiden.

– Att det inte är längre bort än så. För mig är det helt bisarrt med tanke på att vi idag tar det för givet att vi kan gå och rösta, säger Helena Gellerman.

Hur tänker du kring att din morfar var med och klubbade igenom det här beslutet?

– Att han var fruktansvärt progressiv. Det är ganska naturligt som kvinna att man drev de frågorna. Men att som man i det läget ställa sig upp och driva frågan om kvinnlig rösträtt så hårt tycker jag är helt fantastiskt. Att visa den styrkan och den integriteten, att det här står jag för.

Emil Lagerkvist var utöver sitt entreprenörskap och politiska engagemang också ordförande i helmanliga kristna "Tempel Riddare Orden".

– Som var ett ganska konservativt sällskap. Han verkar ha varit en väldigt komplex person, säger Helena Gellerman.

1985 kom Emil Lagerkvist dotter – Helena Gellermans mamma – Kerstin Gellerman in i riksdagen för Folkpartiet, och 2018 blev Helena Gellerman riksdagsledamot för Liberalerna.

– Det är fascinerande att hans engagemang banade väg för att kvinnor i hans egen släkt skulle komma in i riksdagen.

Efter 30 år som civilingenjör verksam i fordonsindustrin sitter Helena Gellerman nu i riksdagens trafikutskott, och engagerar sig alltså för samma typ av frågor som hennes morfar gjorde för hundra år sedan.

Oroar sig för framtiden

Kampen för ett mer jämlikt samhälle varken startade eller slutade för hundra år sedan. Helena Gellerman nämner de lagar om inskränkt aborträtt som klubbats i delstaterna Alabama och Georgia i USA.

– Vi kan inte ta det för givet längre. Om man inte är tillräckligt uppmärksam så kan det ske en förskjutning och en urvattning av de här värderingarna.

Gör vi tillräckligt?

– Nej, jag tror faktiskt inte det Det finns många som strider och ställer sig på barrikaderna för jämställdhet, men jag tror inte att vi är tillräckligt medvetna om att det faktiskt kan backa även här.

Efter riksdagsåren flyttade Emil Lagerkvist tillbaka till Västerbotten, och startade 1929 vattenkraftverket Vännäs kraft och var dessutom politiskt aktiv i stadsfullmäktige i Skellefteå.

Fakta: Viktiga årtal

1890: Sveriges allmänna rösträttsförbund bildas.

1902: Storstrejk för allmän och lika rösträtt.

1903: Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt bildas.

1907-1909: Beslut om proportionella val med allmän rösträtt för män över 24 år som betalar skatt och har gjort värnplikt. Fortsatt indirekta val till första kammaren. Kvinnor blir valbara till stads- och kommunfullmäktige.

1911: Första andrakammarvalet med allmän manlig rösträtt.

1912: Den första propositionen om kvinnlig rösträtt och valbarhet avslås av riksdagen.

1918: Uppgörelse om att beslut om kvinnlig rösträtt ska tas vid nästa ordinarie riksmöte.

1919: Första beslutet om kvinnlig rösträtt till riksdagen. Första valen med allmän och lika rösträtt för kvinnor och män till kommun och landsting.

1921: Andra beslutet om kvinnlig rösträtt till riksdagen.

1921: Det första fullt demokratiska riksdagsvalet med allmän och lika rösträtt genomförs den 12 september.

1922: De fem första kvinnliga ledamöterna träder in i riksdagen. Kravet på fullgjord värnplikt för rösträtt avskaffas.

Källa: Rösträttens århundrade, TT

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.