Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Glasögonen pratar när Denny jobbar

Ett par talande glasögon har blivit Denny Moholts bästa vän i yrkeslivet. Han har svår dyslexi och glasögonen läser upp alla texter som han behöver förstå för att sköta sitt arbete.
– Jag tror faktiskt inte att jag skulle klara mig utan dem, säger han.

Den 31-årige göteborgaren har flera funktionshinder, förutom dyslexi även dyskalkyli och adhd.

– Jag har svårt att läsa, svårt att räkna och svårt att hålla fokus, sammanfattar han själv.

Kameran sitter på ena glasögonskalmen. Man startar och stoppar uppläsningen med handgester. Bild: Sanna Tedeborg
Kameran sitter på ena glasögonskalmen. Man startar och stoppar uppläsningen med handgester. Bild: Sanna Tedeborg

Under många år hade Denny Moholt inget stadigt jobb.

– Det var rörigt. Jag var tre månader här och tre månader där, jobbade bland annat som telefonförsäljare och truckförare.

När han arbetat ett tag inom omsorgen fick han sitt nya hjälpmedel genom Arbetsförmedlingen, efter att själv ha upptäckt det på nätet. Det är en kamera som sitter på en glasögonskalm och med hjälp av artificiell intelligens läser upp text från papper eller skärm.

Startas med pekfingret

Den hjälpen var en stor lättnad för Denny Moholt.

– Tidigare hann jag inte läsa alla arbetsordrar. Texten försvann. De försökte färglägga texten men då såg jag bara färgerna. Nu kan jag till och med läsa chefens långa veckobrev!

Denny Moholt använder de talande glasögonen för att läsa listan med arbetsuppgifter. ”VVS. Stopp i handfatet. Brådskande”, säger den syntetiska rösten. Bild: Sanna Tedeborg
Denny Moholt använder de talande glasögonen för att läsa listan med arbetsuppgifter. ”VVS. Stopp i handfatet. Brådskande”, säger den syntetiska rösten. Bild: Sanna Tedeborg

Vi får låna glasögonen och testa hur de fungerar. Man riktar blicken mot texten och sätter pekfingret där man vill börja. Efter två pip börjar en vårdad, kanske något stel, kvinnoröst läsa upp texten helt felfritt. (Om den skulle vara på engelska dyker en manlig röst upp i stället.) När man vill sluta gör man ett stopptecken med handen.

Denny Moholt visar hur han använder hjälpmedlet på jobbet. Han tar fram en stötsäker surfplatta, öppnar en excelfil med arbetsuppgifter och pekar högst upp. ”VVS. Stopp i handfatet. Brådskande”, säger glasögonskalmen.

Denny Moholt är vaktmästare inom omsorgen i Majorna-Linné, har svår dyslexi och sköter sitt jobb med hjälp av ett par talande AI-glasögon. Bild: Sanna Tedeborg
Denny Moholt är vaktmästare inom omsorgen i Majorna-Linné, har svår dyslexi och sköter sitt jobb med hjälp av ett par talande AI-glasögon. Bild: Sanna Tedeborg

Första fasta jobbet

För ett år sedan fick han sin första fasta anställning. Titeln är servicepersonal – ”många kallar mig vaktmästare” – och arbetsplatsen är vad som kallas bostäder med särskild service, alltså boenden för vuxna med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar, i stadsdelen Majorna-Linné.

”Tidigare hann jag inte läsa alla arbetsordrar. Texten försvann.”

– Jag får in beställningar på jobb – det kan vara att sätta upp tavlor, byta lampor, hämta möbler, trasiga duschmunstycken, trasiga fönster. Om jag kan fixar jag det själv, annars kontaktar jag bostadsbolag eller lokalförvaltning.

Skulle du klara dig utan AI-glasögonen?

– Det tror jag faktiskt inte. Det skulle vara som att byta ut en fot.

Har de några nackdelar?

– Batteritiden är värdelös, två tre timmars aktiv användning. Men det har de löst med en powerbank. Sedan finns det inget skal som man kan skydda apparaten med.

Har du hittat rätt i yrkeslivet?

– Ja, jag älskar mitt jobb. Jag är knegare, inte någon som bestämmer. Och jag har en chef som bryr sig om sina anställda, svarar Denny Moholt.

Denny Moholt är en av de första dyslektikerna i Sverige som använder glasögonkameran. Bild: Sanna Tedeborg
Denny Moholt är en av de första dyslektikerna i Sverige som använder glasögonkameran. Bild: Sanna Tedeborg

AI-glasögonen, som tillverkas av ett israeliskt företag, går att få via Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan men är sällsynta i Sverige. Det finns ett 80-tal användare, de flesta synskadade. Denny Moholt är en av de första dyslektikerna som har dem.

Bengt-Erik Johansson, ordförande i Dyslexiförbundet, säger att glasögonen är ”ett suveränt hjälpmedel”.

Bengt-Erik Johansson. Bild: Anders Wiklund/TT
Bengt-Erik Johansson. Bild: Anders Wiklund/TT

– Tyvärr är de lite dyra, det är inget som vanliga dödliga kan gå och köpa som privatperson.

Är AI framtiden för dyslektiker?

– Jag tror att det bara är i sin linda i dag. Sådana hjälpmedel kommer mer och mer, inte bara för dyslektiker utan även för personer med syn- eller hörselnedsättning, säger Johansson.

Den glasögonkamera som Denny Moholt använder kostar 35 000 kronor exklusive moms.

”En av många lösningar”

Anneli Eriksson, arbetsterapeut på Arbetsförmedlingen i Göteborg, är positiv till den nya tekniken.

– Jag tror detta är något som kommer. Finns det ett hjälpmedel som kan kompensera en funktionsnedsättning använder vi det jättegärna.

Samtidigt betonar hon att AI-glasögon bara är ett av många hjälpmedel.

– Om man sitter vid datorn hela dagarna finns det andra lösningar, som dikterings- och uppläsningsprogram. Glasögonen kanske passar om man har ett rörligt arbete.

Hon säger att Arbetsförmedlingen har större frihet att bevilja olika sorters hjälpmedel än exempelvis Västra Götalandsregionen.

– Det viktiga är att man ska kunna vara delaktig och självständig i sitt arbete.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.