Handgranatattacker i Biskopsgården. Skottlossning på öppen gata i Vasastan. Ett blodigt dubbelmord i ett bostadsområde i Tynnered. Och mellan det skottlossningar i nordost.
Året har till stora delar präglats av uppgörelser mellan rivaliserande gäng – och mitt i allt detta har Erik Nord, chef för polisen i Göteborg, klivit fram och visat såväl ledarskap som tålamod när han förklarat vad det är som händer och vad polisen gör för att komma tillrätta med våldet.
– Oj. Det var hedrande, säger han när vi berättar att han är nummer ett på GP:s maktlista för 2016.
Hur ser din ledarskapsfilosofi ut?
– Ett rättesnöre jag har är att man ska kunna berätta i direktsändning vad man har gjort och varför man har gjort det. Om man gör det blir det inte så komplicerat att leda verksamheten. Det funkar för mig i alla fall. Det händer att jag får den återkopplingen, att det känns ärligt. Och det beror på att det är ärligt.
Hur ser du på din egen makt?
– Det var en chef som sa till mig en gång: "en chef är som en hand i en spann vatten. Den är oerhört närvarande när den är där, men när man drar upp den flyter det ihop – och det finns nästan inga spår kvar av den handen."
Med det vill han ha sagt att man som chef måste vara ödmjuk och inse att ens egen roll är begränsad.
– Man kan göra stor skillnad som chef – om man lyckas få med sig hela verksamheten. Men samhällsutvecklingen beror på mycket mer än chefer och politiskt ledarskap. Emellanåt åker vi bara med, säger han.
Erik Nord är infödd göteborgare och känner alla gator i staden – eller kände i alla fall, när han fortfarande jobbade ute på fältet. Han började som polis som 21-åring 1982, på stationen på Tredje långgatan.
Tidigare gick vägen mot en högre befattning inom polisen via en juristutbildning, men när antalet självständiga polismyndigheter blev färre började man i högre grad utbilda chefer från de egna leden och Erik Nord är av den första generationen som inte är jurist i botten. Efter en tid som kriminalpolis blev han stabskommissarie och sedan har han avancerat uppåt efter ledarskapsutbildningar på Försvarshögskolan och universitetet.
Han säger att han haft många bra chefer under åren, men han vill inte lyfta fram någon speciell av rädsla för att glömma någon.
– Vi har haft en palett med olika sorters ledarskap, och det finns mycket bra ledarskap här som sällan syns. Vi blir kritiskt granskade hela tiden.
Man brukar säga att det är rätt hopplöst att arbetsleda journalister, eftersom vi ifrågasätter allting. Hur är det att vara chef för poliser?
– Om man plockar ihop den svenska poliskåren och jämför med den typiske svensken så hamnar man på den övre halvan. Poliser är i allmänhet bra människor, med en bra grundinställning. Om man går ut till en fotbollsplan eller handbollsplan och frågar vilka som är ideella ledare, så är det inte sällan poliser. Många har ett engagemang.
Han säger att det ofta pratas om att det är lågt till tak inom polisen, men att han inte håller med om det. Folk säger vad de tycker. Det märker han in matsalskön.
– Poliser som är ute på uppdrag i en bil är relativt autonoma. De kan inte alltid ringa en chef och fråga hur de ska lösa uppdraget. De står helt solo där ute. Det föder en viss självständighet.
Att en polischef hamnar högst upp på årets maktlista säger förstås en del om brottsligheten och framförallt den grova våldsbrottsligheten. I Göteborg har det hittills i år utbrutit skottlossning vid 37 tillfällen. Fem personer har fallit offer. Elva har skadats.
Kan du känna dig maktlös inför det?
– Nej, det kan jag inte säga. Jag vet ju att vi har en hyfsad koll på hur det här hänger ihop. Vi vet inte alltid vem som höll i vapnet, vi kan inte alltid lista ut vilka enskilda motiv det var – men vi förstår sammanhanget.
– Men visst känns det hopplöst när de ringer mig en kväll och säger att det är två ihjälskjutna på Briljantgatan. Jag vet ju vad som ligger framför oss, med långa utredningar som är oerhört komplicerade att genomföra.
Han säger att Sverige förändras. Hela tiden, och så har det varit för alla generationer. Men vad det kommer att innebära ser man inte alltid när man är mitt inne i förändringen.
– Å andra sidan: Sverige har aldrig varit som vi minns det. Det finns alltid ett förskönande filter. Går vi 20 år tillbaka i tiden så var det fler som dog till följd av våld i förhållande till populationen än vad det är i dag.
Då handlade det i och för sig inte om för polisen komplicerade våldsbrott, utan oftare om ett bråk i en lägenhet där det fanns ett par män, några flaskor sprit och en kniv. Det var enklare att utreda.
– Man måste klara av att ha två saker i huvudet samtidigt. De flesta lever ett bättre liv i dag än vad tidigare generationer gjort, å andra sidan är det ett bekymmer att vi fått in den här grova våldsbrottsligheten.
Det är lätt att se framtiden som en direkt fortsättning på det man ser i dag. Sådana resonemang hör man inte sällan om just våldsbrottsligheten: att vi bara sett början – och att det bara blir värre. Men det tror inte Erik Nord.
– Om jag får spekulera tror jag att det kommer att ligga på en nivå. Sedan kommer vi se skiften upp och ned. För att vi ska får rätsida på det kommer vi att behöva justera lite i lagstiftning, resurser – det är min uppfattning att svensk polis behöver mer resurser – och arbetssätt.
Vad är det värsta med gängbrottsligheten?
– Det är väl att den bygger upp bilden av att det finns no go-zoner, som ni skriver i media ibland. Det är inte min bild att det är så. Om man går ut och tittar i våra förorter tillsammans med chefer från andra polisorganisationer, så frågar de: "är det här det värsta ni har?" Livet funkar för det stora flertalet. Det är inte som en förort till Paris eller Berlin.
Du är ofta ute i media och pratar om vad ni gör och hur ni ser på läget. Hur viktigt är det i din roll?
– Jag tror att det är viktigt och det ligger i linje med den idé jag har att man ska vara ärlig och berätta hur det ser ut. Men då måste man också mottagaren klara av att hålla två bollar i luften samtidigt. Det ena är att det dödliga våldet faktiskt gått ned på 20 år, den andra är att gängkriminaliteten har ökat.
Till sist: vad önskar du nästa år?
– Att vi klarar upp en del av de allvarliga brotten. Vi ligger väldigt nära och har goda möjligheter. Jag hoppas att det tillsammans med den dom som kommer i Vår krog & bar på något sätt ska skänka lite eftertanke till dem som ger sig in i detta. Att risken att åka fast finns.
