Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Kommunstyrelsens ordförande Axel Josefson (M) konstaterade i debatten att det är viktigt att göra någonting åt dagens organisation. Bild: Petter Trens
Kommunstyrelsens ordförande Axel Josefson (M) konstaterade i debatten att det är viktigt att göra någonting åt dagens organisation. Bild: Petter Trens

Historiskt beslut i fullmäktige – stadsdelsnämnderna avvecklas

Nu är det klart. Stadsdelsnämnderna ska avvecklas och verksamheterna centraliseras. Arbetet med den största omorganisationen i Göteborg på 30 år kan därmed börja.

Det var ett stort och historiskt beslut som kommunfullmäktige i Göteborg fattade strax efter åtta på torsdagskvällen. Stadsdelsnämnderna som infördes den 1 januari 1989 ska tas bort.

Men det var ett oenigt fullmäktige som till sist fattade beslut om den stora omorganisationen med röstsiffrorna 49-30.

Kommunstyrelsens ordförande Axel Josefson (M) konstaterade i debatten att det var viktigt att göra någonting år organisationen.

– Vi har sett avarterna med den här organisationen. Det är problem med resursfördelning och olika service till medborgarna beroende på var man bor.

Förutsättningarna varierade

Till en början var Göteborg indelat i 21 stadsdelsnämnder och det övergripande syftet var att värna den lokala demokratin. Att makten och politikerna skulle finnas närmare medborgarna. Att besluten skulle fattas närmare de berörda.

Organisationsformen visade sig ha sina baksidor. Förutsättningarna varierade stort mellan de olika delarna av staden. Det spretade på många sätt. Den 1 januari 2011 minskades antalet stadsdelsnämnder till 10. Men bristen på likvärdighet fanns kvar.

För drygt ett år sedan flyttades ansvaret för förskola och skola från stadsdelsnämnderna till nya centrala förvaltningar. Ingrid Andreae (S) pekade på att den processen tydligt visade hur stora brister det fanns i likvärdigheten över staden. På samma sätt ser det fortfarande ut vad gäller till exempel LSS-insatser, sa hon. Det en person i en stadsdel får beviljat avslås i en annan.

– Det är inte rättssäkert.

Saknar syfte och analys

Sabina Music (C) som också sitter som vice ordförande i SDN Norra Hisingen pekade på ett annat problem.

– Dagens upplägg kan ge en bild av skendemokrati. Jag känner mig ofta bakbunden i kontakter med medborgarna. De frågor som ligger nära deras vardag bestäms någon annanstans.

Att det finns problem är de flesta fullmäktigeledamöter överens, däremot är alla inte lika optimistiska till att en stor omorganisation är lösningen.

– Om man ska göra en så här stor omorganisation är det viktigt att det finns ett tydligt syfte, att det gjorts en riskanalys, en ekonomisk analys. Allt det saknas. Det är skiftande och vaga argument och vi får inget tydligt svar på vad som är syftet, säger Henrik Munck (D).

Även Liberalerna var emot

Daniel Bernmar (V) konstaterar att omorganisationen är den största i staden på 30 år – alltså sedan man införde stadsdelsnämnderna. Och att den kommer att sammanfalla med det tuffaste året i konjunkturcykeln, om prognoserna stämmer.

– Det kommer att kräva mycket resurser. Därför måste nyttorna överstiga kostnaderna. Ändå finns inget klart syfte, säger han.

Även Liberalerna argumenterade emot att lägga ned stadsdelsnämnderna.

– Det finns mycket som inte fungerar, men ingen vet hur det ska bli – ändå ska det gå så fort, säger Helene Odenjung (L).

Ingrid Andreae (S) höll inte med om att det saknas ett syfte med omorganisationen.

– Det handlar om ökad kvalitet och säkra kompetensförsörjning, likvärdighet. Det är precis samma argument som när vi centraliserade skolan, säger hon.

En referensgrupp ska jobba vidare

Efter det att skolan centraliserades återstår bland annat ansvar för socialtjänst, äldrevård och hemtjänst hos stadsdelsnämnderna. Stadsledningskontoret har i en utredning översiktligt visat hur en framtida organisation kan se ut, men nästa steg blir nu att en referensgrupp där alla partier är representerade arbetar vidare med detaljerna.

En fråga som kommit upp är hur man i en ny centraliserad organisation säkrar den lokala demokratin. En annan är vikten av att alla nya centrala förvaltningar inte kan ligga i centrala staden.

– Den lokala förankringen är viktigt. Hur vi ska placera verksamheterna är en fråga vi ska titta vidare på, säger Axel Josefson (M).

Tanken är att den nya organisationen ska vara på plats från den 1 januari 2021.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.