Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Radi Jönsson, enhetschef på Sahlgrenska Universitetssjukhusets öron-näsa-halsklinik.

Hörselläkaren: "Det är jätteallvarligt"

Barns hörselsinne är extra känsligt och sårbart. Även kortare perioder med skadligt högt ljud kan ge bestående men. – Det kan räcka med ett enda tillfälle, säger hörselläkaren Radi Jönsson.

Att konserter inte håller sig inom de tillåtna riktvärdena kan få konsekvenser för framför allt de yngre i publiken, menar Radi Jönsson, som är verksamhetschef och hörselläkare på öron-näsa-hals-mottagningen på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

– Det är jätteallvarligt. Bullerexponering kan leda till skador som påverkar hälsoläget. Det är ett generellt hälsoproblem. Det är definitivt inget som man kan ta lätt på, säger hon.

Radi Jönsson menar att ett stort ansvar landar på de som står bakom konserterna för att se till att publiken inte riskerar att skada sin hörsel.

– Det är vid källan det ska dämpas och det är förstås arrangörerna som har ett jättestort ansvar att hålla sig inom de lagliga gränserna. Även om man har hörselkåpor eller öronproppar så ska inte ansvaret lämnas över på konsumenten. När det dessutom handlar om elektroniskt förstärkt musik så är det ju fullt möjligt att ta kontroll och skruva ner.

Vid konserter med barn under 13 år så får inte ljudet vara högre än 100 decibel i snitt och maxljudet aldrig överstiga 115. Reglerna finns för att skydda barns hörselsinne, som inte är färdigutvecklat förrän i åldern 15 till 20 år.

– Eftersom det fortfarande utvecklas så är det känsligare för att skadas.

Även korta höga ljud, så kallade impulsljud, kan ge bestående men, enligt Radi Jönsson.

– Om man ska vara generell när det gäller konsekvenserna av att man överskrider riktvärdena så är det oftast impulsljuden som ger upphov till höga ljudnivåer. Då ökar sannolikheten för att man ska få antingen en tillfällig eller en bestående hörselskada.

Framför allt kan det vara att man hör ljusa toner sämre och att man kan känna av förstadier till bestående hörselnedsättning. Det kan till exempel vara att man blir ljudkänslig, får tinnitus eller att vissa ljud uppfattas som förvrängda. Det blir framför allt en mekanisk skada på innerörats känselceller, säger hon.

När det gäller hur vanligt det är med hörselskador så går det inte att se en trend att fler och fler hör sämre. Däremot är det allt vanligare att människor själva menar att de har problem med hörseln, som till exempel tinnitus.

– Om man mäter hörsel på individer i dag så är det ingen ökning av mätbara hörselskador men om man frågar individer om de har hörselrelaterade problem så finns det en trend att fler och fler upplever att de har besvär.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.