Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Peter Andiné är verksamhetschef vid Rättsmedicinalverket där Peter Mangs utreds. Han har jobbat länge inom rättspsykiatrin och säger sig ha världens bästa jobb. – Men jag läser inga deckare längre, jag får nog av det svarta här på jobbet. Det tyngsta med detta är allt mörker i relationerna, i barndomen. Det är lite tungt att bära.

Han ska utreda Mangs huvud

Frisk eller sjuk? Nu har Peter Mangs kommit till den rättspsykiatriska avdelningen på Hisingen. Högst ansvarig för utredningen är verksamhetschefen Peter Andiné och hans främsta verktyg är att lyssna.

– Han kom hit i onsdags och utredningen är påbörjad. Nästa vecka tar vi beslut om vi kan bli klara till den 21 augusti eller om vi ska begära förlängning, säger Peter Andiné.

Tegelbyggnaden där Peter Mangs ska utredas ligger vid vägens slut i en del av Hisningen, som när den byggdes på 70-talet, var rena landet. I dag är Rättsmedicinalverket granne både med hyreshusområdet Backa röd liksom med villaområdet rakt över vägen.

Psykisk störning eller ej

Här finns 12 utredningsplatser för brottsmisstänkta män och kvinnor. Utredningen ska ge svar på om de vid brottstillfället led av en allvarlig psykisk störning. Blir svaret ja döms de vanligtvis inte till fängelse.

– De människor som kommer hit känner sig ofta lättade. De har suttit häktade, många under en väldigt lång tid, och här kan de röra sig fritt på avdelningen, prata med andra människor och gå ut på rastgården, berättar verksamhetschefen Peter Andiné när han lotsar oss genom korridorerna till sitt tjänsterum.

Ett arbetslag med läkare, psykolog, forensisk socialutredare och omvårdnadspersonal genomför den utredningen som förr kallades stor sinnesundersökning men vars rätta beteckning är rättspsykiatrisk dito. Det finns inga diagnoser som per automatik säger att man lider av en allvarlig psykisk störning - med undantag av psykossjukdomar.

– Då förlorar du verklighetsförankringen, lider av hallucinationer, vanföreställningar och tankestörningar. Det svåraste är att hitta tankestörningarna, det är ett inre förlopp som upplev till exempel som om någon styr dina tankar.

Går det att lura er?

– Har man mött en psykossjuk så förstår man hur svårt det är att spela. Den som spelar har inte den psykosångest som följer med sjukdomen. Något fattas, säger Peter Andiné.

Många sjuka på fängelserna

98 procent av de cirka 550 personer som undersöks varje år får någon typ av diagnos, men bara 40 procent döms till vård. Det innebär att det på svenska fängelser sitter en ganska stor grupp sjuka personer. 30 procent av de som undersöks är födda utomlands. En förklaring till detta, menar Peter Andiné, är att utanförskapet gör det lättare att hamna i riskzon för missbruk och kriminalitet.

Den grupp som växer är personer psykossjukdomar som även missbrukar. Kanske kan personen klara av sina problem med rätt stöd, mediciner, bra relationer, en bostad, men drogerna gör att allt faller sönder.

– Amfetamin sätter igång samma maskineri i hjärnan som en psykos.

Undersökningen tar oftast fyra veckor, men kan bli längre.

– Förundersökningens omfattning vad gäller Mangs talar för att vi kommer att begära förlängd utredningstid och att utredningen tar uppåt åtta veckor, säger Peter Andiné.

Observeras dygnet runt

Personen observeras i stort sett dygnet runt av personalen: vid matbordet, i samtalen med andra, på rastgården. Men framför allt gäller det att lyssna, få personen att berätta om gärningen, om hur det kunde bli som det blev.

– Många är nästan aldrig lyssnade på, kanske har det funnits en fostermamma eller en socialsekreterare längs med vägen. Så det gäller att skapa en trygg relation för att få den sanna historien, den känslomässiga berättelsen. De flesta har farit fruktansvärt illa.

I slutet av rättegången vägrade Peter Mangs att svara på frågor, i stället läste han sin bok och höll ibland händerna för öronen. Han nekade till alla brott han misstänktes för och ville därför inte prata i rättsalen.

På den svåra frågan om det går att laga människor svarar Peter Andiné:

– Många kan bli bra men vissa får vi lappa ihop så gott det går. Det finns faktiskt de som kan hantera sin sjukdom och fungera. Men en förutsättning är att de håller sig drogfria, säger Peter Andiné.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.