Semlor med annorlunda fyllning, semlor i knasiga former och semlor serverade från food trucks. När det kommer till förändring av fastlagsbullen råder det näppeligen brist på fantasi.
På Ica supermarket i Majorna har butikschefen Jonathan Edwijn spelat in en r'n b-låt med tillhörande musikvideo på temat. I skrivande stund har den spelats upp cirka 19 000 gånger.
– Jag visade den för kollegorna innan vi la upp den, och en person sa: " till och med jag blir röd i ansiktet och skäms, hur kan inte du göra det". Men jag älskar att stå i centrum och synas, säger Jonathan Edwijn.
Han hymlar inte med att videon är gjord i marknadsföringssyfte.
– Den är inte hundra procent seriös, utan tanken är att det ska vara en rolig video som sprider sig.
Har skrivit semmeluppsats
Mattias Axelsson bloggar om högtider och traditioner och har skrivit en universitetsuppsats om semlans historia. Han bekräftar sociala mediers roll i semmelspexandets utveckling.
– När man lanserar något nytt kan det få mycket spridning. Tidigare hade ju bara en handfull personer känt till om ett konditori i Skövde sålde Nutellasemlor.
LÄS MER:Årets godaste semla utsedd av konsumentpanelen
LÄS MER:Därför tjänar företag på att lansera nya smaker
Osötat kors
Påhitt som semlor med Nutella är också ett tecken i tiden, menar Mattias Axelsson.
– Saker ska vara speciella och unika, varje konditori vill ha sin särskilda twist.
En annan förklaring till alla semmelpåhitt att det rör ett populärt bakverk som säljs under en relativt lång period.
– Då finns det utrymme att testa nytt. Jämför med Gustav Adolfsbakelsen: den är knuten till 6 november och är inget man experimenterar med.
Dessutom krokar innovatörerna i en lång historia av förändring. För ett par hundra år sedan var semlan ett osötat kors av bröd som serverades i varm mjölk. Mandelmassan kom på 1800-talet och vispgrädden på 1900-talet.
Att vi kallar semlan för just semla och inte fastlagsbulle har också kommersiella orsaker, menar Mattias Axelsson. Fastlagsbullar är kopplade till en traditionell dag medan semlor kan säljas i princip när som helst.
LÄS MER:Här är den unika öl-semlan
LÄS MER:Därför har vi börjat fira våra livsmedel
Semmelmyt
Annat var det förr – eller? På sociala medier har det cirkulerat en artikel från 1952 med rubriken "Alltför tidiga fastlagsbullar medför böter".
– Det handlade snarare om hårda regler kring försäljning av vissa matvaror, framför allt kopplat till ransoneringarna vid första och andra världskrigen. Mandelmassa var väldigt hårt reglerad och därför fick man bara sälja semlor en viss period, säger Mattias Axelsson.
Dagens långa semmelperiod till tros så äter vi den största delen på den faktiska fettisdagen. Enligt statistik från branschorganisationen Sveriges bagare och konditorer äter 85 procent av svenskarna en semla då.
– Man börjar äta dem i mellandagarna och sen ökar intresset fram till fettisdagen. Det är en explosion. På sina håll är tillgången större än efterfrågan, säger organisationens vd Martin Lundell.
LÄS MER:Nu har Göteborg sin första semmelfoodtruck
Fakta: Semlor
Semlan omnämns redan i Gustav Vasas bibel år 1541.
Vid den tiden kopplades bullen ihop med fastan och blev en fettisdagsbulle, det vill säga införlivades med traditionen att äta upp sig inför fastan.
Den feta tisdagen eller fettisdagen är tisdagen efter fastlagssöndagen och 2019 infaller dagen den 5 mars. Fastlagen är de tre dagar som enligt kristen tradition föregår fastan. Denna pågår sedan från askonsdagen fram till påsk.
När fastan försvann fortsatte man äta semlor men då varje tisdag fram till påsken.
Sitt moderna utseende med vispad grädde fick semlan först runt 1920. Förebilden var semlan som serverades med varm mjölk, en hetvägg, som var ett högreståndsbakverk på 1700-talet. Mandelmassan tillkom under 1800-talets mitt, men innan dess tog man sin bulle, gröpte ur inkråmet och blandade det med mandel, grädde och smör och petade tillbaka detta i bullen.
Ibland påstås att den svenske kungen Adolf Fredrik dog av alltför många hetväggar, fettisdagen den 12 februari 1771. I själva verket dog han av slaganfall, ett namn på både stroke och hjärtinfarkt, efter en enorm måltid, som bestod av ostron, hummer, surkål och hetvägg. Däremot väckte Adolf Fredriks död så starka känslor mot hetväggen att skalden Johan Gabriel Oxenstierna förde fram att fettisdagen borde förbjudas och ”hetvägg drivas i landsflykt ur Sverige, sedan den begått ett kungamord”.
Källor: semlor.eu, nordiskamuseet.se, ica.se
LÄS MER:Blir Kungälvssemlan en ny "baddare"?
LÄS MER:Zazzis extra dekadenta semlor
LÄS MER:Här är den nya söta semlan
